Ska små barn få välja var de ska bo?

Man får välja själv när man är 12år, innan dess bestämmer föräldrarna :)

En 6-åring är för liten för att ta ett sånt ansvar! Om hon är lite "svår" emellanåt, kan det ju bero på att hon fått ta för stort ansvar för sitt eget liv!

Ja, det är lätt att säga att föräldrarna bestämmer. Men vad ska man göra när dottern gråter sig till söms vare kväll för att hon saknar sin mamma.

Innan hon flyttade till oss så gjorde vi ju alltid roliga saker när hon var här (då hade vi inte heller vår gemensamma dotter) och hon trodde väl att det skulle vara så hela tiden när hon var här. Men vardagen kommer ikapp en var man än är, vilket ju barn inte förstår. Det jag fasar för mest är ju att hon kommer att känna samma sak hos sin mamma efter ett tag och flytta fram och tillbaka hela tiden. Det kan ju inte vara bra för henne, ett barn behöver ju tryggheten någonstans (skola, vänner osv).
Men det är ju så svårt att bestämma över ett barn som nu börjar bli större och kan tänka mer själv.
Det blir ju inte alls bra om vi tvingar henne att stanna. Är det någon som har varit i samma situation?

Nu kanske felet låg, i att hon flyttade till er från början, självklart ska hon då få flytta tillbaka till sin mamma, om ni är överens, men hon ska inte få fortsätta flytta fram och tillbaka!! Om hon nu flyttar tillbaka till sin mamma, ska hon stanna där tills hon åtminstone blir stor nog att kunna ta ett sånt viktigt beslut!!
Lycka till!!

Hmm joo.. Eller inte riktigt kanske men om tex både mamman & pappan vill att barnet ska bo hos sig så får barnet bestämma själv.

Syss Inha skrev 2008-11-03 15:35:51 följande:

Syss Inha: Jaha okej.. Då har socialen sagt helt fel till mig, förvånad man blir. Eller inte ^^

www.famratt.com/vardnad/barn/vbu_barnmed02.htm

Tror hon har för mycket "vuxenansvar" fast hon är så liten. Det kommer inte att gynna någon framöver. Är det så att ni tror ni klarar henne bättre så är det nog hos er hon ska bo och det ska ni vuxna bestämma. MEN hon kan ju faktiskt hälsa på sin mamma lite oftare, om det går direktbuss så kan hon ju åka på den typ varje helg om hon vill. Om ni lämnar henne på bussen och mamman möter?
Eller att hon ringer ofta och så?
Tror iallafall att barn idag inte får vara ledsna alls och är det dessutom skilsmässobarn då tror alla runt dem att det är för att de är skilda. Jag tror barn behöver använda ALLA sina sinnen för att må bra, och med det ingår att få vara ledsen och liten ibland.

Jag tror som och håller med Syss Inha.
Barn är barn och det är viktigt att komma ihåg det! Dem förstår inte innebörden av sådana beslut som var och hos vem man ska bo mm. Det är en sak som föräldrarna måste bestämma över. Sen, när barnet är en 6 år och uppåt ska man väl självklart kunna lyssna på dess tankar och känslor för allting.
Men det är och måste vara förälderns ansvar att sedan bestämma vad som faktiskt är bäst i längden.
Har ni större möjlighet eller klarar det bättre och hon faktiskt börjat skolan nu mm hos er, så är det kanske också bäst att hon bor hos er.
Vem hon än bor hos kommer hon sakna den andra ibland! Att åka emellan och hur umgänget ser ut får man då lösa på ett bra sätt.

Hoppas det går vägen. Jag tror nu kommer känna vad som är rätt och bäst för er och flickan!

Man ska ta hänsyn till vad en 6åring vill men bestämma tycker jag att mamma och pappa ska göra tillsammans vad som skulle kunna vara bäst fär barnet..

Har själv ett bonusbarn på 6 år som vill bo delad tid hos mamma och pappa då mamma har all tid förutom varannan helg men vi bor ca 10min ifrån varandra..Och vi har tagit upp att barnet vill bo varannan vecka..Men mamman vägrar då hon själv inte verkar redo att släppa barnet...

Men absolut ska man lyssna på barnen men bestämma är dom inte redo för förrän dom är 12 år..

Min sambos son ville komma oftare än varannan helg. Mamman bestämde att när han var 7år så var det ok att han bodde varannan vecka, det höll inte så länge innan det blev varannan helg igen.Nu har det snart gått 4år och killen har fått bestämma hur han velat bo och det har varit allt från varannan helg till 2v hos den ena och 2v hos den andra.Just nu är det varannan helg men vi har inte sett honom på över 1mån. Han vill inte komma och ringer vi så mummlar han bara eller vill inte prata. Han skulle komma helgen som var men ändrade sig 5min innan pappan skulle hämta. Mamman säger att hon vet inte varför han inte vill men mitt råd till ts det som bestäms låt det vara bestämt ett tag framöver. Du vill inte ha det som vi har det.
Jag har alltid sagt att killen är för liten för att bestämma men ingen har lyssnat, nu sitter vi i en sitts som jag inte önskar någon. Vi har fått gemensamma barn och dom förstår inte varför storasyskonen måste åka när dom är här men det gör mer ont som mamma att förklara att dom inte kommer när dom har lovat gång på gång på gång. Det gör oxå ont att se pappa besviken på att sonen inte kommer och jag har inga råd att ge honom till hur vi ska göra för det har gått alldeles för långt

Jag tycker ni ska låta henne flytta tillbaka. Det är trots allt med sin mamma och syster hon har bott större delen av tiden och kanske där hon känner sig mer hemma.

Jag tycker att det inte känns riktigt genomtänkt att låta henne flytta till er till att börja med. Att få syskon är en omställning var man en bor, så ni borde kanske väntat och sett om hon fortfarande velat flytta till er efter ett år t.ex.

Jo, det lutar väl åt att hon ska flytta hem till sin mamma igen till nyårskiftet.
Enligt dottern så vill hon flytta för att hon har mer kompisar där och att hon är friare då hon kan vara ute på en gård och leka dagarna i ända.

Men trots detta så tror inte jag att det är ett slut på detta. När hon har varit där ett tag så kommer hon säkert att vilja flytta hit igen osv. Hon kommer säkert att sakna sin lillasyster mycket.
Synd att vi alla bor så långt ifrån varandra och att hon MÅSTE välja var hon ska bo. Varannan vecka hade ju varit det ideala.

Men som sagt så kan man ju inte tvinga ett barn att bo hos vare sig den ena eller andra föräldern.

Jaha, ok, då var det ju lite annat. Svårt sånt där, men inte bra för nån förstås att låta ett barn flytta mellan föräldrarna heller så fort dom känner för.

Allting handlar ju om att läsa av sitt barns signaler och se hur barnet mår av en viss situation. Ett barn kan ju ha en period då den har ett större behov av sin biologiska mamma eller tvärtom.
Iom att barn genomgår olika faser så så kanske hon hade just när ni fick bebisen ett större bekräftelsebeohv av sin pappa pga av svartsjuka bla. och nu närnyheten svalnat så hittar hon tillbaka till sig själv och sina känslor.

Jag tror inte att små barn är kapabla att ta ett sånt beslut själv. Först och främst så anser JAG att barnet inte ska behöva känna att dom sviker den andre föräldern om man inte väljer denne att bo hos.

Iom att hon skabörj skolan så anser JAG att flickans bioföräldrar och självklart med bonusåsikter komma framtill vart hon ska gå i skola och ta beslutet åt flickan somhon inte bör göra själv.

Hoppas det löser sig för er och hoppas inte attmitt svar blev alltför luddigt