äntligen gravid, men vet inte vad jag ska känna. Panik?
tror inte det är sant. Vet inte hur många gånger jag stirrat på ett negativt test, vridit och vänt för att hitta antydan till ett streck. men nu var det där på riktigt. Efter tre år med preventivmedelsslarv, ett och ett halvt år av idoga försök, utredning och hela kittet, tog det sig till sist.
Och nu vet jag inte vad jag känner. En del av mig vill fira som en galning. En del av mig vill låtsas som ingenting. En del av mig har panik och vill emigrera till antarktis och gömma mig. En del av mig vill inreda om hela huset. En del av mig fattar noll.
Ska det vara så här? trodde jag bara skulle vara helt enkelt lycklig
.