Får ditt barn känna på ditt könsorgan?

Ja, precis.

Ni ger inte upp, vad? Egentligen tänkte jag ju att jag ska stanna bort från den här tråden nu (jag har ju sagt allt jag hade att säga), men jag kunde inte låta bli att smygtitta in ändå... och eftersom du verkar vara väldigt sugen på att få ett svar, så ska jag ge dig ett - dock med en varning:

Det kommer bara vara *mitt* svar på frågan (det gäller inte nödvändigtvis för någon annan här, det är ju det där med åsikter osv), och det kommer kanske inte tillfredställa dig, eftersom det är detsamma som jag redan sa för några sidor sen:

Enligt mig så finns det ingen direkt skillnad mellan klitoris och ollon. Ingen av de är mera traumatiserande eller omoralisk än den andra (under idealiska omständigheter = barnet har visat nyfikenhet genom att fråga efter att få se/känna på + mamman/pappan känner sig bekvämt med att visa/låta känna på + ingen sexuell åsikt är inblandad).

Det var det. Själva organet (eller vad det nu är tekniskt sett) är helt neutralt.

MEN...

... sen kommer individen i spelet: mamman, pappan och barnet. Alla är de individer med olika och konstant varierande gränser. Som ska skyddas, så klart. Är väl ingen mening med att i jämställdhetens namn bryter en av de ovannämndas personliga gränser, eller? Typ så här (fast lite överdrivet scenario... kanske ):

Barnet: Får jag se din klitoris, mamma?
Mamma: Självklart, lilla gumman!
Mamma visar, barnet tittar.
Barnet: Nu vill jag också se ditt ollon, pappa!
Pappa: Men jag vill inte visa det, det känns faktiskt inte okej för mig...
Mamman: Men jag har visat mitt, nu måste du också visa ditt, nänänänä!
Barnet: Precis! Annars är du fegis! Och dessutom kvinnoförtyckare!

Jaha... bara för att vara på den säkra sidan: det där var lite satiriskt. Och dessutom med omvända roller - här är det klitoris som visas (efter att barnet har frågat, men frågar inte mig hur den visste att den fanns där), inte ollonet. Men det spelar ju faktiskt ingen roll, för den som bestämmer över vad som visas och vad som inte visas är individen där bakom könsorganet... i ett försiktigt samspel med barnet, förstås, som antingen är nyfiket eller så är det inte det.

Och även om det *är* nyfiket och *inte får* titta/känna på, så kommer allting vara bra, ingen kommer att gå miste om nånting som är livsviktig, i alla fall inte så länge föräldrarna inte är jättepaniska tabudyrkare som får barnet att tro att "det där nere" är "ingenting man pratar om överhuvudtaget nånsin ever".

Hjälpte det?

Eh citerade du fel nu? Ingen har ställt den frågan till mig... Nej det är väl ingen större skillnad, om nu pappa har en täckande förhud speciellt.

Ja, om vi fortfarande diskuterar samma scenario, dvs att det hela handlar om en HOS BARNET UPPVÄCKT NYFIKENHET. Dvs att INITIATIVET LIGGER HOS BARNET. Förstår du? I någon väldigt underlig situation där barnet råkar skymta klitoris och undrar vad tusan det är så lär det inte vara någon principiell skillnad mot pappas kön, men det är osannolikt att det sker.

Tycker fortfarande att du ska läsa inlägg 300.

Men så lät det ju INTE tidigare i tråden. Då uppfattade i alla fall jag att du ansåg att det var att gå för långt att fläka ut benen. Alltså inte att det låg hos dig personligen, utan att det var att gå alldeles för långt om någon kvinna gjorde det.

Jag pratar faktiskt aldrig för alla människor, inte ens för alla kvinnor, jag pratar bara för mig själv. Det är ju det enda jag *kan* prata om med all rätt: min egen åsikt. Det har jag också försökt formulera så i alla inlägg. Men visst glömmer man ibland bort dem där viktiga orden som markerar ens åsikt som just det och inte en allmänna sanning - det lät precis rätt i mitt huvud för bara en minut sedan.

Hur som helst, så är min åsikt då och nu: *jag* skulle inte sprida på benen för att mitt barn vill kolla, därför att *jag* inte skulle känna mig bekvämt med det.

Dessutom tycker jag (tror jag, men vet jag inte 100%) att det går för långt om en mamma "fläka upp sig" *utan* att barnet har visat nyfikenhet angående det som finns där, gömt mellan benen. Jag tycker alltså att föräldrarna bör invänta barnets nyfikenhet innan de bara går och visar nånting som barnet kanske inte *ville* se.

Sen lite bortsett från detta så tror jag faktiskt inte att själva könsorganen har förmågan att traumatisera ett barn "bara därför att de är könsorgan"... så i och för sig skulle det nog inte nödvändigtvis leder till någon skada om föräldrarna tog initiativet med att visa, även utan att barnet själv har frågat (alltid förutsatt att de inte gör det för att få sexuell njutning av det)... däremot är ju hela den här grejen så otroligt laddat inom vårt samhälle, så om föräldrarna gick så långt att de "fläka upp sig" på eget initiativ och undervisade sitt barn i stor detalj, så skulle nog både barnet och kanske till och med föräldrarna senare börja tveka på om det kanske *var* nåt perverst de höll på med, även om det var helt oskyldigt. Sånt är ju samhällets makt. Så därför tycker jag definitivt att man inte ska konfrontera barnet med mer än vad det kan försvara mot sin egen tvekan när samhället börjar efterfråga (så som det skett här i tråden med min historia - jag kände mig och känner mig fortfarande trygg i det jag upplevt, så jag kan definitivt säga att min pappa inte gick för långt. Men det hade nog kunnat se annorlunda ut om jag hade fått undersöka hans könsorgan riktigt noggrannt eller upprepade gånger).

Det har varit väldigt tydligt precis hela tiden.

Ja, för dig kanske. Förstår inte upprördheten i dina inlägg om någon undrar hur en människa tänker, versaler mm.

Hej hej..  Jag kan bara prata för mig själv, orkar inte läsa igenom alla dessa debatter här i tråden.
Men jag tycker inte detta är okej, tycker det verkar riktigt vidrigt faktiskt...Det är väl någon som försökt och vara märkvärdig.

Den som skrev den artikeln i tidningen eller vad det var..., kan man ju undra över vilken läggning den personen har...

Läs inlägg 300, där finner du artikeln.

Jag har inte den privata sfären för mitt barn. Jag skuttar omkring naken rätt ofta hemma. Jag ser itne mitt abrn som en sexuell varelse på något vis och känner mig därav inte ombekväm med de tåpå samma sätt. Jag vill ha vissa delar ifred, men tycker inte det är så dramatiskt, bara tja privat. Nu var det motsägelse fullt. Handlar nog just om att det är en privat sak men inge dramatiskt över det. Hon vill gärna peta när vi badar men ajg hindrar helst. Kan iofs bero påa tt ohn tänker rycka...

Jag frågade om jag inte kunde få ta på pappa som mamma fick. Jag gav mig Inte utan lyckades nästan när jag smög upp bakom och drog ner kalsongerna. Det får jag höra om än idag

Sjukt. Nej, det får de naturligtvis inte. Har aldrig märkt att de gärna velat heller.