Varför vill man inte skaffa barn?

Jag är helt övertygad om att jag hade kunnat leva ett utomordentligt lyckligt och meningsfullt liv även utan barn. Nu råkar jag ha tre, och kan såklart inte tänka mig livet utan dem - men om jag aldrig hade haft dem, om de aldrig hade funnits, så hade mitt liv kunnat vara lika bra ändå. När jag var 20 ville jag absolut inte ha några barn, aldrig någonsin. Det var faktiskt min mans tjat som fick mig att ändra mig, inte någon egen längtan.

Jag tycker visserligen att mitt liv har fått mer mening sedan jag fick barn, men det hade ingalunda varit meningslöst utan. Och helt ärligt - jag tror inte att jag är lyckligare än vad jag hade varit om jag inte haft några barn. Det är bara andra saker som gör mig lycklig.

Oj, mitt liv var verkligen inte meningslöst innan vår son föddes. Jösses. Jag saknar det livet som fan ibland fortfarande! Jag gillar inte barn. Naturligtvis älskar jag min egen unge, även min brorson men där går gränsen typ. Ungar är jobbiga, speciellt i grupp, därför ville inte jag skaffa barn. Nu vill jag naturligtvis inte leva utan min son, men det är HELT lätt att förstå varför man inte skaffar barn. No doubt!

Ts, kan inte heller fatta hur man kan välja bort barn utan en anledning som är ur medicinskt perspektiv tex att man är svårt sjuk och ev kan dö av en graviditet....men då kan man adoptera tex..
Men det är ju samtidigt så att det man inte vet har man inget ont av...med andra ord så vet dom inte vad dom går miste om så dom kan ju knappast lida av det...

TS, det är INTE särskilt kul att läsa att ett liv utan barn är meningslöst. Ja, nu skrev du ju att DITT liv varit meningslöst UTAN, men jag tog åt mig ändå.

Jag tänker precis som du, fast tvärtom- ett liv MED barn skulle nog jag tycka är meningslöst. Och jag kan inte för mitt liv förstå varför man vill ha dom. Faktiskt. Mitt liv, och äktenskap, är så himla bra så jag vill inte ändra på det.

Det 'är sjukt många föräldrar som talat om för ,mig hur jooooobbigt det 'är att inte få sova, inte ha sex på köksbordet när som helst, inte vara lika flexibel, dom kostar sååå mycket pengar etc etc etc. Varför vill man ha det så??

Nä, jag väljer friheten. Utan den är mitt liv meningslöst.

Varför ens behöva ställa en sån fråga?

De flesta vill ha barn, men inte alla och det är väl inte så konstigt? Alla är olika. Skulle livet utan barn vara meningslöst? Då undrar man ju vad de stackare som tycker så, hade för liv innan...

Alla jag känner som har barn, skulle INTE vilja vara utan dem (självklart), men tycker INTE att deras 20-30-åriga liv innan de fick barn saknar mening De saknar det livet ibland!

Jag har en vän som fyller 40 snart som valt att inte skaffa barn. Jaghar en gammal klasskompis som valt att inte skaffa barn

Båda gör det av den anledningen att dom trivs med sina liv så som dom är och att dom inte vill ändra det. Dom har barn i sina liv genom syskon och vänner istället och tycker att det räcker så.

Jag skulle aldrig komma på tanken att kalla deras liv meningslöst. Dom skulle inte komma på att kalla mitt liv med fem barn som meningslöst helelr för den delen.

Vi accepterar och respekterar varandras beslut.

Linda1976 skrev 2010-11-08 09:04:44 följande:

Därför skaffade jag bara ETT barn. Det får man också skit för ska du veta. Helst ska man ha 3, klaga och aldrig orka sminka sig. Då håller man sig till normen

Å satan vad jag med fem ska klaga mig och jag tror väl knappt jag borde kunna få på mig rena kläder i så fall...

För jag håller mig nog knappast till normen heller. Jag har fem barn, sminkar mig dagligen, plockar ögonbryn, rakar ben, tycker om snygga kläder och klagar inte särskilt ofta över mitt liv (höstlov är dock en förbannelse som nån jävel plågar alla föräldrar med oavsett vad folk säger).

Tyvärr är det så för dom som inte faller inom ramen för vad som är "normalt". Det spelar ingen roll om man valt bort barn, valt att skaffa ett eller valt att skaffa fler än tre. Man ses av vissa som konstig och allmänt villebråd att kommentera och skämta med (om).

Men jag  har valt att se dessa människor som tragiska människor med mycket tråkiga liv som tydligen tycker mitt är så intressant att det fyller deras tankar så mycket.

Att acceptera och respektera varandra är A&O. Det har tyvärr en del glömt bort.