• kex1

    ÅHHH,jag blir tokig på våran iller!

    Vi har en illerhona på ca 2½ år och hon är egentligen jättesnäll.
    Hon är rumsren och hon bits inte.
    Men sedan jag blev gravid så tål jag henne knappt, hon retar gallfeber på mig.
    Innan så kunde jag skratta åt hennes tokiga upptåg och bus men nu vill jag bara bli fri henne.
    Hon är min sambos ögonsten så han skulle aldrig kunna göra sig av med henne,det vet jag.
    Men han jobbar kväll just nu så jag sitter ensan hemma med henne och våran katt och dom har världens race.
    Nyss var hon uppe på vardagsrumsbordet och skulle sno vindruvor, jag fyade på henne.
    Sen på nåt sätt så hittade jag henne på tv-bänken bakom teven.
    Bänken är ganska hög så jag vet inte hur hon tog sig upp.
    Hon tar sig även upp på köksbordet och fönsterbrädan i vardagsrummet.
    Jag håller på att bli tokig.
    Det känns som att hon är ÖVERALLT!
    Jag kan inte ha nånting i fred....
    Vi kan inte ha blommor hemma för hon tar sig upp och river ner krukorna och gräver ur jorden, det går inte heller att ha nåt framme på borden, det åker i golvet/äts upp.
    Måste anpassa allt för hennes skull så det går inte att ha "fint" hemma.
    Men det kanske bara är jag som har blivit extra känslig sen jag blev gravid och retar upp mig på just henne!?!
    Nån som har nåt tips på hur jag kan få henne att sluta klättra överallt?

  • Svar på tråden ÅHHH,jag blir tokig på våran iller!
  • Teskedsmamman

    Och precis så där kommer barnet vara sedan

    Lägg vattenfyllda PET-flaskor på elementen så kommer hon inte upp. Det gjorde inte mina iaf...


    Magdis med Totte 0402, Ian 0510 och & Tudor (?) - vecka 38
  • Giz the wiz

    oj hur ska det där bli när du har ett barn som gör lika

    finns massa aktiviteter för en iller, köp en godisboll för katter (när den rullar rammlar godis ur)
    finns gula plaströr man kan lägga bakom soffor, under osv så dom är lite dolda, där brukar illrar älska att springa runt.

    dom dör inte av att få time out i en bur ett tag heller om du känner att du vill andas.
    kanske avgränsa henne så hon inte kommer in i tv-rummet iaf så du får ett rum som inte är fullt med blomjord å hyss.


    vägen till giz hjärta går via kladdkakan =)
  • Zaria

    a men så är det ju att ha iller,även om man får frispel ibland, de är överallt och ingenstans (har en valp och pojkvännen har 2 st så oftast är det 3 st odjur här)

    Mycket går ju att illersäkra,tex för att undvika att de går upp på diskbänken (pojkvännens ena klättrar på lådorna) vi satte en skärbräda på översta lådan,samt hönsnät över innerkrukorna.

    Kan mycket väl vara så att det är graviditeten som gör att du känner såhär,eller hur kände du innan för illern?

    Sedan håller jag med Giz om aktivering, en iller sover ju ganska mycket så när jag ledsnar eller vill ha något gjort utan "illerhjälp" (tar sån tid då) brukar jag busa ganska ordentligt med dem en stund så går de oftast och lägger sig och sover ett par timmar. Kanske kan du tom avgränsa ett rum och ha illerfritt där? vardagsrummet tex brukar man ju vilja ha snyggt och prydligt...

  • Suck och suck

    Varför skaffar människan såna här djur, För att sen begränsa dem och stänga in dem?
    Låt dem va i så fall! Fria i naturen.
    De är ju URGULLIGA att se på, Jag förstår att man då tycker de är så urgulliga så att man sen måste ha dem.
    Men man måste ju ta reda på fakta. Orkar man inte med buset, så ska man ingen ha.
    Låt de vara på Skansen.

  • Zaria

    Hastakvasta: En tamiller som är avlad att vara tam går inte att bara släppa ut i naturen, den överlever inte länge .Människan har dessutom haft iller som tamdjur i många hundra år så i så fall borde både hund och katt vara på Skansen.

    Varför är det mer fel att ha iller än andra husdjur?

  • Zaria

    Kollat fakta, i över 2000 år har illern funnits i människans tjänst.

  • kex1

    Giz the wiz skrev 2007-07-03 23:23:16 följande:


    oj hur ska det där bli när du har ett barn som gör likafinns massa aktiviteter för en iller, köp en godisboll för katter (när den rullar rammlar godis ur) finns gula plaströr man kan lägga bakom soffor, under osv så dom är lite dolda, där brukar illrar älska att springa runt.dom dör inte av att få time out i en bur ett tag heller om du känner att du vill andas.kanske avgränsa henne så hon inte kommer in i tv-rummet iaf så du får ett rum som inte är fullt med blomjord å hyss.
    Jag vet hur småbarn är och det har jag inga problem med.
    Men jag är sjukskriven pga ryggen och går hemma hela dagarna, kanske är därför som tålamodet tryter just nu.
    Jo såna rör har vi i massor, katten älskar dom också.
    Det är mest sambon som aktiverar och busar med henne, hon tyr sig mer till honom och det räcker med att han tittar på henne när hon är på väg att göra fel så viker hon sig.
    Kan ha att göra med att jag fick knappt ta i henne när vi hade skaffat henne, det var på sambons initiativ och han ville göra allt,jag blev inte så delaktig...
    Jag har fått känslan av att allt hon gör,gör hon bara för att j*vlas med mig.
    Vi har en transportbur med massa filtar i där vi stänger in henne korta stunder då hon har varit olydig.
  • kex1
    Zaria skrev 2007-07-03 23:33:23 följande:
    a men så är det ju att ha iller,även om man får frispel ibland, de är överallt och ingenstans (har en valp och pojkvännen har 2 st så oftast är det 3 st odjur här)Mycket går ju att illersäkra,tex för att undvika att de går upp på diskbänken (pojkvännens ena klättrar på lådorna) vi satte en skärbräda på översta lådan,samt hönsnät över innerkrukorna.Kan mycket väl vara så att det är graviditeten som gör att du känner såhär,eller hur kände du innan för illern?Sedan håller jag med Giz om aktivering, en iller sover ju ganska mycket så när jag ledsnar eller vill ha något gjort utan "illerhjälp" (tar sån tid då) brukar jag busa ganska ordentligt med dem en stund så går de oftast och lägger sig och sover ett par timmar. Kanske kan du tom avgränsa ett rum och ha illerfritt där? vardagsrummet tex brukar man ju vilja ha snyggt och prydligt...
    Tack och lov så klättrar hon inte på lådorna i köket (men överallt annars).
    Tror det har mycket med mitt humör under graviditeten att göra, men också att jag inte var så delaktig från början.
    Hon har liksom alltid funnits här, men sambon har tagit tag i allt,men nu när jag går hemma själv så känns det som att det hade varit bra om jag hade fått vara med och uppfostra henne också.
    Det blir lite svårt att avgränsa vardagsrummet eftersom vi har öppen planlösning med spalje.
    Men jag var ut med henne i koppel för en stund sen så nu har hon somnat.
  • Zaria

    Kex1: Tycker det är jättebra att du engagerar dig i henne också, skulle tippa på att det blir bättre och hon lär sig att lyssna på dig också ju mer tid ni får tillsammans och ju mer du är delaktig.

  • Teskedsmamman

    Då är det dags att du visar att du också betämmer! Det är ett vanligt fel som mestadels hundägare gör, att en tar ansvaret för uppfostran och så blir bara en person alfaledare. Alla människor i familjen skall vara "över" hunden, och i det här fallet, illern...


    Magdis med Totte 0402, Ian 0510 och & Tudor (?) - vecka 38
  • Zaria

    Ts: Ett tips är att du går in på tex www.iller.ifokus.se
    Där finns det många illerkunniga människor med massor med tips.
    Att uppfostra iller kan vara jobbigare än både hund och katt.

  • kex1

    tack för alla svar!
    Jag ska ta tag i det nu när det bara är jag, hon och katten hemma på dagarna.

  • Fröken NollÅtta

    Det låter precis som ett barn, det är samma här, vi kan inte ha blommor eller nåt på borden mer i några sekunder innan det åker i golvet


    Ditt liv är ett resultat av dina val.
  • Zaria

    Fröken Nollåtta: haha, ja så är det, har en klåfingrig 2 åring och illervalp,ungefär som två småbarn..Skall bli så skönt att börja jobba och vila upp sig =)

  • Illermandavid

    Jag har ett tips, dock måste du ta med dej illern ut i skogen.

    Plocka sedan upp illern och släpp ner den igen och den kommer att springa tills den dör.

    Hade själv två illerbebisar jag tillslut inte stod ut med, så tog med dem

    Ut och nu är jag kvitt dem.

    Hoppas det löser sig med ditt illerproblem.

Svar på tråden ÅHHH,jag blir tokig på våran iller!