• MatteusMamma86

    Vill ha barn, men inte med honom men jag vill dela mitt liv med honom. Tips eller stöd ngn?

    Jag vill gärna bli gravid nu, MEN jag vill troligtvis inte ha barn med min sambo, jag vill dela mitt liv med honom men nog inga barn eftersom jag anser att han gör skillnad på våra barn vi har idag.
    Han har en dotter på lite mer än 2 år från ett tidigare förhållande och jag har en son som blir 2 i januari sedan ett tidigare förhållande.
    Jag längtar efter att bli gravid, men ser inte min sambo som den rätta fadern men som mannen i mitt liv.

    Han behandlar barnen olika, är sur och ibland elak mot min son medans hans dotter ska behandlas som en prinsessa.
    Hon får sova i vår säng eftersom hon bara är här mån-ons och inte är van vid att vara på samma ställen eftersom hennes mamma är omogen och partar hela tiden och lämnar iväg dottern till olika personer mitt i natten för att festa.
    Medans jag är struktur och palaneringsmamma och inte gör ngn större skilnad, båda ska få lika, båda ska läggas samtidigt osv.
    Min son har inrutat mönster men inte hon eftersom mamman går upp när hon känner för det osv.
    Visst gillar jag oxå att sova länge men min son är morgonbarn så det blir aldrig av.
    Min sons pappa bryr sig inte om sin son så Matteus har bara min sambo, som han gillade jätte mycket i början men nu är rädd för och vågar inte vara ensam med honom.
    Min sambo är inte elak, men däremot orättvis och skäller ibland på Matteus för att han kanske trillat och då skriker, min sambo hatar skrikiga barn men hans egen dotter får skrika som en stucken gris vilket hon ALLTID gör.

    Usch, kanske bara vill skriva av mig men jag känner mig orättvist behandlad och framförallt min son...

    Men nog längtar jag efter barn alltid, men även min sambo har sagt att han inte vill ha barn med mig eftersom jag är en surkärring ibland, inte konstigt ju eftersom jag precis blivit arbetslös eftersom jag inte fick vikariatet (sist in, först ut)
    Jag går hemma, han vill att den som är hemma städar och lagar mat så jag gör detta men när det är gjort har jag inget att göra och går mig själv på nerverna och tänker för mycket vilket gör mig på dåligt humör och deppig.
    Dessutom bor jag i Höör, en ny (by) för mig som jag inte riktigt känner då jag flyttade in i juni och har inga vänner i närheten.
    En har precis fått barn och vill inte att min son kommer på besök pga smittorisker och de andra är antingen för tråkiga eller har flyttat ifrån skåne.

  • Svar på tråden Vill ha barn, men inte med honom men jag vill dela mitt liv med honom. Tips eller stöd ngn?
  • EnsamPappaEtuna

    Så... han vill inte bli pappa till dina framtida barn, och så är han en dålig bonuspappa plus att situationen med exet är strulig. Låter som ett enkelt val tycker jag, speciellt om du vill bli mamma igen i ditt liv.

  • nänänä

    Nej, varför ska du lämna sonen till pappan?
    Reagerar också på hur du hänger ut pappan och även sambons ex här på FL.
    Jag tycker jättesynd om din söta lilla kille om han ska gå och vara rädd för din sambo.
    Har själv en dotter i samma ålder som sonen din och blir alldeles förstörd när jag tänker på om hon skulle behöva ha det så.
    Vore jag i en sån sits som dig, så skulle jag ordna så att barnen har det bra först och främst.
    Dom är det viktigaste vi har.
    MatteusMamma86 skrev 2008-11-03 18:30:53 följande:


    Ja och jag gör kanske rätt genom att stanna kvar.Idag fick jag det bekräftat att min sons biologiska pappa har legat på psyket i lund sedan i jun i månad.Ska jag verkligen lämna iväg min son till en person som är instabil och som dessutom slagit våra djur och dragit min son i armen?Min sambo sköter sig nu och är väldigt go mot min son.Han hade väl en dålig period i livet och det får han ha.Mitt ex däremot har alltid varit psykiskt sjuk men nu är det bekräftat från honom själv att han legat inne och det är vad jag misstänkt under dessa 5 månaderna...
  • Fille Fjonkan

    Jag kan bara tala för mig. Men jag skulle då verkligen inte välja att leva med en man som skrämmer mina barn och uppenbart favoriserar och särbehandlar sina egna i mina barns hem. Aldrig! Verkligen inte acceptabelt beteende!

    Vill du att din son ska växa upp och känna att han är mindre värd än sin styvsyster? I så fall är du på rätt spår...


    / Fille med Kisen -03, Tösen -05 & Pysen -07
  • MatteusMamma86

    Men gud vilket tjat, min sambo är mycket bättre och tar sitt ansvar för båda barnen.
    Just nu ligger jag mitt uppe i en rättsprocess där jag söker ensam vårdnad för att sonens sk. fader är ett psykfall som slår djur och skriker och drar i min son.
    Jag vill INTE att min son skall behöva stå ut med honom och jag talar inte heller om honom när sonen är i närheten.
    Min sambo behandlar barnen lika nu, gör ingen skillnad längre och han är som en fader skall vara.
    Men tycker ni att jag skall ha delad vårdnad men ett psykfall som är instabil?

  • nänänä
    MatteusMamma86 skrev 2008-11-04 12:19:01 följande:
    Men gud vilket tjat, min sambo är mycket bättre och tar sitt ansvar för båda barnen.Just nu ligger jag mitt uppe i en rättsprocess där jag söker ensam vårdnad för att sonens sk. fader är ett psykfall som slår djur och skriker och drar i min son.Jag vill INTE att min son skall behöva stå ut med honom och jag talar inte heller om honom när sonen är i närheten.Min sambo behandlar barnen lika nu, gör ingen skillnad längre och han är som en fader skall vara.Men tycker ni att jag skall ha delad vårdnad men ett psykfall som är instabil?
    Huruvida du ska ha delad vårdnad med en person som är instabil eller ej handlar väl ändå inte den här tråden om va?
    Det är ju inte många månader sen "psykfallet" var den bästa mannen, pappan och allt i hela världen ......
    Det är ju hur du tycker/tyckte din sambo behandlade din son det handlar om.
    Som det där tex när han inte ens fick sova i er säng när han var så sjuk och knappt kunde andas, ja jag ryser verkligen.
    Men om den där Roland blivit en helt annan person på ett par veckor då så får du väl hoppas att det är för alltid. ?!?!??!?
    Jag önskar dig och er familj lycka till igen och hoppas att du i allafall tänker på lillkillen först och främst.
  • MatteusMamma86

    Jag tänker på min son, men man måste även få ge en annan människa en ärlig chans till förbättring och där tog jag rätt beslut.
    Ang mitt ex så älskade jag aldrig honom, vi levde ihop men han var bara där.
    Jag njöt aldrig av honom som jag gör med min sambo.
    Tyvärr fick jag ju barn med honom som sagt men det lider inte min son av som det ser ut nu eftersom de inte har ngn kontakt.

  • Free
    MatteusMamma86 skrev 2008-11-03 18:30:53 följande:
    Ja och jag gör kanske rätt genom att stanna kvar.Idag fick jag det bekräftat att min sons biologiska pappa har legat på psyket i lund sedan i jun i månad.Ska jag verkligen lämna iväg min son till en person som är instabil och som dessutom slagit våra djur och dragit min son i armen?Min sambo sköter sig nu och är väldigt go mot min son.Han hade väl en dålig period i livet och det får han ha.Mitt ex däremot har alltid varit psykiskt sjuk men nu är det bekräftat från honom själv att han legat inne och det är vad jag misstänkt under dessa 5 månaderna...
    Vad gör du?? Du sitter och snackar om allt och alla på ett sätt som absolut inte är okej.
    Jag råkar jobba på psykiatriska avd i Lund. Och detta är INTE ok.
    Man kan inte hänga ut hur andra folk mår, att en person mår dåligt har alltid en orsak.
    Du framställer dig själv som en ängel. Jag blir mörkrädd.
  • WimsA
    nänänä skrev 2008-11-04 12:59:37 följande:
    Huruvida du ska ha delad vårdnad med en person som är instabil eller ej handlar väl ändå inte den här tråden om va?Det är ju inte många månader sen "psykfallet" var den bästa mannen, pappan och allt i hela världen ......Det är ju hur du tycker/tyckte din sambo behandlade din son det handlar om.Som det där tex när han inte ens fick sova i er säng när han var så sjuk och knappt kunde andas, ja jag ryser verkligen.Men om den där Roland blivit en helt annan person på ett par veckor då så får du väl hoppas att det är för alltid. ?!?!??!?Jag önskar dig och er familj lycka till igen och hoppas att du i allafall tänker på lillkillen först och främst.
    Jag är helt stum. Följde en tråd du starta TS i feb 08. Där din fd beslutat att han ville skiljas, då var han ditt allt, du ville ha fler barn med honom, du hade insett att du betett dig för jäkligt mot honom och han var den bästa pappan Matteus kunde önska sig.
    Nu hitta jag detta, och inser att du direkt hoppat in i en ny relation som från början inte visat sig vara speciellt bra för din son. Att han blir behandlad så utav sin "styvpappa" och att nu är hans pappa en instabilt psykfall mm mm. Jag undrar vems välmående som kommer i första hand här, din sons eller ditt eget?
  • nänänä
    Zaria skrev 2008-11-11 00:07:51 följande:
    Denna tråden skrämmer mig =(
    Håller med
  • annica85

    jag har en son på snart 2 år. han är hos sin pappa varannan helg. hans styvpappa som jag varit tillsammans med strax över ett år tar inget större ansvar för min son, visst han kan ge han mat,natta han ibland men jag ansvarar för allt större. ibland kan jag tycka att han mest säger till när min son gör fel

  • ius lexis

    Ville bara påpeka att du ansåg förut att din snubbe gjorde skillnad på barnen! Du är väl förstås medveten om att du bara har kort på din son på ditt galleri! Inte ett enda kort på hans dotter, och varför är det dina rutiner som ska följas?
    Det verkar mest som du är svartsjuk på den lilla.

  • mysungarna

    oj, vad ska man säga? du vill ha barn nu, men inte med din sambo och han vill inte heller ha barn med dig.
    din son är rädd för din sambo och sonen får skäll när han ramlar och slår sig, när han i stället behöver tröst.
    han är sur och elak mot din son som heller inte får sova i er säng, vilket hans skrika dotter får.
    ja, jag blir mörkrädd när jag läser allt som du skrivit och jag lider verkligen med din stackars son.
    ta dig en tankeställare för både din sons och ditt bästa.

  • Lemonita

    Ja du, släng ut den där karln! Skaffa dig en man som är bra mot ditt barn, punkt slut.

  • leogroda

    Jag tycker nog att du ska satts din tid på dig själv och din son lite. Inga förhållande, låta allt läka och hitta den rätta. För hur är ngn den rätta om han behandlar ditt barn illa?

  • leogroda
    MatteusMamma86 skrev 2008-11-01 15:16:01 följande:
    inte inbillningssjuk och går till socialen och gråter ut.Har aldrig gjort.Sen det där med 2 hjärnceller, där menar du rent indirekt att jag är korkad vilket är ett påhopp och kränkande.Jag tar inte åt mig, jag bara påminner dig om lagar och regler.
    Det är ett lika stort påhopp och lika mycket kränkande det du gör offentligt på internet. Det du skriver om din sons pappa, och om din sambos ex. Lagar och regler??
  • Emmis 79

    Hur kan man häng ut hela sin familj på detta viset, vet din sambo om att du skriver allt detta tex, om inte lär han ju snart få reda på det. Om man skriver sånna här trådar vilket jag inte har ngt emot eftersom detta är ett forum så tycker jag man skriver anonymt eller inte lägger ut bilder på sin familj. Du har valt din sambo, sen hänger du ut han här så alla kan se vilka ni är, du är ju hemsk och elak!!!!

  • nänänä

    Undrar hur den stackars lilla sonen har det!?

Svar på tråden Vill ha barn, men inte med honom men jag vill dela mitt liv med honom. Tips eller stöd ngn?