• Maskrosen

    Inget förlängt medgivande pga ålder

    Jag har ett par bekanta som hade planerat att adoptera ett syskon till sin dotter. De har sin ansökan i Kina sedan början av 2007. När det nu var dags att förlänga medgivandet fick de höra att de var för gamla (hon är 36, han 44) och därmed inget förlängt medgivande. Med andra ord inget syskon.

    Jag är så ledsen för deras skull och de är så klart helt förkrossade. De måste nu ta tillbaka sin ansökan från Kina, trots att de hunnit vänta så länge.

    Jag funderar på om jag borde peppa dem att överklaga nämndens beslut och skulle gärna vilja ha lite kloka synpunkter från er här inne. Tror ni de skulle ha en chans att få förlängt medgivande efter ett överklagande? Vilka argument tror ni skulle kunna hjälpa dem?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-05-26 20:58
    Tänkte bara tala om att de till sist faktiskt fixade det!!! Jag är så otroligt glad för deras skull.

    De gick helt enkelt till nämndsammanträdet och lade fram sin sak och nämnden gick på deras linje. Så nu har de sitt nya medgivande!

    Så nu ber jag er hålla tummarna stenhårt för att de hinner fram i kön innan det är dags för nytt medgivande igen...

  • Svar på tråden Inget förlängt medgivande pga ålder
  • Hej och Hopp

    om din utredare rekommenderar avslag men ändå är positiv till dig som blivande förälder och bara tycker att åldern är ett hinder så försök få en så positiv skriven utredning som möjligt som bara nämner åldern i skälet för rekommenderat avslag.

    Om jag inte är ute och cyklar så tror jag att det kan vara viktigt eftersom jag också hört talas om fall där socsekreteraren rekommenderar ett nej men nämnden ändå säger ja. Då behöver man ju ha en positivt skriven utredning som inte skrämmer bort myndigheterna i barnets hemland.
    Kanske har ni redan varit inne på det - och jag ser hur konstigt jag formulerat mig men hoppas du förstår ändå.
    Lycka till!

  • kristina65

    Nej då,jag förstår :)! tack,jag har just de tankegångarna ! Förresten...Vad sorgligt att de finns de som missunnar andra glädje i livet..:( Men mest synd om dem .
    Jag har flera släktingar som fått barn då de varit 40 plus ,även låååååååååååååååååångt tillbaka i tiden.
    Som sagt ,mest synd om dem..

    Kram o allt gott till de som gör gott !

    och hopp om kärlek i de sorgsnas hjärtan.

  • birk

    Jag är yngre än min man som är precis över 40 (jag är 32). När vi hade genomgått adoptionskursen - på avslutningen - fick vi reda på att han var för gammal för att adoptera. Jag fick rådet att istället skilja mig och adoptera som ensamstående. Detta var ju helt otänkbart för mig, av flera skäl. Förutom att jag älskar min man så är det jag som inte kan få barn. Han har stöttat mig i detta och att då skilja mig var otänkbart som sagt.
    Istället valde vi surrogat. Vi började processen i februari 2010 i NY och var i somras och träffade surrogatmamman. Kontrakt är nu snart färdigskrivet och i början av 2011 åker vi och lämnar ägg och sperma.
    Så gjorde vi men flera av mina kompisar valde istället att överklaga sina "åldersbeslut" och i nästan samtliga fall lyckades de. I de fall där det inte lyckades tror jag att det var annat som låg bakom.

    Lycka till!

  • villsågärna38
    birk skrev 2010-10-26 12:52:57 följande:
    Jag är yngre än min man som är precis över 40 (jag är 32). När vi hade genomgått adoptionskursen - på avslutningen - fick vi reda på att han var för gammal för att adoptera. Jag fick rådet att istället skilja mig och adoptera som ensamstående. Detta var ju helt otänkbart för mig, av flera skäl. Förutom att jag älskar min man så är det jag som inte kan få barn. Han har stöttat mig i detta och att då skilja mig var otänkbart som sagt.
    Istället valde vi surrogat. Vi började processen i februari 2010 i NY och var i somras och träffade surrogatmamman. Kontrakt är nu snart färdigskrivet och i början av 2011 åker vi och lämnar ägg och sperma.
    Så gjorde vi men flera av mina kompisar valde istället att överklaga sina "åldersbeslut" och i nästan samtliga fall lyckades de. I de fall där det inte lyckades tror jag att det var annat som låg bakom.

    Lycka till!
    Men det är ju helt galet... Går inte gränsen vid 43 trodde jag? Och om man kan få medgivande när man är 42 så gäller det ju två år till dvs till 44. Hoppas i vilket fall som helst att det går vägen för er med surrogat. Kramar
  • en glad
    birk skrev 2010-10-26 12:52:57 följande:
    Jag är yngre än min man som är precis över 40 (jag är 32). När vi hade genomgått adoptionskursen - på avslutningen - fick vi reda på att han var för gammal för att adoptera. Jag fick rådet att istället skilja mig och adoptera som ensamstående. Detta var ju helt otänkbart för mig, av flera skäl. Förutom att jag älskar min man så är det jag som inte kan få barn. Han har stöttat mig i detta och att då skilja mig var otänkbart som sagt.
    Istället valde vi surrogat. Vi började processen i februari 2010 i NY och var i somras och träffade surrogatmamman. Kontrakt är nu snart färdigskrivet och i början av 2011 åker vi och lämnar ägg och sperma.
    Så gjorde vi men flera av mina kompisar valde istället att överklaga sina "åldersbeslut" och i nästan samtliga fall lyckades de. I de fall där det inte lyckades tror jag att det var annat som låg bakom.

    Lycka till!
    Att ansöka vid 40 är INTE för gammalt! Det är bara att slå Socialstyrelsens riktlinjer i huvudet på den som påstår det!
  • birk

    Eftersom vi inte hade fått ihop så mycket kötid, sa adoptionsutredarna att de ändå inte skulle ge oss något nytt medgivande när det andra (som vi ännu inte hade fått) skulle gå ut.  Fick överhuvudtaget dåliga vibbar av våra utredare, kändes inte bra. Nu har vi kommit så långt i vår surrogatprocess att det är dumt att hoppa av det, men det kändes surt när vi kände att vi hade ett bra hem att ge ett barn som redan fanns.

  • en glad
    birk skrev 2010-10-26 15:35:41 följande:
    Eftersom vi inte hade fått ihop så mycket kötid, sa adoptionsutredarna att de ändå inte skulle ge oss något nytt medgivande när det andra (som vi ännu inte hade fått) skulle gå ut.  Fick överhuvudtaget dåliga vibbar av våra utredare, kändes inte bra. Nu har vi kommit så långt i vår surrogatprocess att det är dumt att hoppa av det, men det kändes surt när vi kände att vi hade ett bra hem att ge ett barn som redan fanns.
    Och är mannen 40 vid ansökan om första medgivandet kommer han att vara 42 vid ansökan om det andra = fortfarande OK ålder! Men då förstår jag det som att det inte bara var åldersfrågan som fick er att "växla spår" ...
  • Spirit

    Kristina - läs på AC:s hemsida om de nya motionerna till riksdagen!
    En handlar om ålder, att det borde prövas mer individuellt och att de olika ursprungsländerna ju har egna ålderregler. Ganska vanligt är 40 års åldersskillnad mellan mamma och barn, dvs om jag är 45 så kan jag få en 5-åring.
    Du kan ju alltid ge utredaren en kopia på motionen!
    Lycka till!!

  • kristina65

    Hej igen!

    Ja,nog finns det rädda människor alltid.Jag tycker verkligen att det är helt otroligt jobbigt att ha en ytredare som försöker "uppfostra mej" Hur ska jag annars uppfatta det?

    NU befinner jag mej i följande situation.Jag har ordnat med alla papper för att göra en ansökan om ett förlängt medgivande.Jag ska få skicka med ett personligt brev och sedan följa med till nämden.Kanske säger de ja.men då jag träffade min handläggare i frdags visade hon mej ett blad som hon skrivit ut ifrån Mias sidor.det var på en dom i regeringsrätten där ett medgivande inte hade förlängts .Hon läste högt för mej ,det fanns en liten paragraf som tydde på att det kankse kunde ha blivit ett annat beslut.Det tryckte hon lite på.Men jag uppfatade ändå att hon var väldigt osäker på om hon ville förlänga mitt medgivande eller inte.Obehagligt.
    Jag kommer att vara 44 år då jag följer med henne till nämden.Jag hoppas på att de har en annan inställning..

    Det som har gjort allting ännu svårare nu,men med lite hopp,är att jag fått ett erbjudande om ett barn av adiptionscentrum.men det barnet verkar ha en väldigt svår bakgrund.Nu måste jag ta ställning till om jag ska säga ja,eller inte på si så där en vecka .Samtidigt måste jag överväga om jag ska berätta detta för min utredare eller inte....Det är så svårt när jag känner att hon är skeptisk..
    Min tanke är att jag vill ha ett fölängt medgivande ,i första hand förstås med tanke på om jag kommer att tacka ja till det barn jag erbjudits.men i andra hand med tanke på att jag kanske måste säga nej då barnet verkar ha en riktigt  svår hälsosituation.Då KAN det betyda att jag får ett annat barn,som har ett lite bättre hälsoläge (förlåt att det låter hårt,men jag måste ju kunna ta hand om barnet) att ta hand om.

    Uh,vilka svåra beslut!

    Mvh

    Kristina

  • en glad
    kristina65 skrev 2010-10-31 20:13:01 följande:
    Hej igen!

    Ja,nog finns det rädda människor alltid.Jag tycker verkligen att det är helt otroligt jobbigt att ha en ytredare som försöker "uppfostra mej" Hur ska jag annars uppfatta det?

    NU befinner jag mej i följande situation.Jag har ordnat med alla papper för att göra en ansökan om ett förlängt medgivande.Jag ska få skicka med ett personligt brev och sedan följa med till nämden.Kanske säger de ja.men då jag träffade min handläggare i frdags visade hon mej ett blad som hon skrivit ut ifrån Mias sidor.det var på en dom i regeringsrätten där ett medgivande inte hade förlängts .Hon läste högt för mej ,det fanns en liten paragraf som tydde på att det kankse kunde ha blivit ett annat beslut.Det tryckte hon lite på.Men jag uppfatade ändå att hon var väldigt osäker på om hon ville förlänga mitt medgivande eller inte.Obehagligt.
    Jag kommer att vara 44 år då jag följer med henne till nämden.Jag hoppas på att de har en annan inställning..

    Det som har gjort allting ännu svårare nu,men med lite hopp,är att jag fått ett erbjudande om ett barn av adiptionscentrum.men det barnet verkar ha en väldigt svår bakgrund.Nu måste jag ta ställning till om jag ska säga ja,eller inte på si så där en vecka .Samtidigt måste jag överväga om jag ska berätta detta för min utredare eller inte....Det är så svårt när jag känner att hon är skeptisk..
    Min tanke är att jag vill ha ett fölängt medgivande ,i första hand förstås med tanke på om jag kommer att tacka ja till det barn jag erbjudits.men i andra hand med tanke på att jag kanske måste säga nej då barnet verkar ha en riktigt  svår hälsosituation.Då KAN det betyda att jag får ett annat barn,som har ett lite bättre hälsoläge (förlåt att det låter hårt,men jag måste ju kunna ta hand om barnet) att ta hand om.

    Uh,vilka svåra beslut!

    Mvh

    Kristina
    Ett tips är att du inte pratar med utredaren i termer av "förlängt" medgivande för det kan kanske tolkas som att du ser det som att den viktigaste prövningen gjordes vid första medgivandeutredningen och att det sedan bara är att "köra på" för utredaren om ingen stor förändring sker i ditt liv. Det är inte så, varje ansökan är ny och varje medgivande skall utredas/prövas på samma sätt som den första (även om du fått x st därefter!). I praktiken är det så att de utredningar för nya medgivanden som gjorts under 2010 har bedömts strängare än de som gjordes 2008 pga de nya riktlinjerna ....  
  • Thi 08
    kristina65 skrev 2010-10-31 20:13:01 följande:
    Hej igen!

    Ja,nog finns det rädda människor alltid.Jag tycker verkligen att det är helt otroligt jobbigt att ha en ytredare som försöker "uppfostra mej" Hur ska jag annars uppfatta det?

    NU befinner jag mej i följande situation.Jag har ordnat med alla papper för att göra en ansökan om ett förlängt medgivande.Jag ska få skicka med ett personligt brev och sedan följa med till nämden.Kanske säger de ja.men då jag träffade min handläggare i frdags visade hon mej ett blad som hon skrivit ut ifrån Mias sidor.det var på en dom i regeringsrätten där ett medgivande inte hade förlängts .Hon läste högt för mej ,det fanns en liten paragraf som tydde på att det kankse kunde ha blivit ett annat beslut.Det tryckte hon lite på.Men jag uppfatade ändå att hon var väldigt osäker på om hon ville förlänga mitt medgivande eller inte.Obehagligt.
    Jag kommer att vara 44 år då jag följer med henne till nämden.Jag hoppas på att de har en annan inställning..

    Det som har gjort allting ännu svårare nu,men med lite hopp,är att jag fått ett erbjudande om ett barn av adiptionscentrum.men det barnet verkar ha en väldigt svår bakgrund.Nu måste jag ta ställning till om jag ska säga ja,eller inte på si så där en vecka .Samtidigt måste jag överväga om jag ska berätta detta för min utredare eller inte....Det är så svårt när jag känner att hon är skeptisk..
    Min tanke är att jag vill ha ett fölängt medgivande ,i första hand förstås med tanke på om jag kommer att tacka ja till det barn jag erbjudits.men i andra hand med tanke på att jag kanske måste säga nej då barnet verkar ha en riktigt  svår hälsosituation.Då KAN det betyda att jag får ett annat barn,som har ett lite bättre hälsoläge (förlåt att det låter hårt,men jag måste ju kunna ta hand om barnet) att ta hand om.

    Uh,vilka svåra beslut!

    Mvh

    Kristina
    Jag skulle ha sagt att jag fått BB. Detta eftersom det då sätter socialnämnden i ett läge där det kan vara negativt för dem att inte förnya ditt medgivande. Dvs att du fått ett BB du tackat ja till och processen inletts för att ni ska få varandra. Om du plötsligt inte får medgivande måste detta barn försöka hitta förälder på nytt. Jag hade precis fått BB när jag skulle förnya mitt medgivande och min utredare sa att det ska mycket till för att inte få förnyat medgivande om man fått barnbesked. Men ja.....ang barnets bakgrund så är det väl så att alla papper rörande barnets hälsa ska till hemutredaren. Som jag förstått det är det väldigt ovanligt att man inte får adoptera ett barn så länge barnets ålder ligger inom ramen för det man godkänts för. 
  • Hej och Hopp

    Ja jag tänker också så--.
     Om du bestämmer dig för att du kan och vill adoptera det här barnet så kan det kanske underlätta för dig att få medgivande. Kanske få medgivande för just det barnet om de inte tycker att du kan få ett nytt generellt.

    Det är i och för sig riskabelt om något skulle hända i processen till du har ditt barn hos dig så visst är det svårt.

    Det viktiga är att du känner efter ordentligt om du känner att du kommer att klara av att bli mamma till det här barnet. Jag har lust att skriva en massa uppmuntrande om att man klarar det man måste men det är bara du som vet vad det handlar om och det är bara du som vet hur dina resurser ser ut!
    Lycka till!

  • kristina65

    Hej igen!

    Jag har verkligen ett behov av att dela det som händer mej.Jag har fått så mycket stöd via den här sidan,därför återkommer jag nu och berättar hur  det går för mej..
    Jag har varit med vid nämdsammanträdet.Men till min stora sorg lyckade jag nog inte inge dem det mod och den tillförsikt som de behövde för att fatta ett beslut angående ett förnyat medgivande.Det var en väldigt svår situation ,då jag visste att den handläggare som skulle vara på min sida sas,(som jag ser det ),i själva verket inte var det.

    Jag hade behövt mycker mera stöd innan jag gick och pratade med nämden.men det är å andra sidan inte säkert att de givit mej ett förnyat medgivande även om jag hade varit ännu mera förberedd.

    Nu ska jag bara besluta mej för om jag ska överklaga i kammarrätten....

  • Hej och Hopp

    Förstår att det känns tufft och ledsamt minst sagt!

    Har du hört med din organisation om hur de ställer sig till ett ev medgivande som du får via ett överklagande i Kammarrätten?
    Tänker på dig!

  • swisch
    Spirit skrev 2010-10-31 20:09:21 följande:
    Kristina - läs på AC:s hemsida om de nya motionerna till riksdagen!
    En handlar om ålder, att det borde prövas mer individuellt och att de olika ursprungsländerna ju har egna ålderregler. Ganska vanligt är 40 års åldersskillnad mellan mamma och barn, dvs om jag är 45 så kan jag få en 5-åring.
    Du kan ju alltid ge utredaren en kopia på motionen!
    Lycka till!!
    Så tolkar inte alla kommuner gränserna...
  • Spirit

    swisch - som jag skrev så är detta en motion till riksdagen. Dvs ett förslag på ett nytt sett att tillämpa åldersgränser. Vi får hoppas att motionen blir antagen!

  • villsågärna38
    Spirit skrev 2010-11-26 10:16:16 följande:
    swisch - som jag skrev så är detta en motion till riksdagen. Dvs ett förslag på ett nytt sett att tillämpa åldersgränser. Vi får hoppas att motionen blir antagen!
    Det låter jättebra. Vi får verkligen hoppas det!
Svar på tråden Inget förlängt medgivande pga ålder