Vår son fick en hjärnblödning grad 3 i vänster ventrikel, som upptäcktes första levnadsdygnet. Blödningen gjorde att dräneringen av hjärnvätskan inte fungerade som det skulle, vilket gjorde att huvudomfånget ökade dramatiskt. Ibland rättar det till sig av sig självt, men i vårt fall blev det en shuntoperation. De första sex månaderna fick han epilepsimedicin eftersom han hade epileptisk aktivitet enligt EEG. Det avtog sedan och han behöver ingen medicin.
Idag är han 1 år (10 mån korr) och är en vaken och nyfiken kille. Hittills har han fått en CVI-diagnos, en skada på syncentrat, som innebär att han har/kommer att få problem med syntolkningen (djup, avstånd, känna igen ansikten, m.m.). CVI-skadan gör att han skelar, det var värre för några månader sedan och har blivit bättre på senare tid.
Läkarna förväntar sig en cp-skada, men den har vi inte sett av ännu. Han sitter stadigt, griper bra (har börjat med pincettgreppet), han jobbar på att lära sig krypa och har inga motoriska problem. Det ser bra ut nu, men är ingen garanti för att det inte dyker upp något längre fram (som när han ska lära sig gå till exempel). Fast det får vi ta itu med då.