skulle ni rekomender att bli ung förälder?

Jag var 18 när jag fick min första. Som så många andra här tycker jag också att det är en fördel att fixa gymnasiet först. Mest för att slippa senare. Men annars ser jag inga problem. Det som var jobbigast var alla äldre förstå-sig-påare som "visste bättre". Jag tycker jag klarar det utmärkt på mitt eget sätt.

Om man gått ut gymnasiet, har fast förhållande och minst en säker inkomst så JA.

Förstår inte att folk vill vara närmare 40 innan dom börjar fundera på barn...

Man bör kunna försörja sig själv och inte vara beroende av någon annan ekonomiskt som barnets pappa eller sina föräldrar. Man bör som minst vara myndig och helst ha gått ut gymnasiet i allafall. Jag blev oplanertat gravid vid 24 och det tycker jag är tidigt! Hade tänkt vänta längre egentligen men jag hade åtminstone examen från universitet, arbete, bostad och ett stabilt förhållande så vi kände att vi hade något att erbjuda barnet!

Tror du att "många" av de som får barn närmare 40 själva velat vänta så länge?

ict: Nää men dom flesta har nog åtminstone varit 35+ innan bebisverkstan har startats och då är det kanske inte så konstigt om det tar flera år innan det blir nåt.....

Det jag tänkte på...jag kommer vara i den åldern...men, det är inget jag själv valt.

Jag hoppades bra länge att jag skulle få barn vid 25-30. Men, livet blir inte alltid som man tänkt sig.

Å andra sidan...jag känner ett par olika förldrar som blivit grav inom ett par månader när de försökt få ettan vid 34 och tvåan vid 37. Alla mår bra.

Hursom...jag vill inte "tjafsa"- men, alla "väljer" inte...

tror inte heller att alla väljer. Men har svårt att tro att majoriteten av dom som skaffar barn sent i livet försökt ända sedan dom varit 20-25 och som mest fertila. Finns självklart några stackare, men dom flesta har nog ändå helt enkelt själva valt att vänta länge!

Ok...jag förstår vad du menar- men, håller inte med. Det är väl bl.a det fl är till för!

Vissa hittar ju inte den rätta att skaffa barn med förrän dom är äldre..
Det är väl inget fel med att vänta heller, det är upp till var och en.

Jag skulle itne kunna rkomendera någon att skaffa barn.. Av den anledningen att man själv måste känna sig mogen först, och verkligen redo att göra uppoffringar.
Om man känner sig redo för det stora ansvaret är ju individuellt, oavsett ålder.

Men att planera barn innan man kan försörja sig skulle jag aldrig göra. Man måste ju kunna ta hand om sig själv och sina barn.
Skulle heller aldrig rekomendera nån som inte har ett tryggt och stabilt förhållande att planera barn.. Tröttheten och allt som kommer på köpet med barn, tär oftast endel på förhållandet. Då gäller det att man är säkra på varandra i relationen, att man kan samarbeta, kommunicera, och dela upp arbetet så att båda trivs osv.

Över lag skulle jag väl inte rekomendera nån som är under 18 att planera att skaffa barn, och över den åldern måste man ju tänka efter själv innan man sätter igång. Har man råd, tid, ork, och kärlek att ge?

Jag var 17 år när ja fick min äldsta son..jag rekomenderar INTE att skaffa barn så tidigt...tidigast som 19-20 åring...ett par år xtra gör stor skillnad.

Har man någonstans att bo, en stadig inkomst, man vill inte göra något man inte kan göra tillsammans med ett barn och en partner som också vill så självklart!

Jobb tycker jag är himla viktigt, har man redan ett jobb så har du all rätt i världen att gå ner i arbetstid för du har barn, kanske jobba 9-15.

Söker man jobb och blir provanställd så måste man anpassa sig efter jobbet. Och jag skulle inte vela jobba hur som helst och långa dagar när mitt barn bara är några år gammal.

ja de skulle jag verkligen men skolan är ju ett plus och att man har stadig ekonomi=)

Läs gärna min blogg =D www.nogg.se/haley

En gång för länge sedan var jag 19 år och levde precis så tokigt som man kan i den åldern. Dvs. Jag jobbade på nattklubb på natten och catering på dagen (Svartjobb givetvis). Min lediga tid ägnades åt att spendera pengarna jag tjänat, snabbt in snabbt ut var mottot. Vid 20 upptäckte jag att jag var gravid, det var givetvis fullständigt oplanerat och grymt överraskande MEN eftersom abort inte är ett (för mig) alternativ så fick jag 8 månader senare en tjejbebi att ansvara för och ta hand om. Det var det bästa som kunde hänt mig.
Tur är att de kommer med sent leveransdatum för det gjorde att jag hann fixa min tillvaro så att den passade en "bäse" med allt vad det innebär. Säng, aldrig sinande tillgång till blöjor, kärlek, förälder med fungerande ekonomi, mat närhelst man behöver, trygghet i att veta att det alltid alltid finns någon som hör och ser dig.
Jag var 20 och jag fixade det. Det finns inte "för unga" föräldrar det finns däremot gott om alldeles för dumma föräldrar i olika åldrar

Både och!
Var 19 när min lilla skrutt kom, skulle fylla 20. hade gått ut gymnasiet och jobbat ett tag (dock inte fast). Men eftersom att pojkvännen är 24 och hade fast jobb så har det gått bra.
Men ekonomin är avgörande! man kan klara sig på lite men mycket roligare om man har råd att unna sig saker då och då...

Mitt Och ligger i att jag vill utbilda mig på högskolan och det skulle jag nog så här i efterhand tyckt varit roligare med att kunna få gå ut å partaja med klasskompisarna och sånt där! Annars så förstår jag inte skillnaden mellan en gammal vs. ung förälder :)

Skulle helt klart rekomendera folk att vara unga föräldrar!!! Fick min första son när jag nyss fylt 19 och det var undrebart! Vilken ork och energi man hade. Tyckte det var superkul att sitta i sandlådan hela dagen med han, eller ligga på en filt och bara leka
Fick mitt tredje barn när jag var 32, och oj vad bekväm man hunnit bli!
Nope fick jag göra om det igen, så hade jag lätt skaffat barn vid samma ålder eller tidigare

Fysiskt sett skulle jag rekommendera det ja.
Psykiskt är alla så olika i utveckling och mognad att det är svårt att svara på.