Negativa fröken

Det låter som jag, alltså en vanlig tonåring
Det kommer gå över...
Pressa henne inte att umgås mera med sina vänner, jag umgås knappt nånting med mina vänner för vi syns massor i skolan och snackar på MSN.

Att påverka henne lite mer positivt är att åka ut på utflykter. Jag var tex. betydligt gladare och mer öppen och positiv när vi åkte iväg på semester en vecka nu i somras. Men det förändrar ju inte så mycket hur det är hemma.
Det är en period hon går igenom som kommer att gå över. Låt det ta sin tid.
Min började när jag var typ 14...sen har det fortsatt tills jag nu är snart 18 år. Det har varit upp och ned-gångar. En tonårsfas helt enkelt

Tror inte heller du behöver oroa dig. Min grabb var likadan i 12-årsålder och jag var helt oroad coh visste inte vad jag skulle göra för att peppa honom. Jag gjorde egentligen mer än försökte låta extra positiv och försökte få honom att aktivera sig mer, nu vid snart 15 år har han hur många kompisar som helst och är aldrig hemma och det kom bara helt plötsligt utan att jag gjorde något
Så vi föräldrar är aldrig nöjda.

Tack för era uppmuntrande svar- och dessutom mycket tack för remindern som jag fick från dig som just genomgått vissa tonårsfaser!=) Jag kommer egentligen ihåg hur jag själv var och jag var MYCKET värre än vad hon är....suck. Men min mamma kunde inte hantera detta och därför har jag egentligen inga bra råd att hämta från henne alls...så jag är glad för att ni svarade!=)