Prematur Karlstad -07 tråd 2

Absolut, fast jag är ju övertygad om att jag hamnar där snart igen... räknade veckor förut, och det är ju inte långt kvar på 2007, så jag anske slipper 07 or! Bara ca tre veckor till, så har jag klarat den gränsen.
Ni får kika in när vi hamnat där senare, för chansen att slippa helt är nog minimal.

hej hoppsan! klart vi kommer o hälsar på när/om du hamnar på 10:an...säg bara till!kramiz

Bara några dagar kvar på detta året, kanske jag slipper få 07or trots allt!!
Hoppas ni alla haft en bra jul!

härligt:)

Nära att det blev 07or trots allt, med efter ett besök på förlossningen och en dos bricanyl i lördags avtog värkarna igen, så vi klarade årsskiftet. Nu återstår att se hur länge till det går.

Hoppas allt är bra med er andra!

underbart hoppsan!!!=)
kul att höra att du klarade årsskiftet!ler
håller både tummar o tår..
glöm inte höra av dig om du hamnar på tian så kommer vi å hälsar på med fika!=)
kramiz och Gott Nytt År!!

Trassellock: Så bra, ska försöka komma åt en dator då så jag kan säga till! Frågan är väl inte om vi hamnar där, utan snarare när o hur länge tyvärr.
Gott nytt år på er med!

Gott Nytt 2008 till er allihopa !
Kram/Sofia

Hej! Jag e ny i denna tråden. Ligger på avd.10 här i Karlstad nu. Jag födde en son den 30november i v.26+0 i Uppsala men kom hit när han var 6dagar.. Idag 30+5...Han klarar sig rätt bra. Men man vet ju aldrig. Han har genom gått en rejäl infektion för ca.2v sen å hamnade tbax i respirator men i endast 2dygn. Låg endast i respirator i  10h efter födseln. Han har fortfarande cpap å behöver idag ca.30% i syrgas. Idag har det varit en jätte tuff dag för oss (mor å far) fick först reda på att han hade fått bråck i testikel kanalen å sen upptäcktes en skada i hjärnan på ul. det e inte hjärnblödning utan PVL, alltså en skada som inträffat av för lågt blodtryck en stund i livet.. Jag har panik nu å tänker på hur han kommer få det i livet framöver. Är det någon här som har barn som har PVL???? Skulle vilja ha reda på hur era underverk har det å vad som har hänt med dom i detta.???? Känns så svårta att få ur något ur läkarna. Jag vet inte vart jag mer kan vända mig med detta.

god kväll ja va inne å titta lite hos er eftersom ja låg på 10:an i en vecka med min son pga en infektion. nån kanske låg inne samtidigt som han, han föddes den 11 nov å kom till 10:an den 12 på em. vi blev utskrivna den 19 nov.

kramiz på er å hoppas allt e bra med er å bebisarna

Hej!
 vår han har inte PVL! men däemot en stor hjärnblödning grad fyra som är den högsta. Än så länge är han inte påverkad alls utan beteer sig som vilken bebis som helst. men läkarna har sagt att de är svårt att se nu vilka men han komemr få  i livet de är bara framtiden som kan utvisa. men tänker ju sig de värsta tänkbara i början men nu så tänker man inte så mycket på de när man ser hur himla bra han mår och de är som är huvudsaken sen får vi se vad framtiden kommer så får man ta de efter de. De är ju inget man kan göra åt själv så maktlös man känner sig. Men hur de än blir så ska jag göra allt i min makt för att få de bästa livet som de bara går. dom har ju en sån otrolig förmåga att läka sig själva även om delåter väldigt tungt nu så kommer de bli bättre jag lovar... hur är de annars med er?

Grüth...
Jag vet inte hur jag ska svara på den frågan... Det e väl som de e..
Dom säger att det e bra me honom... han har haft lite små problem me maten ibland.. men får nu i sig 22ml/varannan h. Å väger hela 1360g (idag). Han ligger i cpap fortfarande.. men va idag ur å testade me grimma en halv h. Å de gick bra.. E väldigt tuttig av sig.. så man ska kanske snart börja amningsträna.. Man går runt här i korridorerna å gör inget känns det som.. men ändå så springer tiden iväg. Man tänker hela tiden på hans skada i huvudet men ändå så känns det inte sant förutom när man pratar om det med någon i personalen.. Hur har ni det? Har kollat mycket på din sida... känns skönt att kolla runt hos andra som har gått igenom detta fruktansvärda å känna att man inte e ensam... även att man inte önskar någon på denna jord detta. Vilken v. skulle Neo vara i den dagenn ni kom hem? Å hur går det för er nu då? Kramar på er!

hej på er!
kan bara säga att jag tänker på er!!
får nästan dåligt samvete när man inser vilken tur vi har haft med vår lukas....hoppas att allt ändå ordnar sig till det bästa för er alla!många varma kramizar Linda.

neo har också problem med maten äter ingenting själv så han sondas. ska till göteborg för att få peggsond i magen så han slipepr slangen i munnen. va väger han nu och har han fortfarande CPAP? neo var också väldigt tuttig men de gick aldrig att amma så jag har heltidspumpat i 7 månder nu men ska sluta snart. ja jag vet hur de är när vi ficik redan på hjärnblödningen så var de det enda som vi tänkte på kändes som livet var över på nått konstigt sätt eftersom man tänker sig de värsta tänkbara. De går framåt varit på koll idag och läkarna är nöjda med allt och öven sjukgymnasten som håller koll som de skulle bli nått med kroppen funktioner med hjärnblödningen. Ja visst är de är en lättnad att träffa andra som varit i samma situation finns inga andra som förstår. så de är en oerhörd lättnad med
 stöd.

Neo var i v 44 när vi fick komma hem 4 1/2 månad på sjukhus. Nu här hemma de är tufft kan inte säga nått annat utvecklingsmässigt är han ju långt efter men vi känner oss inte ett dugg oroliga. har börjat att le jätteofta och även jollra blivit stark och håller huvudet själv ganska länge. nästa steg är att han ska vända sig.
Hur går allt för er?
jättemånga kramar

hej på er allihopa!
såg just att det var ett tag sen nån skrev.....det får vi väl ta o ändra på..=)
hoppas allt är bra med er?
kramiz

ja de är de:) sj då?