• Dorro85

    Född 27+1. Behöver nån att prata med...

    Hej!
    I söndags fick jag min lilla dotter Mimmi! Hon kom i vecka 27+1, 40 cm lång och vägde ändå 1290g. Hennes BF är egentligen 9 januari.
    Min fråga nu är... Hur funkar allting? Jag är helt ny och ovetande när det gäller prematurbarn. Vi har inte fått träffa en läkare än som ska prata med oss. De på NEO kommer med dålig info...

    Har lite frågor om ni vill diskutera? Vore en STOR hjälp för mig. Skulle även vara kul att prata med Er som fått prematurbarn runt samma vecka som vi.

    Hur länge fick ni stanna?
    Fick ni "sköta" era bebisar själva till viss del? (Mimmi ligger i kuvös, men utan respirator. Men vi får endast hålla henne på bröstet 1 gång per dag).
    Var tiden väldigt jobbig?
    Vad innebär detta med korrigerad och okorrigerad ålder? :S
    Gud jag har säkert tusen frågor till... Dom kommer väl under tiden.

    Jag skulle verkligen uppskatta om ni ville hjälpa mig :)

  • Svar på tråden Född 27+1. Behöver nån att prata med...
  • Dorro85
    Mylingen skrev 2008-10-16 11:42:25 följande:
    Ja, det gick som på räls under tiden vi var på neo. Vi blev utskrivna när hon var i vecka 34, vilket var tidigt. I början sa de till oss också att vi skulle sikta på BF-datum, men vi kom tillslut hem 6 veckor tidigare. Men så hade hon inga komplikationer under neotiden heller.Jag tyckte de första 4 veckorna på neo var sega, dvs den tid hon låg i kuvös. Sen hände allt slag i slag. Värmebädd, vanlig säng, matpumpen försvann och sondmatning manuellt - och vips så var vi hemma! Matsonden blev hon av med dagen innan vi åkte hem, men det var inget krav för att få åka hem. Jag tyckte dock att det var skönt, för det var rätt "meckigt" att sondmata/pumpa/amma vid varje mål. Sen hade vi hemsjukvård i ca 3 veckor. Får jag fråga (du behöver inte svara), har du barn sedan tidigare? Vilken del av landet bor du?
    åh jag längtar fruktansvärt efter den tiden....
    nej, inga barn sen tidigare.. är från gislaved :)
  • Livsglädjen

    Jag har en lååång text om graviditet, förlossning och neotid i min presentation om du är intresserad av att läsa den.

    Edvin föddes i v28+5 och var rejält tillväxthämmad (935 g). Han behövde respirator i tre dygn, hade sedan CPAP i 6½ vecka, sedan lite syrgas.

    De sa också till oss att vi skulle räkna med att få stanna på sjukhuset till ungefär fullgången tid, men för oss tog det faktiskt ytterligare några veckor innan färden gick hemåt: v 42+2. Han vägde då 2650 g och jag helammade honom.

    Jag brukar ofta skriva in länken till "vår" tråd för extremprematurer (EPT - Extremly Pre Term) där jag har fått sååå mycket stöd och svar på frågor. Välkommen till EPT-tråden (där finns massor med extremprematurmammor som peppar varandra och ger varandra råd...)
    www.familjeliv.se/Forum-3-142/m34815230.html

  • Dorro85
    Livsglädjen skrev 2008-10-18 01:40:14 följande:
    Jag har en lååång text om graviditet, förlossning och neotid i min presentation om du är intresserad av att läsa den.Edvin föddes i v28+5 och var rejält tillväxthämmad (935 g). Han behövde respirator i tre dygn, hade sedan CPAP i 6½ vecka, sedan lite syrgas.De sa också till oss att vi skulle räkna med att få stanna på sjukhuset till ungefär fullgången tid, men för oss tog det faktiskt ytterligare några veckor innan färden gick hemåt: v 42+2. Han vägde då 2650 g och jag helammade honom.Jag brukar ofta skriva in länken till "vår" tråd för extremprematurer (EPT - Extremly Pre Term) där jag har fått sååå mycket stöd och svar på frågor. Välkommen till EPT-tråden (där finns massor med extremprematurmammor som peppar varandra och ger varandra råd...)www.familjeliv.se/Forum-3-142/m34815230.html
    tack. ska läsa och delta :)
  • morlin01

    Ok, syrgasen var det som jag upplevde som det jobbigaste momentet på neo. Mycket pga att synen kan bli skadad om de får för mkt syrgas. Därför var jag väldigt nervig runt detta, för ibland kändes det som att personalen skruvade upp syrgasen bara för att slippa pling i apparaterna, men det var senare när hon bara hade syrgasgrimma eller en tratt som flödade ut syrgas vid behov.

  • Dorro85
    morlin01 skrev 2008-10-18 11:18:25 följande:
    Ok, syrgasen var det som jag upplevde som det jobbigaste momentet på neo. Mycket pga att synen kan bli skadad om de får för mkt syrgas. Därför var jag väldigt nervig runt detta, för ibland kändes det som att personalen skruvade upp syrgasen bara för att slippa pling i apparaterna, men det var senare när hon bara hade syrgasgrimma eller en tratt som flödade ut syrgas vid behov.
    jag vet itne alls hur hon har...
    hon har en slang till näsan... och en nål för sonden... det är det enda hon har. (klisterlappar på kroppen med såklart).
  • Molly i Skåne

    Vad fina ni är på bilden! Tänk att du redan får ha henne ute i känguru!!!Det är ett MYCKET gott tecken, kan jag säga (vi fick vänta 5 veckor..) och 2% syrgas är pyttelite- hon verkar må ovanligt bra för att vara så prematur!
    Som jag sagt innan-tjejer är tuffare!
    Kram på er!


    En gåva från livet-våra 4 barn!!!
  • Dorro85

    Molly i Skåne skrev 2008-10-18 14:20:13 följande:


    Vad fina ni är på bilden! Tänk att du redan får ha henne ute i känguru!!!Det är ett MYCKET gott tecken, kan jag säga (vi fick vänta 5 veckor..) och 2% syrgas är pyttelite- hon verkar må ovanligt bra för att vara så prematur!Som jag sagt innan-tjejer är tuffare!Kram på er!
    vi fick sitta känguru med henne redan samma dag som hon föddes :) jo.. är stolt över henne. hon sköter sig bra :D
  • Dorro85

    nej nej nej NEJ...
    någonting är fel med henne... något med syret... lyssnade inte för jag grät som fan. dom ska sätta henne på respirator nu. dom har skickat iväg prover för att kolla om hon har någon infektion.... vad FAN händer nu?! vad FAN ska jag göra?! Fan...

  • Mylingen

    Tänker på er! De klarar mer än man tror, trots att de är små. Fokusera, det SKA bara gå bra, det KOMMER att gå bra. Hon är stark din lilla tjej.

  • morlin01

    Det kommer att ordna sig, det är inte alls ovanligt. Prematurer får ofta infektioner och behöver lite extrahjälp med andning och syresättning under dessa perioder. Det kommer att gå bra.

  • Livsglädjen
    Dorro85 skrev 2008-10-19 20:18:24 följande:
    nej nej nej NEJ...någonting är fel med henne... något med syret... lyssnade inte för jag grät som fan. dom ska sätta henne på respirator nu. dom har skickat iväg prover för att kolla om hon har någon infektion.... vad FAN händer nu?! vad FAN ska jag göra?! Fan...
    Fråga sköterskorna vad som händer, förstår du inte på en gång, så säg att du inte fattar, att de måste berätta en gång till. Fortsätt tills du känner dig lugn med att du vet vad som händer! Tjata om det behövs, du är förälder, du har rätt att förstå ditt barns behandling och behov. Vad personalen tycker om dina frågor behöver du inte bry dig om, huvudsaken att DU förstår om det är något som du behöver göra för ditt barn!
  • Misilo

    Hej!
    Jag hoppas allt är bra med er, jag tänker på er och håller tummarna för er lilla kämpe.

    Vår lille föddes i v. 27 med och han är nu 15 månader ( 1 år korrigerat!) och har precis börjat gå! Han är så frisk och pigg och vild trots att han gick igenom både det ena och det andra under neotiden, bland annat fick han en hjärnblödning grad tre men han visar inga tecken på att detta har skadat honom. Vi ser fortfarande varje dag han är frisk som ett mirakel.

    Lycka till med allt! Är ni på neo i växjö?
    Kram M

  • Jessica1

    Min pojke hamnade i respirator efter ett par dagar. Det är visst inte så ovanligt att de gör det efter ett litet tag. Han kom ur respiratorn efter 4,5 dygn. De kan behöva hjälp att få andas ett tag. Jag håller dock tummarna att det inte är någon infektion.

  • MoMaJo

    Hittade din tråd och vill dela med mig lite.
    Först vill jag säga grattis till din dotter. och så läste jag på bilddagboken att hon mår bättre och kommit ut repiratorn, skönt.
    Min lilla grabb föddes 27+2 vägde 800g, 30 cm lång och 24 cm kring huvudet (715 g som minst). Igår fyllde han 2 år och väger 13 kg och är 86 cm lång och beter sig som vilken 2 åring som helst. Upp tills det att han fyllde ett år var han något mindre och lite senare i utvecklingen än barn födds samtidigt som han och när han skulle ha varit född. Men sedan hände något han växte ikapp och förbi.

    Adam föddes 1 nov06, han hade cpap och sedan syrgasgrima. Vi var hemma på permission första gången till nyår. Efter det hade vi fått hemsjukvård men valde att avstå, jag var slö Trivdes med personalen på sjukhuset och tyckte det var jobbigt att vara hemma i en lite lägenhet, men syrgas och sondmatning och pumpning. Eftersom min man var tvungen att börja jobba hade jag fått varit själv, med allt. Var dock hemma på helgerna. Hann med två helgpermissioner, så vips blev han av med syrgasen som hade varit fruktansvärt långdragen (min känsla då, men nu har jag varit i kontakt med andra som haft det längre)Och isamband med att syrgasen försvann började han även äta (amma) hela måltider själv. Efter att allt släppt tog det tre dagar och vi blev utskrivna från sjukhuset (18 januari 07, BF var 28:e). Det var så underbart att få komma hem. under hela sjukhustiden var jag hemma och sov ca en gång i veckan för att orka.

    Han övriga utveckling har varit som "planerad" Han var lite seg med att sitta själv kommer inte håg när dock. Han var 1 år och 10 dagar när han började krypa (9,5 mån korr) och så började han gå vid 15 månader (två dagar innan hans korrade 1 år dag )

    Idag springer han och hoppas som vem som helst. Vad dock orolig för ögonen efter det långa syrgas behovet, men han fick OK stämpel vid ögonkorollen när han var drygt ett år.

    Det som sker så här i efterhand när man kommit hem från sjukhuset är att man får uppföljning både på bvc och sjukhuset. Vilket har varit väldigt skönt.

    Hoppas allt går bra för er och att du fått mer information. Under du över något är det bara att fråga.
    kram

  • Ca rr o

    Hej, har inte läst hela tråden nu bara de du har skrivit.. fick min son den 2/7 08 i v 28+5, så han va lite större vägde 1410 och va 39 cm lång.. hade inte pesp nått heller bara cpap i 2 dygn sen syrgas.. Läkarna ville att jag skulle ha honom hos mig så mkt jag kunde, satt med honom hela dagarna, enda gången jag la in honom va när jag själv skulle äta och på natten, han solade ju men på dagen när han va hos mig fick han ha en solmatta på ryggen så han kunde vara hos mig ändå.. men det är ju olika från barn till barn vad dom orkar med osv, gjorde det mesta med min son själv, matade, bytte blöjja, tvättade osv, va bara på natten som jag inte var där så mkt, va ibland som dom ringde för han va gnällig..
    Ska inte ljuga och säga att tiden inte va jobbig, för det tyckte jag att den var, nu var jag ensam större delen av tiden, min mamma var hos mig så mkt hon kunde men hon hade ju jobb, pappan till sonen var där några gånger på slutet för han tkr inte om sjukhus..va hemma någon gång i början när han va pytteliten, åkte på kvällen och kom tebax dagen därpå.. men när jag va hemma längtade jag bara efter honom hela tiden.. men det var en jobbig tid med lite tårar ibland.. men när jag tänker tebax på tiden på neo så ser jag allt som positivt, tänk va mkt jag har fått lära mig och vad jag har fått gjort som inte är så vanligt, jag fick lära känna mitt barn mkt mer innan jag åkte hem än vad jag hade hunnit gjort om jag hade fött honom då han skulle varit född, då hade jag fått åkt hem med honom efter 3 dagar och då kanske jag inte alls hade varit lika trygg, nu hade jag fått lärt mig vad han ville och alla hans signaler.. vet att det är jobbigt att tänka så nu.. men det kommer att gå så otroligt fort.. Jag fick vara kvar med min son tills han va nästan 2 mån, då blev vi utskrivna till hemsjukvården sen två veckor efter blev vi utskrivna helt :)
    Nu är han 4 mån och läkaren sa att jag kunde börja ge honom gröt så nu får han några teskedar om dagen med det :)
    Han ligger nästan på kurvan för vikt och längd, bara lite under..

    Ställ gärna mer frågor om det är något du vill veta så ska jag försöka svara så gott jag kan :)

    Ha det bra och Grattis till flickan :)

    Kram

  • Dorro85

    hallå vänner!

    mimmi mår ganska bra nu! hon väger 1500g så hon har gått upp!
    ingen infektion och inga nålar alls i henne nu.
    hennes sista antibiotikakur som hon skulle ha i 14 dagar är oxå över nu! hon andas kanon utan CPAP-maskinen och vi är överlyckliga :)

    nu är det bara att vänta tills hon är helt stabil och ökar i vikt. hon stannade upp ett tag i vikt, men läkarna gav henne extra protein i maten, så nu går hon uppåt! :D
    gud, jag saknar att BO hemma nu! men det är bara att hålla ut. tiden för oss kommer oxå :)

    är bara hemma en snabbis igen, därför är jag inne och informerar lite :) fortfarande inget internet, och så lär det förbli :/ tror inte jag kommer få låna kompisens mobila....
    men är hemma iaf en gång i veckan och då kommer jag hit och skriver!
    skulle precis ladda upp lite nya bilder på bilddagboken! men självklart så krånglar sidan... håll utkik om ni vill senare ikväll, så kanske det funkar :)

    http:// dorro.bilddagboken.se/
    (hade problem med att länka, men allt ska sitta ihop)

Svar på tråden Född 27+1. Behöver nån att prata med...