Jag talar för unga föräldrar

Ja, vi får väl se hur det blir framöver då.

Alexiaa skrev 2007-10-22 12:49:36 följande:

TS: Skaffa barn när du känner att det är HELT rätt, och du känner att du kommer orka och vilja ta hand om och försörja en individ i 18 år så blir det nog bra!!

Det som är viktigt att förstå är ju att barnet inte kommer förbli bebis heller . En bebis är ju alltid mysig, men sen har man en 6årig som vill ha en hundvalp och en häst och en ny klänning och en ny bil .

Jag kan börja med att jag har aldrig träffat på någon i min omgivning som kännt att oooohh jag skulle velat vänta med att skaffa barn så jag skulle kunnat leva mitt liv, haft en bra utbildning m.m. Ändå har flertal i min släkt fått barn runt 22-25 år. vi prata om de för några veckor sen och den som fått barn senast i vår släkt dvs jag tänker på mina farbröder som fick min kusiner. då var den äldsta mammam 27 år när hon fick sitt första barn, resten har fått i tidigare ålder. Den äldsta som fick barn hon vid 27 års ålder hon är förtidspensionär, och en annan har utbildat sig efter 30 till psykolog och arbetar som det (vilket är jätte bra att göra i senare år så man har livserfarenhet)
och alla har medellönsarbete men alla har fasta arbeten och vad jag vet trivs dom med sitt liv.
Det sägs att det är dom födda 1970-talet som först skaffar sig en karriär och sedan barn, och oftast efter 30års ålder. Och att nu när det är dags för 1980-talisterna att få barn så går de ner i åldrarna för de nya är att ha barn och karriär. vi får vänta och se om 10 år hur de utvecklat sig.
Men jag fick min dotter 1månad innan jag fyllde 22. och har börjat jobba nu, till våren ska jag plugga heltid, för jag är så trött på jobbet, vill utveckla mig vidare. Men jag ser studierna som ett jobb, jag kommer vara där 8-15-16 varje dag för jag vet att är jag hemma så får man inte tiden att plugga på samma sätt. så allt kommer jag göra i skolan i den mån det går. Vi försöker skaffa oss ytterligare ett barn, mina studier är enbart 1 termin, och sen när de barnet har blivit stor nog för dagis så ska jag söka till högskolan. Jag kan inte se ett enda fel med hur jag valt att leva mitt liv, men folk som möter mig säger att jag är så ung m.m. men herregud, jag har typ kommit lika långt i livet som många i samhället, dvs fast anställning inom vården, men dessutom ska jag plugga vidare, det är jävligt mkt mer än vad många i de här samhället gör. Dessutom har jag MÅL i livet, och jag har självförtroende att kunna säga att JAG SKA KLARA DOM!!!
Jag tror faktiskt inte att jag skulle viljat ha utbildning först och sedan barn, jag har min fasta tjänst, oavsett vad som händer så har jag någonstans att vända mig, men ett arbete inom vården är inget framtidsyrke i mina ögon, ett väldigt bra arbetsplats som ger en motivation till att plugga vidare. Jag vill dessutom visa min dotter att det är viktigt med utbilning. Att känna att man kan nästan bo och leva precis som man vill, bara man kämpar för att nå det.
som sagt plugga är aldrig försent, men helt klart får jag hålla med om att man bör ha någon slags ekonomisk säkerhet, och heller inte bo hos sina föräldrar när man får barn är ju ett plus. Lycka till alla! tro på er själva och gör de ni känner för. ETT BARN FÖRSTÖR ALDRIG ENS LIV!!
Iallafall jag skulle aldrig vilja vara 90 år och komma ihåg att jag så gärna ville en sak men gjorde inte de för alla andra utomstående tyckte si och så.

inom vården menade jag typ äldrevården som vårdbiträde/undersköterska

Bebis Anna: Bra sagt!!! Score for the young parents .

Det är väl knappast något krig mellan yngre och äldre föräldrar...
Jag var själv ung när jag fick barn och är en ung förälder, men vill inte sig mig som en ung förälder utan som en förälder.

När man känner att man kan ta hand om ett barn och framförallt har ekonomin är det väl helt okej!
Men man måste nog verkligen inse att det inte bara är gulligt...

alexiaa- där har du rätt, jag vill heller inte sig mig som en ung förälder utan en förälder, önska att många i denna samhälle kunde tänka så, istället för "men oj så ung hon måste vara, och redan har barn o allt, det kommer inte gå bra för de barnet" istället kunde dom tänka "se där, där kommer en förälder med barn"

och det är verkligen inte gulligt alla gånger, man är på gränsen till akut psykiskt sjuk emellanåt känns de som hehe :)

Jo, precis...men tror många unga föräldrar just vill ses som en ung förälder för helt plötsligt har den en titel då.
De vet inte vad de vill göra med sina liv och skaffar istället barn, väldigt många gör inte det men en del man märker i samhället verkar resonera på det sättet.

Men jag ser varken en fördel att vara ung förälder, men ser ingen fördel att vara äldre förälder heller.
Så länge man har ekonomi förståss och vet litegrann hur man vill bli som person och hur man vill vara.

Jag tycker det är ett krig .

Det verkar som vi har samsats lite här inne. Det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, det viktigaste är att man är en bra förälder . Eller vad säger ni?

Det viktigaste är att man kan försörja sina barn tycker jag och inte skaffa barn och förvänta sig att skattebetalarna ska stå för notan.

fairyfloss- Vad menar du med krig?
Det finns välidgt många fördomar emot äldre föräldrar också...

Jag ser mig inte som ung förälder, varför skulle jag vilja se mig som det! Jag är en förälder precis som vilken annan som helst.

Alexiaa: betyder att jag skojade . Självklart är det inte nått krig