Vi har dejtat ett par veckor och nu vill han ta det LUGNT. Ord som direkt sänder ut varningssignaler i mina öron.
Vi har haft långa dejter, pratat, pratat, pratat.
Lite hångel, men inte sex. MÅSTE det betyda att det är kört?? Jag har råkat bli SÅ förälskad i honom!
Han säger att det ända han vet är att han vill ta det väldigt lugnt. Nu har vi inte hörts på tre dar och jag tror jag går sönder snart.
Åh, vad jag lider med dig! Vet precis vad du går igenom och hur det kan få en att må. Min erfarenhet av såna här kommentarer (både egna och kompisars erfarenheter) är dock att det är början på slutet. Vem vill "ta det lugnt" med någon man är kär i, är man kär/grymt intresserad så vill man ju ses ofta, oavsett om man är tjej eller kille! Men när jag läser andras inlägg här så verkar ju såna kommentarer inte BARA vara fega ursäkter för att låta det rinna ut i sanden och slippa göra slut, utan att de faktiskt används av killar som BEHÖVER ta det lugnt p g a tidigare relationer.
TS, jag har ingen aning om vad han menar med det han sa och det gjorde jag aldrig med de killar jag träffade heller. Som tur är träffade jag min sambo och där var det raka puckar från dag ett. Skillnaden? Han var kär i mig - det kan inte någon av de andra ha varit. Jag hoppas att det går den vägen du hoppas men gör det inte det så försök att ta mod till dig och konfrontera killen om han bara slutar höra av sig. Så gör man inte, det är så sjukt fegt! Fråga då varför han inte kunde visa mer respekt och faktiskt göra slut på relationen på ett värdigt sätt.
Lycka till!
Ja, jag vet inte. Han kanske upplever att jag gör samma sak? Jag menar, jag hör ju inte heller av mig. Vet inte om jag orkar låta det bara rinna ut i sanden eller om jag ska fixa till nåt slags avslut. Kanske behöver ett tydligt nej för att kunna gå vidare. Samtidigt är väl tystnad ett tydligt nej om något....fast som sagt, jag är ju lika tyst själv. nåväl, jag väntar några dagar till iallafall innan jag eventuellt gör något.
HA! Han har ringt! Han har varit sjuk i helgen. Vet inte riktigt vad han ville dock. Jag kunde inte svara när han ringde och sen när jag ringde upp hann han inte riktigt prata. Han ville kolla läget, sa han. Och sa att vi kan väl höras imorgon kväll. Höras. Inget om att träffas. Men det kan man ju iof bestämma då.
Tänk om han ville "göra slut"? Fast inte ringer man när man inte riktigt har tid att prata då? Eller det är kanske just vad man gör...? Fast näe, det kändes inte så. Kändes mer som att han bara ville säga hej faktiskt. Hmm...
Här är en som själv är en sån som vill ta det lugnt. Min man har fått vänta på mig i omgångar när han vill gå fort fram slår jag på bromsen och det handlar oftast om att man själv behöver få tid att smälta och fundera över vad som händer. Mycket och starka känslor på en gång kan vara överväldigande...
Han kan ha tidigare erfarenheter som gör honom försiktig!
Låt honom ta det i sin takt, det tjänar du på!
Och framför allt gör nåt annat roligt istället, gå inte och vänta, gå ut med kompisar eller vad som helst tänkt på nåt annat (även om det är svårt)
Att han har hört av sig är ett gott tecken, för då tänker han ju på dig!
Kanon TS, jag tror att han fortfarande har intresse för dej. Annars skulle han inte ha ringt och velat kolla läget. Nope, det hade han förmodligen gett blanka sjutton i.
Nädu, han är fortfarande intresserad !
Jippie för din skull !
Å vad jag gillar såna inlägg! Tack! Kanske, kanske är han bara långsam trots allt. Min strategi nu är att jag lagt ner att driva detta, men vill han göra det så är det välkommet.
Det jag är orolig för är ju att han vill bli min vän. För jag vet verkligen att han gillar mig. Vi har SÅ mycket att prata om osv... men inte sjutton söker jag nya vänner! Särskilt inte som jag är olyckligt kär i.
I början så ville min nuvarande sambo vara allt möjligt utom det han var ( pojkvän! ) Vi hade långa diskussioner om man inte kunde vara kompisar istället, ( det visade sig att han ville hitta ett sätt att få vara nära mig jämt, att få finnas hela tiden i närheten istället för att ev ha en kort passion) Det var jätte jobbigt för mig ibland alla dessa svängar, men idag är jag världens lyckligaste över att jag såg bortom allt det här och lät det ta tid innan det gick undan! ( Jag blev gravid med honom bara 8 månader efter det att vi träffats!)
Oj! Så det finns solskenshistorier då trots allt! Men hur hanterade du att han bara ville vara vänner? Kallade ni er det i början då?
Jaha- nu är det "imorgon kväll"! Han ringde igår och sa vi kan väl höras imorgon kväll. Jag har ju totalt backat nu och tänker att han får ringa. Så tolkar jag det. Tror ni han undrar varför inte jag ringer nu!? Shit, vad svårt det här blev!
Okej jag fortsätter uppdatera min tråd för min egen skull...
Han ringde faktiskt ikväll tillslut! Men jag hade lite kompisar hemma. Trots det pratade vi nästan en timme, lite knäppt kanske, men...
Han frågade vad jag skulle göra i helgen, jag sa att jag inte planerat så långt ännu. Så inget blev bestämt. Jag sa bara hejdå, vi hörs. Inget om när ska vi ses eller så. Backar REJÄLT.
Det lät som att han nästan blev lite osäker av det, men samtidigt kan han ju föreslå något själv.
Ta det lugnt, verkar som att du förväntar dig det värsta - "katastrofierar". Oavsett om han nu är intresserad eller ej, så är det ingenting du kan göra åt saken. Du kan inte påverka hans åsikt. Det enda du kan göra är att lyssna på vad han har bett dig om, och visa respekt genom att inte pusha på. Så släpp det hela ett tag.
Jag tycker att du medan du ger honom tid, uppehåller dig med egna saker, fokuserar på att göra saker du gillar, t ex tränar, träffar vänner etc etc och försöker att vrida tankarna på det.
Jag tycker oftast att det är en som är mer kär i början, och den andre vill ta det lugnare. Jag tror att när man känner att den andra blir kär, vill man ta ett steg tillbaka och kolla av så att det verkligen är man själv som också vill gå in i den här relationen. Hoppas att det ordnar sig till det bästa! Kram
TACK för era tankar! Du har så rätt. Jag tänker katastrof-scenarion, helt klart. Jag försöker verkligen tänka på MITT liv, jag har tagit ett jättekliv bakåt. Det känns ju som att det hela ska rinna ut i sanden då, om inte JAG är där och styr upp det hela, hehe... Men nu väntar jag, from som ett lamm på vad HAN VILL.
åh vad jag känner igen detta från när jag o min sambo nyss börjat träffas!!Jag var så kär så kär men hade ingen aning om vad han ville,han gav (enligt mej)motstridiga signaler hela tiden! efter nån månad eller så så ville han "ta det lugnt"..För mej var det lika md at han inte var intreserad,och oj vad jag grät-inte inför honom dock! Men,han fortsatte höra av sig med jämna mellanrum,jag ringde aldrig honom eftersom jag trodde att han inte ville ha mej utan det var han som fick höra av sig! Men jag blev själaglad varje gång han hörde av sig!
Ungefär en månad senare så bestämde vi att vi skulle träffas och fika,på IKEA av alla ställen..:)Och efter det var det ingen som tog det lugnt längre...*ler*
Så här efteråt har jag frågat vad han igentligen ville då han drig sig tillbaks så där.Enligt honom var han rädd för sina känslor för mej,han tyckte att jag inte visade så mycket intresse ( hur han nu kunde missa min uppenbara förälskelse!!)och han var rädd för vart vårat förhållande skulle leda...Med facit i hand så ledde det till att vi flyttade ihop och har två underbara tvillingtjejer! Lycka till
Vilka underbara små historier ni kommer med! Tack! Det ger ju hopp! Men på det hela taget är min inställning inför mig själv att jag har gett upp- det gör för ont annars. OM det blir nånting mellan oss så får det komma som en glad överraskning i så fall.
Ja, när tjejen får utbrott och kallar en saker, då är det kört. Speciellt efter att båda var överens om att vi tar det lugnt, umgås och ser vad som händer, ingen press. Sen när tjejen sätter press, och inte får styra, då är det kört.
Hur gick det med killen TS?