• Skrutt i mage

    Ser inte fram emot förlossningen

    Vad e det för fel? Jag ser inte fram emot förlossningen. Vet inte varför.
    Vet att det kommer göra ont och det är jag nervös över.
    MEN det är inte bara det jag gruvar mig för. Jag e så nervös för det som händer sen.

    ska JAG ta hand om ett barn? resten av mitt liv???

  • Svar på tråden Ser inte fram emot förlossningen
  • Sara Li

    Jag kände lite likadant när förlossningen började närma sig. Men nu i efterhand är det underbart att vara mamma, inte så svårt som man kanske hade trott.


    Mamma älskar Tove född 06-10-06
  • Cerdrica

    Hahaha *kramar om* Jag skulle aldrig i livet se fram emot en förlossning, möjligen resultatet av den.

    Du är inte ensam, vi har efter åratals väntan fått en son som vi hämtar i Kina i höst, jag är överlycklig men plötsligt lite skraj också. Hallå, förväntar de att jag ska klara detta liksom!? Men det gör man ju.

    Lycka till, du kommer bli värsta supermamman, det är jag övertygad om.

  • Kwackie

    det är ehlt normalt... och du kommer förmodligen ha den oron hela livet sen - du kommer förbli mamma och på så vis också förbli orolig att allt du gör kommer påverka ditt barn osv....

    o förlossningen är inget att se fram emot, för det gör förbannat ont... däremot efter så är man helt... ja... frälst!!!

  • Skrutt i mage
    Alvi skrev 2007-06-26 12:33:38 följande:
    När har du BF?
    6 juli
  • Vinterbaby

    Lite bra är det ju också att vara förbered på att alla blir faktiskt inte helt frälsta efteråt, snarare är det tvärtom. Säger detta för att det är normalt att inte känna enorma moderskänslor direkt efteråt utan att det är helt normalt att det växer fram. Vad som dock är "farligt" att tro att det bara kommer direkt efteråt, det skapar ångest. Så med din normala inställning kommer det att gå jätte bra Jag ska få mitt andra barn och tänker inte få dåligt samvete, den här gången

  • hemlis

    Har också bf 6 juli

    Jag är jättenervös för förlossningen, detta är mitt 3:e barn, en liten sladdis.

    Du ska se att du inte behöver oroa dig, när ni väl får ert barn kommer allt falla på plats och ni kommer tycka att det är underbart.
    Att man är orolig över att ansvara över barn kommer du vara hela livet, helt naturligt, med det bästa som finns!

    Lycka till!

  • Sterna

    Självklart känner du det så, hur ska man annars känna när hela ens liv ska förändras så drastiskt som det gör i samband med att en ny familjemedlem föds?

    En hund kan amn sälja eller omplacera men ett barn....
    Det handlar inte bara om 18år utan om resten av ens liv!
    Oro, glädje, sorg, skratt, tårar i en sallig blandning.
    Hårda perioder som blandas med all glädje och kärlek.

    Det är omtumlande och helt normalt att du känner som du gör. Skulle nog tycka det var konstigare om du bara rykte på axlarna åt det och inte brydde dig.

    Du kommer att klara det galant och bli en superbra mamma!

  • babyassistans

    Hej där,

    Det är just det du går igenom nu av oro, tvivel, rädsla, glädje,nervositet och förväntan som förbereder dig på din långa resa som mamma!! Allt kommer säkert att gå bra och glöm inte att njuta!!! Lycka till!!

  • Västkusttjejen

    Här har du en till orolig själ inför förlossningen! *ryser* Är rädd för värkarna innan, är livrädd för att spy, spricka, sys och all smärta under själva förlossningen och även livrädd för smärtan efter vid tex toabesök osv.... En del av mig bara längtar efter min efterlängtade bebis =) Och en del av mig fasar och oroar sig till döds =( Hatar verkligen smärtor...

  • Modesty2000

    Nu i efterhand så sägare jag bara att om det ENBART hängde på förlossningen så skulle jag LÄTT kunna föda fler barn...och jag hade ingen drömförlossning precis...men för mig var graviditeten och veckorna efter att skorpan var född det värsta...

  • Skrutt i mage
    Västkusttjejen skrev 2007-06-26 23:51:21 följande:
    Här har du en till orolig själ inför förlossningen! *ryser* Är rädd för värkarna innan, är livrädd för att spy, spricka, sys och all smärta under själva förlossningen och även livrädd för smärtan efter vid tex toabesök osv.... En del av mig bara längtar efter min efterlängtade bebis =) Och en del av mig fasar och oroar sig till döds =( Hatar verkligen smärtor...
    känner precis likadant.. önska att jag kunde längta efter min son mer, men det e så svårt när jag vet vad jag måste gå genom innan jag får träffa honom..
  • Skrutt i mage
    Modesty2000 skrev 2007-06-27 00:24:01 följande:
    Nu i efterhand så sägare jag bara att om det ENBART hängde på förlossningen så skulle jag LÄTT kunna föda fler barn...och jag hade ingen drömförlossning precis...men för mig var graviditeten och veckorna efter att skorpan var född det värsta...
    vad hände då??
Svar på tråden Ser inte fram emot förlossningen