Vad ska jag göra, känner att jag förlorar mig själv. Har världens mest underbara dotter men känner att jag saknar. När min man kommer hem från jobbet leker han med dottern, duschar och tittar på tv. Pratar han så är det om sitt dataspel. Jag känner att mina dagar ät gaga och gogo och jag har försvunnit helt. Känner mig tråkig och trist och min värld har blivit så liten. Finns det någon som känner igen sig och vad har du gjort i såfall?
Jag kan känna igen mig lite. Jag har börjat se till att min man tar mer ansvar för dotter, vi var 2 som skaffade oss henne då ska vi vara 2 som tar hand om henne. Han kan ta henne medans jag ska bada eller så, om jag vill gå och sola så passar han henne med. Kommer hem gladare då även fast jag vill vara med min dotter, men måste ju få göra lite saker för mig själv med.
Det kanske finns en öppen förskola som du kan gå till och träffa andra mammor och barn. Här i min kommun har vi en som är öppen tre heldagar i veckan. Trevligt att komma dit och dricka lite kaffe, ibland ha med mat och umgås med andra föräldrar.
Öppen förskola är toppen.
Jag började jobba extra vid 8mån för att få vara vuxen också och inte bara bebismamma 
Lördagsjobb på mitt jobb så det var perfekt!
Annars kanske föreslå att dela på fl när barnet är stort nog?
jobba 2 dagar/v skulle jag tycka var perfekt om det funkade praktiskt.
Känner igen mig... varit nära att bli knäckt!
Bestämt mig att ta tag i mitt liv, inte vänta på att min partner ska "underhålla" mig
Starta en tråd här på Fl, jag garaterar dig att du kommer finna andra mammor i samma situation i din närhet!
Lycka till
Kramisar Millan
Jag började känna så när Plutten var ca 4 månader. Då bestämde jag att en kväll i veckan SKA jag ha egentid - tid då maken får ringa mig om det brinner eller ambulansen står på garageuppfarten. Jag letade rätt på en kvällskurs, och 5 timmar (4 timmar kurs + bilresa dit och hem) varje måndag var MIN tid. Förutom att jag mådde mycket bättre så fick maken MYCKET bättre pappa-självförtroende, eftersom han fick prova på att ha ensamt ansvar utan en fru att luta sig mot.
Tack så mycket för alla svaren. Är ny medlem på familjeliv och håller på att lära mig hur allt fungerar. Var ärligt talat lite rädd för att lägga ut ett inlägg, osäker på hur andra skulle svara. Har läst en hel del bitska svar trots att de undanbetts. Känner mig lättad nu när jag läst de fina svaren.
Massor av kramar
bara vi 3 skrev 2008-03-05 15:05:47 följande:
Jag tror stenhårt på det där med en hobby. Försök gå och träna något så när regelbundet eller gör något annat du gillar. Jag sjunger i kör, vilket är perfekt. Sen går jag på SatsBaby. Då är skruttan med, men man får ju träffa lite andra människor också.
jag kände precis som dig innan men så gick jag ner till gymet o fixade ett årskort och började träna. så 2-4ggr i veckan kör jag olika pass och älskar det. innan avskydde jag att träna men tror det e känslan att få rå om sig själv lite utan sin bebis på armen hela tiden som plötsligt gör träningen så skoj.. och känslan att få fixa iordning sig på gymet, duscha där är underbar.. ingen stress!! prova!!! du får egen tid och fixar kroppen samtidigt.. 
Jag fick en panikångestattack när min tjej var 4 månader och jag insåg att jag hade nonchalerat mina behov fullständigt.. Det är jätteviktigt med egen tid!!! Och det bästa av allt är att när du väl har varit borta så är det SÅÅ roligt att komma hem och mysa med din bebbe och berätta för din man om alla intryck DU fått under dagen/kvällen! Jag ser till att träffa kompisar själv, gå på stan och strosa, ta en kaffe och läsa en bok t.ex. Lycka till!
Jag är nog i samma fas nu som du... Min är 1 år nu och det kommer ikapp mig att jag tryckt undan så mycket känslor och behov. Men frågar min sambo mig så får jag dåligt samvete för att jag känner som jag känner... Har dumt nog tackat nej till massa tillfällen med egentid för att jag fått dåligt samvete över att jag tänkt ge mig iväg utan barn?.... Så kluvet och svårt... Känner mig lite ego som vill hitta på nåt bara jag, men sedan då den lille har en jobbig dag och det är mycket sitta på armen, då ångrar jag mig... Ska nog lyda de andras råd och boka in nåt som man inte kan hoppa av från så man kommer iväg...
Hoppas du mår bättre förresten... jag hade nog inget bra tips kom jag på...men ville bara säga att du inte är ensam om att känna som du gjorde.
Har inte alla småbarns föräldrar så???? se till att sticka iväg med tjejkompisar och övernatta på ett hotell och bara vara vuxen. Det är nästan ett måste att ta vara på sig själv också annars mår man inte bra
Känner igen mig! Är nybliven mamma, men kommer att börja jobba en dag i veckan när dottern är en månad gammal. Det kanske låter konstigt i mångas öron, men det är det mest naturliga för vår familj. Alla mår bra av det! =)