Hej igen. Många frågor, om ska jag svara på alla får jag sitta här hela natten
Det är min man som arbetar. Jag är mammaledig/tjänstledig från mitt jobb i Sverige. Han jobbar på ett svenskt konsultföretag som nyligen eablerat sig här i Peking. Vi båda är civilingenjörer och hade normalbra civilingenjörsjobb hemma. Vår levnadsstandard har höjts sedan vi kom hit. Vi har kanske inte så enormt mer pengar över här jämfört med Sverige men vi har mer tid för varandra. Min man behöver inte jobba 70 timmars veckor utan har ganska normal arbetstid. Iom att vi har hemhjälp så ger det oss mycket mer tid för varandra och för barnen så klart. Det är det jag ser som verkliga vinsten med att bo här.
Å andra sidan så tar många saker mycket mer tid, och kraft, här jämfört med Sverige.
Vi kommer att vara här i minst två år, troligtvis tre. Vi trivs fantastiskt bra även om kulturskillnaderna ibland gör mig utmattad, ibland överraskad, ibland lycklig och ibland helt vanisnningt arg. I Sverige går det oftast att planera det mesta - här planerar jag, men det blir nästan aldrig som jag tänkt sig, tyvärr, samtidigt som det kan vara positivt. Men när man någonstans en viss tid så är det ganska frustrerande. Mycket beror på trafiken, mycket på människorna.
Men de flesta är mycket vänliga, det är lätt att leva här med barn då barn är älskade. Att gå på restaruang är en fröjd, då tom medelåldersmän ler mot en rastlös treåring och tycker att det är helt självklart att barnet ska vara med.
Vårt liv här i Peking innebär inte så stora uppoffringar för oss, tycker vi - det mesta vi vill ha, vill äta och behöver finns här. Vissa saker är dyrare, men det mesta mycket billigare. Det finns mycket saker att göra och hitta på och mycket är anpassat för utlänningar. Vi bor i ett område som är byggt för utlänningar och rika kineser vilket gör även boendet ganaks enkelt. Dessutom finns det många anställda i området, bla en "customer service" som hjälper en att lösa de flesta problemen bara 2 minuters gångväg bort, eller via telefon.
Ibland känns det som om vi lever i en bubbla. En egen värld i Peking, inte som en del av Peking. Jag träffar väldigt sällan kineser som jag inte här en affärsrelation till (dvs som exvis erbjuder en vara eller tjänst till mig) och som jag kan prata med/umgås med. Det tycker jag är trist för gör att det är svårt att ta del av kinesernas liv och kultur. Å andra sidan har jag inte speciellt mkt tid över så jag ska väl inte säga att jag slitit för att hitta det.
Har du fler frågor så ska jag försöka svara. Men nu ska jag lägga upp fötterna i soffan ett tag innan jag går och lägger mig. God natt för idag!