• White

    Jag kanske blir bonusmamma innom kort...

    Jag är 21 år och har varit med min kille i snart ett år, vi har precis börjat titta på lägenheter för att bli sambo. Vi har ett mycket bra förhållande som flyter på som en dröm men vi båda vill ta allting i sinnom tid, först bo ihop så att vi vet att det fungerar sedan eventuellt giftemål och tillslut barn när vi vet att vi fungerar. Vi är båda ganska överense om detta och det var en bra plan.

    Men i dagarna fick vi båda veta att han eventuellt är pappa till en liten tjej. Ett par månader innan han träffade mig så hade han sex med den här kvinnan (som är bådas vår vän). De använde kondom och det var inget mer med det.
    Sedan blev hon gravid. Förutom min Pojkvän fanns det två andra möjliga pappor, men den ena hade använt skydd så det var relativt säkert vem som var pappan. Han är nu ihop med henne och har varit med under hela tiden. Han är helt enkelt pappan på alla sätt som räknas.
    Men det visade sig att det inte var han, så nu är det 50% chans att min pojkvän är pappan, och för att vara ärligt så känns det i min mage som att det är han, baserat lite på hans reaktioner första gången han träffade henne och på att hennes öron är väldigt lika hans (han har karakterisktiska öron).

    Jag är inte på något sätt arg på dom, ingen har varit otrogen och dom använde skydd, man kan inte begära mer än så. Men det är lite svårt för mig att föraställa mig att plötsligt bli plastmorsa till min vänninas barn, om det är han och om han vill ha delad vårdnad.

    Det hela är en ovanlig situation som man liksom inte funderar på när man tänker på sin framtid med sin partner.

    Mina frågor rent konkret är
    Hur det är att vara bonus mamma till en för tillfället bebis?
    Har någon varit i en liknande situation? och hur löste sig det?
    Vilka "fallgropar" finns det i den position jag skulle hamna i om min kille får delad vårdnad. Alltså som kvinnan som inte har varit alls inblandad i barnets liv och inte skulle ha några juridiska rättigheter eller släktskap med henne, vilka problem kan dyka upp för mig, vilka saker ska man akta sig för ur min och min killes relation sett?

  • Svar på tråden Jag kanske blir bonusmamma innom kort...
  • lovemyboys

    DU verkar va en alles underbar människa, så jag tror det kommer att funka jättebra!!!

    Jag är såå imponerad av din inställning!! precis så skulle jag vilja ta en sån sak om det skulle drabba mej.....ojojoj, du e grym i mina ögon!! Grattis då, till liten bonus-bebis...


    Familjen KALOW....min alles egen..
  • mormor 1965

    Jag tror att om det blir så, så har ni ju ett bra utgångsläge, för ni står ju i startruta 1 båda två, tillsammans. Det är värre om han haft barn sen tidigare och ett förflutet med ett ex som han levt med.
    Men frågan är ju om han faktiskt är pappan?
    Om, så har ni alla 3 en väntetid framför er...

    Diskutera i såfall ert förhållandesätt från början, så att du inte känner dig utanför. För då kan det bli svartsjuka.

  • emelasmamma

    säger detsamma som lovemyboys!

    Du har en väldigt bra inställning till det hela och jag tror du kommer fixa det utan problem om det skulle visa sej att fallet är att det är din mans bebis.

  • KPS

    Oj oj, känner igen mig så väldigt mycket!!
    Jag och min nuvarande man hade varit tillsammans i ca ett år när vi fick veta att han hade en son. Han hade varit med pojkens mamma ca en månad innan vi blev tillsammans. Hon hade tre eventuella pappor till pojken, min man var nr 2... Efter faderskapstest fastställdes det att han var pappan. Sonen var ett halvår då.
    Ska erkänna att det var ganska omtumlande i början.
    Nu tycker jag att det är helt underbart. Har tagit till mig pojken som om han vore min egen. Han är idag sex år gammal.
    Jag tror att det är en stor fördel att komma in som bonusmamma så pass tidigt. Det blir nog lite svårare att få en stark relation till barnet om det är äldre. Nu har ju jag varit en del av hans liv så länge han kan minnas, istället för att komma in som ny person och "ta plats".
    Måste även säga att min man har varit helt underbar under hela tiden. Har aldrig krävt att jag ska ta något ansvar, men vill att jag är delaktig i alla beslut etc. För mig känns det dock inte alls jobbigt, utan mer som en självklarhet att jag lämnar på skolan, då jag börjar jobba senare än min man, och att jag hämtar då jag slutar först. Sonen bor hos oss varannan vecka, vissa perioder har han dock bott hos oss på heltid.
    Det enda som är lite jobbigt, är att hans mamma inte tycker att jag har någonting med honom att göra. Samtidigt som hon kan "kräva" att jag ska hämta honom etc. Försöker dock strunta i det.
    Jag tror att det kommer att bli jättebra! För mig är det iaf underbart. Nu önskar jag inget annat.

  • heleeeene

    Jag kan inte säga mer än att om jag skulle vara i din situation - skulle jag önska att jag reagerade som dig :O Härligt och se! Lycka till med allt :)

  • Krumiluren

    Hej!

    Jag och min sambo flyttade ihop när hans dotter var 1år och hans son 5 år. Det funkade super bra och nu fyller dottern 7 till sommaren och sonen 11, i slutet av mars väntar vi vårt första gemensamma barn.

    Det jag kan ge dig som råd är att inte "ta över" barnet eller låta din sambo "slippa undan" för att du så gärna hjäper till. Jag vet att jag själv i början ville bevisa att jag kunde ta hand om hans barn och vara duktig och hämta och lämna på dagis, fixa maten, ha koll på kläder, blöjor mm Detta resulterade snart i att jag hade tagit allt ansvar och sambon inte naturligt tog på sig rollen som pappa / vårdnadshavare.

    Tänk på att du som bonusförälder inte har några rättigheter alls till barnet. Om ni separerar finns inget som säger att du som bonusmamma har rätt att träffa barnet även om ni levt tillsammans i flera år. Du är inte vårdnadshavare. Du får tex inte boka tid på bvc, gå på utv samtal på förskolan eller skolan, inte hämt ut recept på apoteket, inte skriva på papper, osv osv utan båda föräldrars godkännande (om de har delad vårdnad) Du har egentligen inget att säga till om rent lagligt. Däremot så förväntas de flesta bonusföräldrar vara med och betala barnomsorgsavgift (i vissa kommuner) om man bor tillsammans med barnets ena förälder, avgiften beräknas på hushållets totala inkomst.

    Att bli bonusmamma är enligt mig ett lika stort emotionellt åtagande som att bli biomamma. Man bör fundera igenom om man är villig att vårda den relationen för resten av sitt liv. Om det skulle ta slut mellan mig och min sambo nu har jag ingen laglig rätt att kräva umgänge med hans barn, däremot har jag för barnens skull ett ansvar att inte bara försvinna ur deras liv efter 6 år. Lill tjejjen som bara var ett år har inget minne av att hon någonsin bott utan mig då vi redan från början hade barnen hos oss varannan vecka.

    Nu ser situationen lite annorlunda ut för dig (och din kille) som från början inte visste om att det fanns ett barn med i bilden men eftersom du redan "finns med" kommer detta barn att precis som min lilltjej sen inte att ha några egentligen minnen av tiden utan dig.

    Att få bonusbarn är underbart men det gör även att man blir fast. För vilken mamma vill lämna sitt barn.. bonus eller bio.. Speciellt när man funnits med från starten.

    Ett annat tips är att vårda relationen med barnets biomamma. Man behöver absolut inte tycka om varandra men man måste lära sig att komma överens och aldrig tala illa om varandra inför barnet/barnen. Se upp bara.. ger man dom lillfingret tar vissa hela handen! Har ni barnet varannan vecka ska han inte betala underhåll. Har ni barnet mer än varannan helg och betalar underhåll kan man få underhållet reducerat om man har barnet mer än 6 dygn /mån. Kolla upp det på försäkringskassans hemsida. Är lite osäker på hur det fungerar nu. Betalar han underhåll ska ni inte behöva betala barnomsorg, kläder eller läkarbesök o dyl. Det gör man oftast iaf men det ska mamma stå för eftersom hon får barnbirdraget och underhållet. Har ni barnet varannan vecka har ni rätt till halva barnbidraget. Man kan även söka underhålllsstöd om man har låg inkomst. Kan vara värt att kolla upp. Även detta på fsk.

    Jag önskar dig lycka till och var noga med att skriva papper på allt ni gör. Ex om ni väljer att dela på barnbidraget och inte går via fsk. Det är alltid bra att skriva ett enkelt papper ex..

    "Från och med 2009-01-01 kommer Nisse Nilsson 080216-0461 bo växelvis, 50%, hos sina föräldrar; Kalle Larsson 790909-0203, Lisa Nilsson, 800405-0798.

    Från och med 2009-01-01 ska var och en erhålla ett barnbidrag á 1100 kronor den 20:e varje månad och ingen av oss betalar något underhåll.

    Barnomsorgsavgiften delas mellan oss enligt bestämmelse med .... kommun. Övriga kostnader för barnen delas upp mellan oss.

    Om omständigheterna förändras och någon av oss ska ha vårdnaden på heltid ändras givetvis förhållandena och barnbidraget ges till den av föräldrarna som har vårdnaden."

    Kram och Lycka till!!

  • Krumiluren

    Som kommentar till mitt tidigare inlägg så ska Kalle Larsson & Lisa Nilsson såklart inte ha varsitt barnbidrag då de bara har ett barn, Nisse Nilsson :) utan halva barnbidraget var..

    Ifall någon hakar upp sig :p

Svar på tråden Jag kanske blir bonusmamma innom kort...