Hur ska jag hjälpa min dotter?

ush va hemskt!
barn kan vara så elaka!!
och var lär dom sig sånt ifrn??

d e så svårt å veta hur och vad man ska göra för att d ska bli bättre
men har hon några hobbys?
typ går på dans,gympa eller nåt utanför skolan som hon kan knyta an andra vänner?
sen skulle d vatt bra att komma åt dom barnen som mobbar å säger elaka saker å prata med deras föräldrar så dom kan försöka få ett stopp på d me
att ALLA vuxna får upp ögonen för vad som händer å AGERA!!

bara en tanke.. i byskolor är man ju kompis med varandra redan i pappas pung... så det har nog en del med saken att göra att hon är lite utanför... - givetvis inte okej men så funkar det tyvärr.. bor också i en liten by o vet hur det funkar..

Hur pass mycket "med" är hon på aktiviteter utanför skolan??  Kan hon hitta kompisar och trygghet i tex nån fritidsaktivitet?

Bjuder ni in till kalas när hon fyller år?

Usch, var tvungen att läsa ditt forom och skriva, jag lider med dig, har en dotter som är fördd i slutet på december och gemför med alla är hon också som du sägger barnsligare, hon går förskolan, och har inte riktigt kompis som alla andra i hennes klass, en pojke började att kalla henne saker och slå henne, hon började att drömma mardrömmar på natten, jag blev jätte sur och pratde med fröknarna om detta "tycker att det bästa är att stoppa dtta så fort det går" fröknarna skulle ta upp detta, men han fortsatte att slå henne jag sa till henne att säga till fröknarna eller skrika högt att man slås inte, ja vad som helst fortsatte ändå i ca 3 månader, jag är helt emot att man ska slås, tog upp det med hans föräldrar med lärarna igen och sa till dem att min dotter gå inte till skolan för att bli slagen dem ska minsan fixa detta nu elle så går jag till tidningen....jag vet inte vad de sa men en så länge har min dotter inte blivit slagen på ca en månad....

Min syster fick göra ett test när hon var i den åldern på bup där dom kunde konstatera att hon låg ett par år efter psykiskt jämfört med sina kamrater och kunde därför hjälpa enne med saker som kunde vara jobbigt.
Idag är hon 18år och trivs med sitt liv i allmänt och "besvärar" mina föräldrar genom att fylla hela huset med liv och rörelse.