MIn första gick fort! Vattnet gick visserligen på morgonen ca 9.30
Så jag visste ju att det var dax och hann på så viss förberedda mig mentalt, tack gode gud! men sen fick jag inga värkar alls föerens runt 21.15 på kvällen, ajjj djäklar vad ont det gjorde på en gång, jag är glad att jag redan var på förlossningen då (för undersökning eftersom vattnet hade gått, och eftersom vi hade en bit at åka tyckte både förlossningespersonalen och vi att det var bäst att stanna över natten ivarjefall).
När värkarna kom var det TÄTT emellan, jag hann inte med alls, och BM klappar mig på axeln och säger "tröstande" "lilla gumman, 10-48 timmar för förstföderskor från där du är nu är vanligast". -Då dör jag! Var min kommentar.
Jag hade begärt epidural innan jag ens hade fått min första värk, och hon sa att det skulle jag få när jag var öppen några cm ivarjefall, vid det laget var jag öppen ½ cm.
Sen gick det fort. när Bm undersökte mig efter ca 1 time var jag öppen 8 cm, och då ringde hon läkaren, när han kom hade jag krystvärkar. Kevin föddes 23.33 till hjälp hann jag få lustgas. 2 timmar och 18 minuter från första värk.
När jag blev gravid igen sa min BM åt mig att ta ambulans in vid första värk. Den förlossningen blev helt annorlunda.
Jag åkte in när jag hade lite förvärkar och blev inskriven för att dem upptäckte att jag drabbats av HF.
Dem tog minna hinnor för att starta förlossningen då, sen gick det fort. Inte ens 1½ timme med värkar innan han var ute.
Jag var övertygad om att det här skulle gå fort oxå!
Nu har jag åkt ut och in i en vecka. Ont som sjutton, men INGENTING händer! Livrädd att föda hemma!