För 1½ år sen föddes min son, och det var en hemsk upplevelse.. Det gjorde egentligen inte så ont, det var trycket med bäckenet som var värst, det kändes som att jag skulle gå itu. Mitt i alltihopa fick jag dödsångest och inga smärtlindrande funkade på mig, jag hade morfin, lustgas och epidural. Nu undrar jag hur stora mina chanser till planerat snitt är? vilka är era erfarenheter?
INgen aning, men det du borde göra i första hand är att tala med din barnmorska om detta och få en tid till Auroramottagning (eller liknande, det kan heta olika på olika ställen i landet). Det är en jättebra början. Sen kanske du ändå vill välja att göra snitt, men att prata om den första förlossningen är TOPPEN, på flera sätt. Då kan du bearbeta händelsen och det är jättebra för dig.
Lycka till!
Tack narym, ska prata med min bm 
nån annan med liknande erfarenheter?
Hej!
Jag hade en svår första förlossning. Jag gick till Aurora när jag väntade andra barnet och jag tror att jag hade kunnat få snitt utan diskussion om jag hade velat. Jag fick också dödsångest under min första förlossning. Det är en tung ryggsäck att bära på när man väntar andra barnet. Jag upplevde att jag fick väldigt stor respekt hos vården när jag väntade andra barnet och man tog mig på största allvar. (Sedan är jag personligen nästan ännu räddare för snitt så jag valde inte det.)
Generellt är det så att i storstadsregionerna är det lättare att få snitt så det beror förstås lite på var i landet du bor. (Jag bor i Storstockholm.)
Håller också med Narym att du har allt att vinna på att bearbeta din första förlossning, om du orkar.
Hoppas att du får en bra andra förlossning, oavsett förlossningssätt.
hej skogsbloss!
Jag bor i Eskilstuna, inte så värst stort men heller inte jättelitet. Jag ska definitivt prata med min barnmorska och se vad som kan göras, självklart ser jag snitt som sista utvägen, det är säkert heller ingen rolig upplevelse.
Och tänk på att andra förlossningen allra oftast går mkt lättare än den första! När jag var läkarkandidat på förlossningen så kivades jag och kursarna om att vara med då omföderskorna skulle föda medan man försökte undvika förstföderskorna eftersom det oftast tog sådan tid för dem och det hade det så jobbigt. : ) Vet inte om det lät lugnande men jag hoppas det.
Auroramottagningarna är oftast jättebra!