Sonen vill flytta- jag får betala?

Det stämmer att man är försörjningsskyldig till de gått ut skolan..

Ja, det stämmer, som sagt. Så länge han genomför studier på gymnasienivå.

Pojken är myndig, på din ts låter det som att han är 12-13 år! Min son blir 18 om ett par veckor och jag skulle aldrig drömma om att lägga mig i på det sätt du gör, men det kanske ligger något annat bakom i er situation, som gör att du känner ett behov av det.

Jag undrar bara: Hur kan han "ha sökt länge till en gymnasielinje" när han är 18 år???

Jag ifrågasätter hennes motiv till att få honom att vilja flytta till dem. Om hon satte hans bästa först så skulle hon låta honom gå ut gymnasiet innan han flyttade.
Han sökte gymnasiet, hoppade av den linje han kom in på, sökte in på nytt och kom in på den linje han ville komma in på från början. Han är 17 år nu.
Vilken sorts människa försöker få någon annans barn att flytta till dem efter 2 veckors bekantskap?
Ja Pallas, det ligger annat bakom, han har svår ADHD, behöver sin medicin och fasta rutiner. Inget fungerar när han är hos dem, och när han kommer hem, utan att ha tagit sin medicin på ett par dagar så är han väldigt aggressiv.

Då förstår jag bättre. Och han var inte myndig än heller.

Rent generellt så tycker jag att man visst kan ge en sjuttonåring frihet att göra sina egna misstag och upptäcka världen. Själv var jag redan mamma när jag var sjutton år och hade bott hemifrån i tre år. Men i din sons situatino så kanske inte det är så lämpligt att han störtar sig iväg så långt hemifrån med så lite eftertanke.

Svårt att hitta någon lösning på det här... Spontant kan jag känna att det kanske inte är så illa att han flyttar dit, kanske speciellt om det finns en familj i närheten som har erfarenhet av ungdomar med speciella behov?

Ä, jag vet inte, men det känns som att det viktigaste av allt, med tanke på hans behov, är att han känner att han alltid kan komma tillbaka hem.

Pallas, Jag flyttade själv hemifrån när jag var 17, men jag hade ett jobb och klarade mig själv. Jag har kanske lite svårt att släppa taget, men jag skulle ha lättare för det om jag visste att han var på ett ställe där han hade tillsyn. Han glömmer sin medicin om man inte säger till honom, och det gör att han fungerar sämre. Det värsta är att när hon först föreslog att han skulle flytta med, så tyckte han att det var roligt eftersom han självklart tolkade det som att han var omtyckt, men han sa själv att han inte ville flytta eftersom det inte fanns något för honom där, förutom tjejen då förstås.
Men med lite bearbetning och manipulation så har han nu svängt om helt.
Eftersom de nu bara varit ihop i 2 månader så undrar jag vad som händer om det tar slut. Han är väldigt intensiv, vilket de inte ännu upptäckt...
Ja ja, det är inte slutet av historien än, han hinner säkert ändra sig också.
Tack i alla fall för dina synpunkter!

Klart hon lägger sej i. Grabben vill flytta innan han är 18år. Som mamma bryr mena sej om sina barn även om man ibland måste hålla sej tillbaka på många plan. Men jag förstår heelt med att hon lägger sej i. Om min dotter eller döttrar får problem med skola o bara bråkar mm. Då skulle ja ta till drastiska åtgärder. Ja menar man vill ju sitt barns bästa o inte hamna på gatan innan hon/han fyllt 20. Det är nog mycket man drömmer om åt sina barn o sen så blir det absolit inte så som man hade tänkt sej. Då blir allting bara fel o galet

Kämpa på med din son o hoppas att han ser verkligenheten o denns sanning. Livet är ju inte en dans på rosor. Man måste offra sej o ge om man vill ha eller åstakomma något..Tycker ja ialf

Vilken knäpp mamma :S Hon låter ju nästan lite läskig, har inga gränser för ungarna alls! Förstår att det känns jobbigt att släppa iväg honom till henne.
Jag tror det är bra om du sätter dig ner o tar ett lugnt samtal med sonen och bara förklarar lugnt hur du känner.

Jises, jag hade blivit galen!

Har oxå en som blir 18 i januari

Vilken mardröm!
Då din son antagligen är väldigt manisk nu, så är det svårt att komma åt honom, att ha en annan människa som fortsätter sätta ohälsosamt griller i huvudet på honom, som någon maktdemostration, gör att han blir fortsatt matat och maniskheten blir mer intensiv.
Vad händer då dom upptäcker att han inte är så lätt att leva med, ja dom kommer tyvär att slänga ut honom, utan eftertanke, utan hänsyn, då det inte är en människa med hänsyn.
Hade hon haft det, så hade hon som "vettiga" människor tagit samtalet mer er föräldrar och inte fortsatt sin bearbetning av en lättpåverkad pojke.
Vad kan man göra?
Fortsätta kämpa och försöka nå in i honom även om han är manisk, något som inte blir lätt.

Du kan säga till honom TS att om det visar sig att det inte funkar att bo hos dom så får står huset uppe för honom att komma tillbaka. Det är helt okej.
Så behöver han inte känna att han skäms över att fråga om han får komma hem igen, om det inte funkar.

Vad ska han göra där?
Gå i skolan, jobba, eller vad hade kärringen tänkt?

Men TS: Är det inte bara 1273 kr i månaden som ni (=du och pojkens pappa) måste betala?
Om det är mer så tycker jag att ni ska hävda att ni har ett hem åt honom + skolplats och att ni inte vill betala mer.

Hymafr;

Enligt socialtjänsten skulle jag betala del i deras hyra samt det en 17 årig pojke kostar per månad i mat mm.

Qywez. så länge han pluggar måste jag försörja honom till 21 års ålder...hon har varit noga med att han måste fortsätta plugga...

Tack alla gulliga som skrivit!

Vill bara meddela att det löst sig! En dag när sonen var lugn, d v s hade ätit medicin flera dagar i sträck, tog jag upp diskussionen med honom. Jag berättade att jag varit i kontakt med utbildningsnämnden på Gotland, vilket jag varit samma dag, och att det inte fanns en motsvarande utbildning som han går på, men att han kunde söka en ny linje (för tredje gången) Jag sa också att jag inte kunde stoppa honom men att jag skulle vara underhållsskyldig för honom tills han blev 21 med allt vad det innebar.
Han tyckte det lät galet, och sa att han skulle ta sig en funderare. På kvällen kom han upp från sitt rum och sa att han inte tänkte flytta till Gotland. Han ville inte börja om igen och han kunde ju lika gärna träffa tjen på helger och lov.

Idag berättade han dessutom att det inte var så bra med tjejen längre och att han funderade på att göra slut.
Det går snabbt i svängarna!
Nu ligger lugnet över huset, och jag bara njuuuuter!
Tack till alla er som stöttat!

JA, jösses vad det svänger i den åldern och sedan ska man själv hänga med som förälder. Bra att ni pratade ut. Kanske kan han åka dit en helg och provbo och får då själv stå för transporten så ser han att det även kostar att åka dit?
Men det kanske är slut så snabbt att det inte blir något bekymmer nu. Appråpå det här med underhåll, man kan faktiskt säga åt dem att de även får ta studielån för alla har inte råd att försörja sina barn om de pluggar till 21. Då får de något att fundera över. (så gjorde jag själv och fick inget från mina föräldrar då jag även jobbade extra)