• Arnika

    Olika uppfattning om samma tonåring?

    Jag är jätteorolig för hur min 17-åring mår och det enda som känns viktigt är att han mår bra. Han har alltid varit lite slarvig så vi har fått tjata litegrann på honom om saker han glömt. Vi var glada när han äntligen slutade grundskolan och började på gymnasiet för då tänkte vi att han nog mognar och blir mer självständig.

    Det sista året har dock varit värre än nått år tidigare. Han har aldrig skolkat under grundskoletiden. Plötsligt började han utebli från lektioner utan orsak och ibland har han gått den första timmen och sedan gått hem. Det har sedan under året framkommit att han sover jättedåligt på nätterna och därmed inte orkar upp på morgonen. När jag ibland har skjutsat honom till skolan så har han helt enkelt somnat på lektionen och lärarna har uppmanat honom att hålla sig vaken eller gå ifrån lektionen och han har då valt det senare.

    Han slarvar med hygien och strävar efter att klä sig så trasigt som möjlgt för att väcka uppmärksamhet. Vi får påminna honom om att duscha, byta kalsonger m.m. och ibland så väljer han att ta sig en godispåse och tycker då att han inte behöver äta något då han är mätt efter den.

    Han går på en tekniklinje på gymnasiet som är rätt så krävande och fick då förra veckan för sig att han kanske skulle byta till något annan som är lite slappare.

    Jag är alltså rätt så orolig för hur han mår, men hans pappa förstår inte alls min oro! Vi är separerade sedan många år tillbaka. Han tycker att sonen är en mycket harmonisk ung man. Han har så roligt och så mycket att göra så han har inte tid att sova. Det är därför han sover så dåligt om nätterna. Han har så spännande liv så han vill helt enkelt vara vaken jämt. Han oroar sig inte för skolket eftersom han ju fick G i alla ämnen. Han övertalade honom att kämpa på med tekniken och inte byta linje. Han tycker att han får vara smutsig om han väljer det och vi skall inte lägga oss i.

    Jag fattar inte att två människor kan se på sitt eget barn på så helt olika sätt! Är det jag som är knäpp eller finns det skäl att känna oro när man ser på sitt barn att han inte mår bra.

  • Svar på tråden Olika uppfattning om samma tonåring?
  • Bevabus

    Min första tanke är att detta låter som en helt normal tonåring som jag träffar i skolan varje vardag
    Dock så kommer det upp några frågetecken som jag gärna vill ha svar på....

    Har ni haft nåt utvecklingssamtal med hans handledare och då pratat om skolkningen?

    Hur kommer det sig att han sover dåligt? Sitter han uppe vid tex. datorn? Kan han inte få sömnpiller?
    Du säger att han har väldigt roligt i sitt liv vilket såklart är kul, men här låter det som att ni måste ge honom sovtider faktiskt. Så att han hinner vara hemma ett tag och kan lugna ner sig innan läggdags...Det är bra att det är sommarlov nu, då hinner ni få in ett nytt sovsystem hos honom innan skolan börjar.

    Hur kommer det sig att ni vet att han vill ha uppmärksamhet när han använder trasiga kläder? Har han sagt det?

    Angående andra saker du sa så kan jag lugna dig....
    Att vara slarvig är praktiskt taget alla tonåringar idag...om du bara visste hur mitt rum ser ut och hur mycket smutstvätt jag har Vissa mognar mera ju äldre dom blir, men för killar så är det ju faktiskt så att det tar lite längre tid för dom...att gå på gymnasiet är en häftig tid. Han KOMMER att bli mogen nog att ta sitt ansvar en dag. Så länge han sköter skolan (SOM PÅ GYMNASIET ÄR VÄLDIGT JOBBIGT) så behöver ni inte "pusha" honom att göra nå mer än kanske några sysslor hemma.

    Att slarva med hygien är också väldigt vanligt i min ålder. Det kanske är dags att sluta påminna honom om att ta hans om hygienen? För då kommer han till slut att inte alls känna sig så fräsch...jag tycker ni bara då och då (inte alltför ofta) ska påpeka att ni tycker det är rätt ofräscht att han tex. inte har bytt kalsonger på ett tag. Till slut så kommer han att börja ta sitt ansvar för även denna del. Men det är hans liv och det komemr när det kommer helt enkelt...

    Att äta vad som än finns i kylskåpet (blir nästan alltid onyttiga saker) är också en grej som är vanligt bland tonåringar. ALLA och jag säger ALLA i min klass går efter skolan direkt hem till skafferiet och plockar fram det onyttigaste dom kan hitta och äter det!!! Helt seriöst alltså...
    Jag vet inte vad din sons skäl är men för oss så är det först och främst att skolmaten smakar skit så alla är vrålhungriga till eftermiddagen. Sen så är det snabbt och enkelt att bara ta något ur kylen utan att laga till nåt. Plus att man får en sockerkick som man mår bra av, man är ju helt enkelt en aningens sockerberoende...Nyttig mat lockar en ju liksom inte. Det är samma sak här, pusha honom inte för mycket att äta nyttig mat istället för godis. Men försök att laga till nån mat kanske dagen innan han åker till skolan och ställ en matlåda i kylen som han kan värma i mikron när han kommer hem dagen därpå

    Låt honom hoppa av och på linjer om han vill det. Huvudsaken är att han trivs på den och att han får ut det han vill utav skolan Hoppas att det inte blev för mycket text nu och att jag kunde hjälpa till litegranna!

  • roflmao

    Min dotter som är 18 har just flyttat hemifrån. Jag var o hälsa på henne för ett tag sen. När hon bodde här hade jag ju lite koll på läget, men inte nu då..

    När jag kom hem till henne höll jag på att kräkas, det stod 3 soppåsar precis innanför dörren, som hade läckt och runnit ut på hela hallgolvet!!! Ärligt , det luktade som om nån dött!!

    O hennes rum såg det att ha varit inbrott i.. Alltså ärligt jag blev HELT chockad!! Min dotter var en såndär man ville lämna i sibirien när hon var 13- 16 år, ja undrade såå hur det skulle gå för henne.

    Nu, är hon 18 , har flyttat hemifrån, sköter skolan, sommarjobbar HELA sommaren, har blivit så ansvarsfull. Alltså det kan man inte tro när man kom hem till henne.

    Klart det bli en o annan fest när man flyttar o ölburkar överallt, skvätt värsta kladdet på väggarna, kladdigt på golvet, och hur det äm låter så har hon faktiskt blivit ordentligt ansvarsfull. Men, jag kan förstå att du är orolig.

    Det kom ju lite tidigare för min dotter o lite senare för din son, men jag lovar, det kommer att lösa sig. Alla har sina perioder. Lycka till.

  • maddis72

    Arnika:
    Jag känner så väl igen mig i det du beskriver när det gäller att man har helt olika uppfattning om hur barnet mår och är inte roligt att reagera på saker när man hela tiden får höra att man gör fel, att det är som det ska vara det där som man själv tycker är underligt. Man kan känna sig väldigt ensam i det läget.
    Själv har jag fått höra angående min 17-åring att jag letar fel, att jag bara rackar ner på honom osv när jag försöker uppmuntra honom så att han ska kunna fungera i samhället, trots allt krävs det att man klarar av vissa saker för att göra det, saker jag tvivlar på att min son någonsin kommer klara av. Han påminner väldigt mycket om den unga man du har hemma, men med det inte sagt jag dömt ut din son med!
    Hoppas det blir bättre för honom nu i höst, att sommaren fått honom ta nya tag. Det hoppas jag för min egen son med..

  • Bevabus

    Såå....?
    Fick du nån hjälp med nå svar TS?....och kan du svara på mina frågor e du snäll

  • Bevabus

    Va kul att allt man tog sig tid o skriva ner får lite respons...*host host*

Svar på tråden Olika uppfattning om samma tonåring?