Olika åsikter om uppfostran. nån som har några tankar?...

Jag har allt att säga till om när det gäller min sambos dotter... hon bor faktiskt hos mig också inte bara hos min sambo.
Min sambo lyssnar väldigt mycket på vad jag tycker och tänker och tycker han inte samma sak så får man väl gå halva vägen var och komma på en bra lösning tillsammans.

Prata med honom och se om ni kan kompromissa lite..

Känner igen det där, så var det för oss i början till att jag förklarade att VI är en ny familj och då gäller VÅRA regler, dvs du har lika mycket att säga till om som din man, detta måste han acceptera då du säkert tar lika stort ansvar för ditt bonusbarn. Försök att sätta er ner och prata om detta så ni får ett system som fungerar. Lycka till!

Har två bonusar och visst är det här diskussioner jag känner igen!! Åsikter kan man alltid ha men jag väljer mina fighter att kämpa. Framförallt försöker jag skilja på de regler som jag vill ha för att jag bor under samma tak som bonusarna halva tiden (där jag tycker att jag ohc biopappan har lika mycket att säga till om) och regler och synsätt på hur vi ska hantera annan typ av uppfostran.

Sedan vill jag säga en sak som jag tycker är viktig : OBS : Syskon kan visst ha olika regler, framförallt om det kommer skilja så mycket som 4,5 år. Du har lika rätt som ert gemensammans barns pappa att diskutera, stöta och blöta hur ni ska hantera det här barnet. Bara för att han gjort det förr betyder ju inte att han inte kan göra det bättre, eller hur? Jag har inga som helst problem att förklara för det tre år yngre syskonet att släcktiden vid lägging är olika, att man får vaar ute olika sent, får veckopeng eller inte. Att en måste städa sitt rum själv medan den yngre får hjälp. Var ålder har sin charm och sina nya ansvar! så det argumentet får du ta ut maken *ler*

Varmt lycka till och stå på dig, annars står dom på dig!

Tappa inte själförtroendet, dina instinkter som mor är minst lika mkt värda som hans erfarenheter ! Min sambo har en dotter sedan tidigare och vi väntar nu vårt första barn. Hittills har jag inte lagt mig i hans uppfostran av henne även om jag många gånger i irritation kanske kastat ur mig en del.... Vi har fullständigt skilda åsikter men jag har kännt att vårt förhållande mått bäst av att jag respekterar han och hans ex sätt att uppfostra deras dotter. Själv har jag aldrig knutigt an till flickan trots de tre år vi kännt varandra och det är nog ömsesidigt. Läser ofta i trådar om folk som älskar/hatar sina styvbarn, sällan läser jag om något mellanläge, jag tycker inte mer om min sambos dotter än om andra barn i min släkt och har väl aldrig egentligen tyckt att det är så konstigt !

Jag inser ju att det kommer att bli mkt svårare att "stå utanför" hans uppfostran av dottern nu när vi får ett gemensamt barn, förnuftsmässigt förstår jag ju att vi måste synka ihop detta för att inte dottern ska känna sig annorlunda behandlad eller mindre älskad osv... Men hon är 14 år så jag hoppas att skillnaderna inte märks så mkt... möjligtvis är jag naiv !

Lycka till !

Minsambo lyssnar väldigt mycket på mig när det kommer till uppfostran o regler när det kommer till hans son, han bor ju hos oss, jag säger vad jag tycker o min sambo tycker alltid att mina ideer o regler e hur bra o rättvisa som helst så där har vi inga problem... Hoppas bara att det blir lika lätt sen när vi får vårat första gemensamma barn. Att jag kommer tycka att samma regler gäller då, jag kan inte tänka mig annat, men ibland e det kankse lättare att sätta regler för "andras" barn.

haha, så typiskt.. så har nog många bonusar det, å jag kan ta det just nu att min sambo får bestämma över vad som faktiskt är hans barn. Men när vi ska ha barn, då ska det samtalas, å jag är skiträdd att vi inte klarar det. Ofta tycker vi likadant - förutom på punkten att vara konsekvent för så fort jag "vänder ryggen till" så håller han inte på saker å det gör mig skitirriterad. Men det är hans barn även om jag får ta ansvar. När vi sedan får gemensamma barn blir det annat av. Men då ska jag nog oxå tänka mig för vilka strider som är så viktiga att få igenom mina åsikter och principer på att de inte blir för många, det är bådas barn då.

Lycka till