Kan man inte få betalt som äggdonator?

Härligt med dessa goda tankar!
Roligt att du kan tänka dig donera ägg och att det inte behöver påverka ditt beslut om att donera ägg!
Tror du att du kan försöka berätta lite mer vad det är som gör att du är lite kluven till det där med ersättningen ... iaf?

Hej! Intressant! Vore roligt att veta hur du kom fram till det beloppet...Hur tänker du? I vilken fas av donationsprocessen tycker du att det skulle betalas ut? Av vem, mottageren, kliniken? Ska det betalas i rena "pengar" eller på något annat vis...

Hej! Håller med dig om den aspekten när det gäller tanken på att barnet säkert en dag vill söka upp sitt biologiska ursprung... Ja, tanken på massor av information är jag oxå för... det är ett bra sätt generellt... tyvärr ser man dock att vi trots information donerar allt för lite blod tex. Så det är inte helt enkelt. Pengar är en känslig faktor... Tror du att det finns ett annat "medel" än rena "pengar"?

OJOJ... Hej Bling! Gick in på din presentation! FY tusan vad ni har fått kämpa och kämpar!
Tack för din histoira! Jag får lite perspektiv på tillvaron!
Tack oxå för ditt inlägg! En fråga bara: När i processen tycker du att donatorn skulle ha ersättningen?

Tycker det är självklart man ska ha ersättning för sina utlägg samt missad inkomst. Men att sätta ett pris på doneringen känns konstigt. Ska vi också börja som man har i USA där man inte bara matchar hårfärg etc utan även tex IQ... Blir ju helt galet tycker jag!!!! Känns mer som att man då designar sin bebisliksom! På facebook sökte man för ett tag sedan donatorer för just äggdonation o då var det just elitmänniskor man sökte.... Helt hemskt måste jag säga!!!!
Sen tycker jag inte man ska kunna göra sig pengar på att donera saker, det ska man göra för att man vill hjälpa någon annan medmänniska!!! Men självklart skulle man kunna få en högre ersättning än vad det är idag.

Att den som donerar ger av fel anledning, att den inte mår bra av det,  men behöver pengar osv. Sen kan det bli problem för mottagaren då den kanske behöver betala mer än vad det redan kosta, dvs att rika kan få barn, medans mindre rika inte kan.

Ha ha ha!!... jag kan se det framför mig... " Vi har i dag bara über-smarta äggdonatorer.. alltså du som ligger liiite lägre på den skalan får nog vänta ett tag".. eller tvärt om "Ledsen men våra donatorers IQ ligger så lågt du über-smarta människa får hitta på något annat sätt om du vill att det ska gå fort.. med ditt IQ kanske du kan uppfinna något bra sätt"
huur sjukt som helst!!!
jag menar - man älskar väl sitt barn oavsett!!! eller ??
Mina barn kan få vara dumma som tåget - för mej är dom "bästast" i hela världen ändå!!!!

Anledningen till att det är så i USA är att klinikerna drivs av privata vinstintressen och och om kunderna/patienterna kräver att kunna få donatorsprofiler (både på ägg och spermadonatorer) så måste klinikerna kunna tillgodose detta för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt.
Tror att det skulle bli likadant i Sverige om privata kliniker skulle ge sig in i branschen, folk väljer ju sina partners och de människor de vill skaffa barn med, varför skulle de då inte kunna välja sin donator och de egenskaper man vill att h*n ska ha?
Så resonerade iallafall skaparen för Danmarks största spermabank Cryos Ole Schou i en intervju.
Själv tycker jag systemet i Sverige funkar bra, dvs att läkarna parar ihop paret med en lämplig donator efter utseende och som man har kollat upp att vederbörande är fullt frisk och utan ärfliga sjukdomar och det har ju funkat bra hittills vad jag, de har nog inte förekommit att par varit missnöjda med sina barn och velat lämna tillbaka dom :o)
Kan mycket väl förstå att många par skulle vilja välja ut sina donatorer om det gick även i Sverige, men hur ska man kunna veta att det donatorerna/klinikerna påstår är sant? I USA verkar alla donatorer enligt egen utsago vara en korsning av Hulken och Einstein vilket självfallet är rent nys..*s*
Man har dessutom ändå ingen garanti för att de (postiva/önskvärda)egenskaperna går i arv till barnen.
Då måste man börja att betala donatorerna skyhöga summor om de ska gå med på att lämna ut sig och utsätta sig för den förnedrande värdering som det skulle bli frågan om man införde det amerikanska systemet till Sverige.
Det är ju faktiskt människor som skapas och inte arabiska fullblod som skall avlas.

Förstår självklart det handlar om efterfrågan i USA, så då vill självklart privata kliniker göra sig pengar. Men det gör ju inte det hela mindre illa. Precis som du säger det är människor inte arabiska fullblod eller hundar som avlas fram!
För mig skulle det kännas helt främmande att välja äggdonator/spermiedonator utifrån sådana premisser. För mig räcker det med tex ögonfärg hårfärg o ja kanske hudfärg men absolut inte iq etc... Men visst finns det säkert människor som tycker det är viktigare avla fram elitbarn än att just få ett barn oavsett vilka gener det får. Sen självklart skall man använda sig av friska donatorer men det är ju en helt annat femma...
Nä, mycket extrema saker finns här i världen o man slutar aldrig förvånas över andra människor o ideer.

Att avla elitbarn tycker jag definitivt är helt fel men varför tycker så många på den här tråden att det är okej att matcha utseende (ögonfärg, hudfärg etc) men inte personlighet (temperament, iq etc). Själv skulle jag gärna matcha både utseende och personlighet och mitt barn skulle definitivt inte bli något elitbarn utan förhoppningsvis lite mer lik mig både till utseende och personlighet.

Det är ju inget konstigt att man vill.

Men vart går då gränsen mellan elit barn o bara mer lik dig??? Det som jag anser är mest fel är väl dom hutlösa summorna som man får i USA när man donerar "elit" ägg!!! Att donera för mig är just att ge något till någon inte sälja något! Sen vet jag inte om jag riktigt tror att det spelar så stor roll, ärver man verkligen iq??? Hur mycket spelar arvet roll, är det inte mer miljön som formar människan??
Svåra frågor detta, men väldigt tänkvärda!

Jag känner ett visst behov av att dela med mig av mina tankar kring detta med ersättningen till äggdonatorer.

Innan jag själv donerade ägg så tänkte jag inte ens på pengarna. Jag har länge vetat att jag ville donera ägg en vacker dag och när jag sedan valde att försöka skaffa barn och att det tog 6 månader innan vi blev gravida så hann jag själv analysera i banor kring "tänk om vi inte kan få barn". Vi blev gravida och fick en underbar son. När jag låg på BB så visste jag att mitt nästa naturliga steg skulle vara att donera ägg inom kommande åren (tidigare hade jag pratat om det i termer som "en vacker dag ska jag donera"). Jag förstod meningen med livet och om jag själv var i mottagarparets situation så skulle jag önska att någon donerade till mig. Där är bakgrunden till mitt val att donera ägg. Att man sedan fick ersättning fick jag reda på långt senare.

Nu, ca ett halvår efter min äggdonation, så har jag fått distans till allt som hände i höstas och jag analyserar kring min donation och hur man skulle kunna få flera att donera ägg. Inför min första donation var ersättningen inte relevant för mig men jag kan förstå de som skulle behöva en större "morot" för att donera. Om jag tittar tillbaka på hela min process och är cynisk så inser jag att jag gick back, pengamässigt, på att donera ägg.
För att ni ska få en bild över mina utlägg så bör ni veta följande. Det var strul rakt igenom i min donation, psykologen dubbelbokade mig 2 ggr så jag tvingades åka 2 ggr extra till KS i huddinge innan jag fick reda på om jag blev godkänd. När jag sedan blev stimulerad så tog det lång tid innan jag hade producerat tillräckligt med ägg, åkte in till KS 6 ggr (för UL & undersökningar) innan dagen för äggplockning. När läkarna sedan hade stimulerat mig till max så lyckades man plocka ur 24 ägg från mig. Alla var lyriska, även jag. Jag var sjukskriven äggplockningsdagen och gick sedan till jobbet dagen efter. Dock så blev jag sämre och var tvungen att vara hemma i 3 dgr till. Hade sedan smärtor i magen 13 dagar efter ingreppet. Läkarna konstaterade att de hade överstimulerat mig och att de borde ha plockat äggen någon dag tidigare men eftersom det knappt hände något på väldigt lång tid och sedan typ dagen innan äggplock så sa det "plopp" och alla äggblåsor som var för små blev tillräckligt stora för att använda sig av.

Jag tror jag räknade till 10 eller 11 besök på KS totalt för hela processen. Jag bor 8 mil enkel resa från KS, 16 mil tur och retur. Do the math så ser ni att bensinpengarna drog iväg. Trots att jag bokade möte med läkarna så tidigt som möjligt på mornarna så fick jag oftast tid vid 9 ungefär och innan jag var på jobbet igen så var klockan 11-12, dvs. att jag förlorade en halv arbetsdag för varje besök.
I endast förlorad arbetsinkomst och bensinkostnad så översteg mina utlägg säkert 7000 kr i runda slängar, kanske mer. (största kostnad var självklart bortfall av lön)
Jag fick 4000 för besväret.

Jag hade väldigt otur eftersom min kropp var svårstimulerad och att jag stötte på personal som inte till 100% gjorde sitt jobb alla gånger. Iof ser jag det bara som min vanliga otur

Så hur ställer jag mig idag till att donera ägg igen? Skulle jag göra det igen?

Självklart, utan att blinka! Pengarna är inte relevant för att jag ska göra detta. När jag donerar nästa gång har jag bestämt mig för att donera ersättningen jag får till barncancerfonden.
Så vad vill jag med detta inlägg? Skrämma iväg potentiella äggdonatorer? Absolut inte! Jag vill belysa att i dagens samhälle så kanske inte att ersättningen räcker för att täcka alla utgifter. Vid en högre summa, ex. 15 000 kr så tror jag att fler kanske skulle välja att donera. Att höja ersättningen för mycket (det har pratats om summor som 50 000-80 000 kr tidigare i tråden) skapar en marknad för detta vilket jag inte tror är nyttigt.
Vem skulle betala för detta? Bra fråga men om du ska adoptera måste du själv för kostnaden som kan bli upp till flera hundratusen kronor, är det då fel av mottagarparet att betala 10 000 kr till donatorn? hela processen från äggdonator via befruktning och mottagare kostar staten väldigt mycket så därifrån känns det orimligt att begära mer pengar. Eller är jag för "hård"?

Alla donatorer får träffa en psykolog som avgör om man är lämplig för att donera ägg. En bra psykolog/rätt sorts utredning kanske kan minska risken att man endast donerar för pengarnas skull om man höjer ersättningen?

Bara lite lösa tankar såhär en lördagkväll från en äggdonator. Ni ska veta att jag lider med alla er ofrivilligt barnlösa par därute som väntar på ert lilla mirakel i form av ett barn - just därför kommer jag donera ägg ända till min kropp/kliniken säger stopp, oavsett ersättning.

Lycka till i er kamp, jag håller tummarna för alla er som väntar & längtar.

Äggdonator:Tycker du har bra tankar kring detta och tycker du är fantastisk som gjorde det.Vill med när jag fått barn.Jag tycker man bör få ersättning för alla sina  omkostander, om det blir 3000 eller 15.000. Det innefattar givetvis frånvaro från job bensin,mediciner, värme kudde till mavven osv.Men att mottagaren ska betal mer pengar tycker inte jag är ett alternativ.IVF är dyrt, jäkligt dyrt.Idag har du 3 försök i vissa landsting betalda, vissa har du bara ett eller två.Många, eller det har visat sig nu att de flersta behöver felr för att lyckas.På min klinik kostar det 28.000 för ett försök, 11.000 för en insättning av ett fryst embryo.

Vi ville komma fram i kön och minska vår väntetid så vi betalade vårt första själv, 28.000 kr.sen gjorde vi ett landsting, sen ett till, sen betalde vi ett frys 11.000 för att vi ville psara min kropp samt inte lägga landstingsförsök på ett frys när vi isf kan ta ut det sen för att "hamstra" lite fler ägg till frysen.vi fick plus på tre försök, men missfal på alla.
Vi har lagt ut 44.000 redan, vilket jag GÄRNA gör.Men alla har inte de möjlighterna.

Sen gjorde vi vårt femte försök och nu väntar jag barn, bara i slutet av vecka 10 men ändå , jag hoppas!!!!

Vi har inte använt äggdoation, utan vi har bra egna ägg och spermier.

Har flera tråd vänner som kanske behöver ÄD och som de kämpar för att få ihop till dessa försök är hemskt att se!
Skulle de då tex betala 38.000 för ett försök är orimligt.Tycker jag =)

Den senaste tiden har jag börjat fundera på om jag ska donera ägg när vi själva är klara med vår ivf och förhoppningsvis fått bebis.
Jag har fin äggproduktion och när vi var inne för VUL innan behandlingen fick jag höra av läkaren att min man har sån tur att ha en fru med så fina och många äggblåsor, när vi väl gjort ÄP så kommer jag veta om det är bra kvalitet, om den är bra så vill jag inget hellre än att kunna hjälpa någon annan i vår situation.

Eftersom vi går igenom detta själva så skulle jag absolut inte vilja ha någon ersättning alls!

Jag har råd och betalar gärna för äggdonation men tycker det vore hemskt med ett samhälle där de som har råd att köpa barn kan göra det medan de som har det sämre får finna sig i barnlöshet!

Hej...

Min syster ska donera till mig - det blir innan sommaren.... jag kände själv att jag ville ge henne någon form av ersättning. Men hon vägrade (såklart), men hon får gratis mediciner plus 4000 kr från landstinget.

Jag bestämde mig för att bjuda henne plus familj (hela vår familj); föräldrar, jag och sambon, och deras familj med ett barn på en resa. Detta har hon gått med på. Jag tycker att det kändes bra att ge något för att visa min tacksamhet. Det går aldrig att tacka nog, men ändå...

Nu kommer resan gå på ca 30 000 - 40 000 men vi gör det alla tillsammans, så även om det är p g a min systers "gärning" så känner hon inte att jag betalar henne för något som hon VILL göra (vilket kändes bättre för henne).

Men det går inte komma ifrån att hon gör det för min skull.

Självklart ska man få ersättning för det man gör, tycker jag. Men de flesta gör det i första hand för att hjälpa ett annat par - men det kan kännas bra för mottagaren att veta att donatorn får något för sin "uppoffring". Så känner jag i alla fall.

Så en månad efter ET, bär vi iväg på vår resa och jag hoppas att jag är gravid då... och även om jag inte är det, så kommer vi har en underbar vecka...

Kram

Jag tycker att donatorerna ska få den ersättning som landstinget och mottagarparet ger. Det heter äggdonation för att det är en donation-inte äggförsäljning. En del både mottagare och donatorer klarar behandlingarna bra andra inte. Är så individuellt.

Jag tror inte att det skulle bli fler donatorer bara ersättningen höjs. För det mesta handlar det om gener och känslan av att det är "deras barn" och rädslan för att bli uppsökt. Och känner man så oavsätt det handlar om pengar eller gener så gör man rätt som inte donerar.

Härligt!!Lycka till och ha en fin resa!!!