Gravida från IVF på Sophiahemmet 2
Eftersom den andra tråden var slut / stängdes så startar jag en ny! Välkomna alla!
Eftersom den andra tråden var slut / stängdes så startar jag en ny! Välkomna alla!
Klart du får Kaka! Då är vi i alla fall tre.
Blåvinge nu är det dags när som helst, hoppas du får en lätt förlossning kram!
Trevligt med fler fikasugna! Blåvinge får gäääärna komma med söt bebbe! Har någon hört hur det har gått?
När vill ni fika? Jag är ledig i helgen om det är fler som kan då.
Hej!
Jag hade ju BF igår. Men ingen liten bebbe i sikte...
Har inga förkänningar. Så det dröjer nog ett tag.
Ska tillbaka till Danderyd på måndag för att kolla att bebisen mår bra och se om tappen börjar bli mogen. Annars kan det bli tal
om igångsättning. Men de valde att avakta lite då både jag och
bebisen mår så bra.
Det vore kul med fika, men jag har svårt att planera så långt i
förväg. Då jag inte vet vad som händer. Vart ska ni fika någonstans? Och när?
Kram Blåvinge
Blåvinge: Tänk att det är dags! Spännande. Jag är avundsjuk på dig som har förlossningen framför dig, det är en fantastisk upplevelse. Blir alldeles tårögd. Passa på att vila och ta det lugnt inför kraftansträngningen. Lycka till.
Jag ska kolla med maken hur helgplanerna ser ut, vi ska kanske ut med båten.
Hur är det annars med fika i veckan?
Spännande Blåvinge, det blir ju närsomhelst!!!
Blåvinge-nästan lite avis på dig som får se bebisen snart
Vi var på privat ul igår och såg vårt vackra lilla Troll i v16. Sååå lycklig
Jag va hos läkaren idag och gisses va mycket kontroller det blir denna gången och det känns ju bra. Jag va en hårsmån ifrån att bli sjukskriven resten av graviditeten men om jag LOVADE att ta det extermt lungt så fick jag jobba. Sambon hotar med att ringa läkaren och skvallra om jag jobbar för mycket eller stressar så det är nog säkrast att jag lyder Har i varje fall tagit en ordentlig prommenad idag för zombi tröttheten har börjat ge sig. Fick se ett lite russin på 3 cm som viftade vilt med benen och fötterna
Tack tjejer! Ja det börjar bli väldigt spännade. Undrar vem det
är som bor där inne. Hon verkar iallafall stortrivas där, och vill inte komma ut till sin mamma och pappa och nyfikna släkt.
Kaka: Lova att du tar det lugnt. Och om det krävs och läkaren tycker att du ska vara sjukskriven så gå med på det. Inget får
äventyra din lilla bebis! Var rädd om den! Det finns inget viktigare!
Kaka: Om läkaren tycker att du ska vara sjukskriven så behövs det, det är svårt att bli sjukskriven som gravid då det mesta räknas som ett naturligt tillstånd oavsett vilka krämpor man dras med. Ta det lugnt och vila, din kropp säger till dig vad den behöver När jag väntade mitt första barn så trodde jag att jag kunde fortsätta jobba i samma tempo som jag alltid gjort, att vara gravid var ingen anledning till att lugna ner sig och det fick sina konsekvenser, dels fick jag sammandragningar som gjorde ont så till slut kunde jag inte ens gå promenader i snigelfart utan att få sammandragningar, jag var i v 25 då, och som grädde på moset fick jag foglossning när det var ca 8 veckor kvar. Så lova att du är snäll mot dig själv och din kropp.
Jag lovar att jag skall ta det lung Jag fick mig ju en tankeställare förra graviditeten även om utfallet inte va något som jag kunde påverka. Däremot tror jag inte att sjukskrivning hjälper i mitt fall just nu. Det skulle leda till väldigt mycket stress för min del i och med att jag har ett jobb med mycket ansvar som inte går att delegera så lätt med kort varsel. Däremot skall jag ängna en hel del tid åt att "avveckla mig själv" frmöver så jag kan trappa ner i varje fall längre fram. Just nu (fram till v.12 har passerat) skall jag nyttja flexen, köra avslappningsband och allmänt skämma bort mig själv
. Sedan är det ju semester och då skall jag slappa i båten och ha det skönt
Kaka: vad mysigt att se det lilla pyret!
Jag håller med de andra tjejerna om att du måste ta det lugnt. Vad jobbar du med?
Jag har blivit heltidssjukskriven nu för smärtsamma sd. Jag har en enda lång sammandragning hela dagen, det släpper liksom aldrig! Skitjobbigt! Men nu har jag varit hemma ett par dagar och det börjar bli bättre - men så fort jag stressar eller gör något så sätter sd igång igen.
Doktorn sa att det visserligen inte är någon fara nu då jag är i v. 34 men jag vill ändå inte att bebisen ska komma för tidigt.
Glitter: grattis till ditt ul!
Jaylin - jag är kvalitets och regulatorisk chef på ett företag som utvecklar och tillverkar molekylärbiologiska tester för infektionssjukdommar och viss cancer. Mycket att göra med kul. Har inte så mycket "negativ" stress på jobbet. Kan ju komma och gå lite som jag vill och jobba hemmifrån om jag vill det.
Oj, det lät komplicerat! Häftigt jobb!
Kaka: Du känner säkert bäst själv hur mycket du kan jobba. Men jag har också ett jobb som jag trivs bra med, jag kan bestämma mina arbetstider själv och jag upplever inte alls någon negativ stress. Jag var sjukskriven för sd på heltid i nästan 2 månader, men sen har det blivit lugnare med sd:na och jag är nu tillbaka på halvtid. Då upptäckte jag att jag faktiskt får sd av att jobba. Det funkar några timmar, men sen måste jag helt enkelt sluta. Jag blev otroligt förvånad. Förmodligen är man så inne i jobbet och van vid en viss anspänning att man inte märker att man faktiskt inte är så avslappnad som man tror.