• sasso26

    jag mår skit

    jag har 3 barn, döttrar på 16, 14 och en pojk på 6 år. Jag har så svårt med min uppfostran av min 14 åring. Hon har haft stora problem i skolan med skoltrötthet (smart tjej som alltid haft lätt för sig men orkar inte längre) hon har haft dåligt humör och har haft svårt med kommunikationen. Nu de senaste dagarna så har det varit bättre, vi har hjälp henne med skolarbetet och vi har haft det bra. Nu är det så att hon är väldigt tidig när det gäller intresset av killar, i går så ville hon sova över hos en 18 årig kille som vi träffat några gånger och han verkar helt ok. Men jag sa att hon får sova där om jag får hälsa på hans föräldrar och kolla så allt är ok att hon sover där. Jag gjorde det och hon blev så otroligt sur över detta, förstår inte alls mig. Jag tycker att inte att det känns rätt att bara släppa iväg henne till en 18 årig kille utan att att kolla så att någon vuxen finns tillgänglig. Själv är jag nu osäker på om jag gjorde rätt, det ända jag gjorde var att jag följde med in och hälsade och frågade om det var ok att min dotter sov där och dom var trevliga och verkade inte ta illa upp. Men jag är så osäker på varenda sak jag gör när det gäller uppfostran, Jag är en orolig mamma som vill mina barn det bästa. Snälla ni kom med synpunkter om jag gjorde rätt eller fel! jag behöver all hjälp jag kan få!

  • Svar på tråden jag mår skit
  • Meus Veritas

    Tycker du gjorde helt rätt!
    Klart att man vill att ens 14 åring ska vara trygg när de sover borta o spec hos en kille på 18 år.

  • Bumba

    Helt rätt av dig!
    Kör med öppna kort inför pojkvännen och hans föräldrar, är mitt tips.

  • Ellekan

    Jag skulle absolut vilja veta mer om killens familj innan jag släppte iväg min dotter föreställer jag mig! Kan inte se något fel i det alls! Man tror man e stor när man e fjorton men du är större Jag menar som förälder har man mer perspektiv på saker (förhoppningsvis). Det är ju ens jobb som förälder att skydda mot sånt som går och att försöka styra undan de allra värsta erfarenheterna för ens barn. Sen kan man ju förstås aldrig göra att ens barn går "oskadda" genom livet. Men det är en annan sak. Utan erfarenheter, bra som dåliga, står man sig slätt och kan inte bygga upp referensramar eller någon visdom.

    Sen är väl den typ av kommunikation man har med sitt tonåriga barn också viktigt för de börjar ju bli stora och det är ju viktigt med respekt för dem också. Kan rekommendera Jesper Juuls bok "Ditt kompetenta barn" som också har kapitel om tonårsfamiljen om jag inte minns fel. Och "Livet i familjen" av samma författare.

  • Bevabus

    Jag tycket inte det är alls konstigt att du ville hälsa på föräldrarna.

  • delifi2

    har en 14-årig dotter å när hon skulle sova över hos sin pojkvän första gångne så ringde jag å pratade med pojkens mamma.

    jag tycker man ska göra det

  • acer

    Jag gjorde precis som du när min dotter skulle sova över hos pojkvännen första gången. Det är att bry sig om och ta ansvar. Och ett steg mot att minska den där oron så att man sen successivt kan släppa taget mer och mer.

Svar på tråden jag mår skit