TS: Låter som din sambo kompsenserar för sitt dåliga "frånskild-pappa-med-vv-barn samvete...
Tycker inte mamman det är jobbigt att han ringer dit och ska ha med dottern på allting hela tiden på hennes vecka?
Ni måste ju hitta ett sätt att få vardagen att flyta på, oavsett vilken vecka det är. Jag känner igen det där med att allt skall redas ut ang om det blir orättvist för bonusen, och jag förstår det och tycker det är bra att man reflekterar över det.
Men det är svårt att få en vv-familj att leva på samma sätt som en familj där alla medlemmar alltid bor på samma ställe. Om någon bor vv så måste man på något sätt hitta ett sätt att leva med det som funkar för alla, bonusbarn, bonusmamma, pappa, gemensamma barn och ex. Alla kanske inte är överlyckliga över alla beslut och håller med om allt, vilken bonusfamilj har det så, men någon slags struktur måste man ju ha.
Ibland verkar det som att vv-pappor (har tyvärr inte haft så mycket kontakt med mammor så jag kan uttala mig om det) har svårt att hitta en form som funkar med vv-boende.
Det är mycket dåligt samvete och kompensationer för barnet, och det är ju verkligen inte bra i längden. Det bekvämaste och förmodligen hälsosammaste för barnet som bor vv borde väl vara att bara flyta in i familjen, att inget blir annorlunda eller skall göras på något konstigt sätt utan bara är lika varje vecka.
Jag tror barnen känner av ifall saker och ting blir på undantag den vecka de kommer faktiskt.
Och det där som många skriver om att man skall behandla alla barn lika o.s.v.
Ofta tycker jag att man då menar att man skall inkludera bonusen, man skall köpa lika mycket julklappar, ta med på alla resor och roligheter och vara rättvis och sådär. Men då skall man också försöka vara rättvis när det gäller att kunna ryta ifrån, uppfostra, bli förbannad o.s.v.
För det är också ofta så att man inte gör det på samma sätt med vv-boende barn, just för att de är ju bara där på halvtid och då är det ju onödigt att bråka och så. Och tänk om hon/han kanske har det bättre hos sin mamma, får mer saker, får vara uppe längre o.s.v. Om man blir förbannad och ryter till kanske det hon/han blir ledsen och tycker det är mycket bättre hos mamma...
Enligt min erfarenhet är ofta orättvishetsproblemet det som det sällan skrivs om, nämligen att bonusbarnens tillvaro i familjen blir mer konfliktfri och mer utan krav.
Just för att man som bonusförälder inte vet sin roll riktigt och inte vet hur man skall ställa krav, och den biologiska föräldern har dåligt samvete för det barn som bara bor på halvtid så han bortser från sånt som han säger åt de andra barnen om.
Men som sagt, det är oftare så att man uppmärksammar problemet att bonusbarnen skall bli bortglömda och orättvist (så det blir negativt för dem) behandlade, men det finns också många exempel på att orättvisorna i lika hög, om inte högre, grad drabbar de nya styvsyskonen mer.
Lika bra att skriva ut att detta inte är ett vetenskapligt underbyggt inlägg utan skrivet utifrån egen och andra som jag talat med, deras erfarenheter av styvfamiljsliv...
Jag har dock min sambos största medtycke för allt jag gör, men jag ska ju leva med hans son till 50%, det e våra regler som gäller, inte bonusens....