jag kan inte ha det så här...

Tack, vad go du är läste vad boken handlar om nu och JA det är nog en bok för mig att läsa.....tack

Sen svar här, har glömt hålla koll på tråden. Jag och min fru har varit gifta i drygt ett år och sambos i... *tänker efter* två och ett halvt. Svårt att hålla koll på tiden när man är lycklig.

Kan du inte ragga på henne som du skulle ha gjort med vem som helst, stanna och prata, kanske försöka ta en fika? Det är ju jättesvårt när man är kär och nervös, men det går förmodligen bättre om du är mer ok med att du är kär och nervös, och inte försöker dölja det.

Hur har det gått för dig?

Imorgon kommer jag att få träffa henne, bara en kort stund dock men jag kommer att få se henne....

Ja, jag har ju insett att detta kommer ju inte att gå över så bäst är väl att börja flirta så jag får veta vart hon står. Iof gör jag väl lite det redan för jag kan inte ta min blick från henne när vi ses känns det som....

Tack för svar
ABs C skrev 2008-11-07 10:21:56 följande:

Ja! Våga flirta litegrann nu!!! Don't be a chicken..... tror du ångrar dig i så fall.
Du är ivrigt påhejad härifrån :)

Ja lycka till!!

hehe, vad ni är goa tjejer :)

Hur går det TS?

Åhh...vad go du är som tänker på mig!

Hmm...det går inte alls just nu, har inte träffat henne på 2 veckor och den gången var det inte lång stund Men i helgen ska jag jobba med henne, 2 hela dagar, tänk vad lite som kan göra en lycklig . Så jag kommer helt säkert att rapportera här efter. Jag ska försöka att inte vara så feg, ingen har ju dött av att flirta lite .

Har faktiskt även försökt att prata lite med min man, jag har inte rätt ut sagt att jag är förälskad i en kvinna utan mer att jag känner mig lite nere och osäker på allt!

mm, det kan vara skönt att prata lite. Han märker ju kanske att du inte är riktigt som vanligt...
Anonym (osäker) skrev 2008-11-24 22:32:26 följande:

hmmm....bäst jag skriver av mig lite, behöver verkligen det...

Fan också, jag är så nere i henne att det förvånar mig själv. Innan jag åkte till jobbet idag så tänkte jag att det börjar nog gå över eller så har jag nog inbillat mig allting....
FAN...det var som att få en stor fet smäll så fort jag såg henne, hur kan jag känna så här???
Det gör ont i mig!

Vi har verkligen funnit varandra, att hon är 15 år äldre spelar lixom ingen roll, MEN det är bara som vänner....Jag VET att hon gillar mig och att det är något "speciellt" med mig men hon har ingen som helst tanke på det som jag tänker på!
Vad ska jag göra? Jag vill ha henne, jag vet att jag vill ha henne. Hon är helt underbar, det måste ju alla se, hon borde ha klasar av beundrare efter sig....

Åhhh....vad detta gör ont, det är riktigt, riktigt jobbigt!

Vad är jobbigast?

- att du är gift?

- att hon är gift?
- att du är olyckligt (?) kär?

- att du inte vet om hon är/skulle kunna bli kär i dig?

- att hon är kvinna?

- att..?

Jag vet faktiskt inte vad som är jobbigast...allt, att jag är gift, att hon är det, att hon är kvinna.....ja allt!

Det som gör mest ont är att vara olyckligt kär..jag känner mig som en tonåring. Trodde på någotvis att jag slapp detta nu när jag är gift och har barn,haha så dum man kan vara. Saken blir ju inte bättre av att jag och min man inte alls har det bra, han förtjänar inte detta....samtidigt har jag varken ork eller kraft att bryta upp, vet inte ens om jag vill det!

Nu kommer det att dröja innan jag träffar henne igen och det är väl bra det....Jag är slut efter att ha jobbat med henne två dagar nu känner jag. Jag kan inte slappna av när hon är i närheten och jag vet ju att hon omöjligt känner vad jag känner, men ibland så..... som idag när vi sitter och pratar och då tittar man ju självklart på varandra, men när vi slutar prata förtsätter våra blickar att mötas länge, så tillslut är det jag som tittar bort och rodnar så hela ansiktet blir varmt. Samma sak hände igår, men å andra sidan andra gånger är det hon som tittar bort fort....
Ja, precis som en tonåring är jag som måste analysera allt, jag är bara så glad att ni orkar lyssna, är ju bara er jag kan prata med.

Tror inte hon har en aning om vad jag känner om det inte skulle vara för dessa ögonblick när våra ögon fastnar i varandra, men sen så är det inget länge så nej hon vet nog inte......

Om ni nu har bra kontakt så kan du väl säga som det är, men i första läget utelämna att det är just henne du har blivit kär i. Kolla reaktionen, o se om det är läge att upplysa henne om det eller inte.

Ja, alltså det är flera gånger som vi har snuddat vid ämnen där jag hade kunnat ge henne en liten hint, men då har det alltid varit någon mer i närheten så det har inte blivit att jag har vågat...

Jag vet ju att hon gillar mig, vi dras ju till varandra hela tiden på jobbet. Det är inte bara från min sida eller att jag inbillar mig, men visst är det så att hon kanske bara gillar mig som en schyst tjej. Men samtidigt blir vi väldigt nära på jobbet, har aldrig haft en sån är konstig relation med någon jag jobbat med tidigare utan att umgås privat för vi känner ju varandra egentligen inte alls bra.

Vet faktiskt inte om jag verkligen ska säga något till henne, vill ju inte skrämma iväg henne.

Konstigt hur snabbt jag har accepterat för mig själv att jag faktiskt är förälskad i en kvinna...en konstig grej är att i min fantasi så vill jag se henne, jag vill se hennes ansikte när jag smeker henne osv..... ( oj, nu blir jag lite generad)det har jag aldrig gjort eller velat med de män jag varit med....min man vill alltid möta min blick när vi är intima, det vill inte jag! Nu är det en av grejerna som jag drömmer om , att få möta hennes blick....

Jag tror att idag är sista dagen man kan skriva i den här tråden så jag har startat en ny i fall att ni vill och orkar lyssna, hoppas det här funkar nu då!

www.familjeliv.se/Forum-9-280/m38865601.html