Konstigt att så många kommentarer får tummen ner, är det inte meningen att svara på frågan från sin egna synvinkel.
Då kanske fler vågar svara lite mer ärligt, och andra kanske ser hur det ser ut för andra och behöver inte käna sig så ensamma.
Varför inte bara acceptera att alla är olika och tycker olika utan att vara otrevliga och börja argumentera.
Jag är man 40+, gift sedan många år tillbaka med en fru som har en kronisk sjukdom sedan 15 år tillbaka i tiden och har inte längre samma sexlust som tidigare...
För min personliga del så går mina fantasier till andra karaktärer än min fru när det är sex som jag vet att hon inte gillar, ofta huvudlösa karaktärer med den kroppen som jag önskar för stunden.
Vid andra tillfällen så använder jag min fru som huvudkaraktär...
I mitt fall då det är en sjukdom med i bilden så kan man inte alltid få ut det man önskar, eller t.o.m det hon önskar och då får man tillfredsställa sig själv med dem tankarna i huvudet.
Detta blir då en slags kompensation för en själv utan att sätta press på sin partner, och på sådant vis klarar man också att kämpa sig genom de tuffare perioderna.