Förlossning + panikångest

Tycker att du borde få hjälp av BM så hon skriver att du vill/behöver göra kejsarsnitt..

Prata med din bm. Man kan få ett sk snittlöfte, dvs att du provar att föda vaginlat (om du nu vill det) och så blir du snittad såfort du känner att du inte orkar mer. Det kanske kan vara en bra lösning?

Prata med BM, det gjorde jag.
Satt i samma sits som dig ungefär, när jag fick mitt andra barn så förlorade jag ganska mycket blod.
Och ca 2 år efter det började jag först att bearbeta det.
Så när jag blev gravid med trean så paniken på en gång, men jag fick en tid hos en aurora.
Som i och för sig var jättego på alla sätt men tyvärr hjälpte det inte mig, sen var det mer diskussion.
Utan jag fick min snittdag med öppenhet om jag ville föda vaginalt.
Det blev till slut ett planerat snitt och i efter hand tycker jag att det var hur bra som helst.

Lycka till!!

Själv lider jag av både ångest o social fobi men det gick över förväntan jätte bra. Man hinenr på något sätt inte tänka på ångesten just då utan man blir så inne i själva förlossningen.

Men att prata om det innan tror jag är viktigt så man kan förbereda sig lite mer mentalt för det. Så ring Aurora gruppen så du får lite mer stöd o svar inför olika funderingar du har

Min läkare och bm är jättebra. När jag talade om att jag haft panikångest sa det att jag genast skulle ta kontakt med dem om jag börja känna panik inför förlossningen, men jag känner mer panik inför ett kejsarsnitt faktiskt. E ju som pest eller kolera men vaginal är det jag som ska sköta allt och inte lägga mig i någon annans händer så att säga. Men jag kanske känner annorlunda senare i gravidieten. Iaf så sa läkaren att det finns stödgrupper för panikångest inför förlossningen. Kanske finns det en sådan hos dig också...eller är det kanske aura gruppen?

Om du får panik av smärta är nog snitt ingen bra lösnig.
Det gör ont betydligt längre än en vaginal förlossnig.
Ta en EDA, det är mitt råd.

jag led av samma som dig...
ville ha kejsarsnitt men min bm övertalade mig att försöka med vaginalt eftersom det är bäst för alla parter om allt är som det ska.
Jag fick svårt att andas= panikångest under krystvärkarna men då fick jag syrgas och efter det var det inga problem...
känslan efteråt går inte att beskriva kände mig som en superkvinna som klarat att krysta ut ungen utan att dö på kuppen haha
och väldigt glad att jag inte valde kejsarsnitt...

Jag var livrädd för att det skulle göra jätteont när jag skulle föda mitt tredje barn (ja tredje).

Jag blev igångsatt och fick EDA långt innan värkarna startade så jag hade aldrig jätteont.

Detta var på USÖ så det är en ide =)