Jag vill veta vad ni har för erfarenheter av igångsättning, varför blev ni igångsatta, var det planerat eller inte ?
Fördelar och nackdelar?
I vilken vecka blev ni igångsatt, vilken vecka brukar man planera en igångsättning om det skulle bli planerad igångsättning pga av olika anledningar?
I v 38+4 gick vattnet, fick inga värkar så i v 38+5 kl 8.00 blev jag igångsatt pga ett stigande crp. Sonen föddes i v 38+6 kl 15.09 med hjälp av sugklocka.
Väntar nu mitt andra barn med bf den 29 juni och jag hoppas på att förlossningen startar av sig själv denna gång då jag inte vill bli igångsatt och defenitivt inte bli förlöst med sugklocka, det var det värta jag har varit med om.
Min första förl blev jag igångsatt i v39+6 alltså på bf dagen. Jag blev igångsatt pga att lillan behövde komma ut, hon blev lite slöare, hon var rätt liten, fostervatten försvann, dock läkte jag inte så det avdunsta utan att komma något nytt.
Jag har bara pos erfarneheter, dock räckte det att ta hål på hinnorna så starta förl av sig själv, men verkarna kommer oavbrutet oftast när man tar hål. Jag blev igångsatt 12 på dagen, 18,36 kom hon ut, alltså drygt sex timmar tog det.
min andra förl starta av sig själv v40+4 och det var mycket bättre, värkarna kom sagta och öka mer o mer, o då fick man mer tid på sig. Den starta på morgonen halv sju och 22,46 var han ute.
ojoj vad spännande att hitta denna tråd. Jag vart igångsatt i 38+0 .
Klockan tio stack de hål på hinnan sedan strax vid tolv satte de dropp. Sen är allt SVART, våran tunga tjej titta ut 13,17.. Hon vägde 3980g..Så det gick fort och jag hade absolut INGEN kontroll. jag kommer även att bli igångsatt med denna men då kommer de att lägga ryggmärgsbedövningen innan de tar hinnorna...
hej,jag måste vara tråkig och hålla med er andra (en del av er) att igångsättningen i mitt fall gjorde att jag fick pinvärkar, stormvärkar, men utan resultat + kopplade värkar dvs. de gick inte ner emellan, slutade med akut snitt.
Hej!
Vad finns det för skäl att få igångsättning? Jag läste att from v 37 är bebisen klar, alltså fullt utvecklad, det enda som händer dem sista veckorna är lite vikt som skall på bebisen.. Hur gör jag för att få detta?
Jag lider mkt av min graviditet.. Är i v 31 nu.. VIll bli igångsatt v 37. Jag ORKAR inte mer nu.. O känner att all tid innan bebis förväntas komma är en bonus....
För jag orkar knappt nu.. Men står ut för att bebis skall bli klar såklart!
Vad finns det för skälv, vet ngn?
Hoppas på svar från ngn förståndig. O eftersom jag inte fött barn innan så vet jag ju inte hur det skulle varit i föda utan igångsättning.... Jag vill alltså ha en igångsättning vaginalt, ej snitt
Jag tror att igångsättning kan fungera om man fött barn innan.
Jag blev igångsatt med mitt första och enda barn pga havandeskapsförgiftning och överburenhet. Det var ett helvete! Mitt råd är att du undviker igångsättning för allt vad du är värd! Jag hade varit på samtal på spec-MVC pga förlossningsrädsla och hade blivit motiverad till en vaginal förlossning. Igångsättningen var som en spark i magen. Hade trippla värkar med bara kort uppehåll mellan. Förlossningen slutade i humanitärt snitt enligt min förlossningsplan. Visst, det är jobbigt sista veckorna, men inte lika jobbigt som en igångsättning kan vara. Så jag skulle rekommendera alla som vill föda vaginalt att försöka stå ut och inte be om igångsättning i förhoppningen om att det är lindrigare!
Kan man få planerad igångsättning pga förlossningsrädsla tex? För en del av rädslan ligger ju i att inte hinna in i tid, o att inte hinna få den bedövning man vill 
Jag blev igångsatt då jag väntade sonen, men då hade jag gått några dagar över, o han ville inte riktigt komma ut, så det var ju inte planerat.
Jag blev igånsatt i v 40+6 pga att jag har diabetes. Eftersom barnet kan bli stort, får man inte gå mer än en vecka över tiden och dagen innan BF var jag på tillväxtul och då bokades det också en tid på spec.förlossningen och jag blev tillsagd att infinna mig där kl 08 den 17 april om inte barnet kom av sig själv så att säga. Och det gjorde han inte så den 17/4 åkte vi till sjukhuset, blev inskriven strax efter kl 8 och kl 9 gjordes en första undersökning och då tog bm hål på hinnorna och vi hoppades att ajg skulle kommaigång själv. Men det gjorde jag inte så kl 12 fick jag värkstimulerande dropp och ca 1 tim efter det kom värkarna igång på allvar. Jag fick en sockerchock så resten av förlossningen är lite luddig men jag fick EDA satt och jag minns att den gjorde susen och jag kunde jobba igenom varje värk. Klockan 20 förstod jag att något var fel, läkare kom in och det pratades om sugklocka men jag hörde läkaren säga att det inte går och sen gick det fort. klockan 20.20 gick stora larmet och jag hann knappt fatta vad som var på gång. Hörde en usk säga att hon skulle ta hand om pappan och under tiden slets jag över till en annan brits och rullades till operation. Men det begrep jag i princip inte för ingen sa nått till mig, inte som jag kommer ihåg iaf... Men eftersom jag varit på besök på avdelningen (och turligt nog fick det rum vi blev visade till under besöket) kände jag igen mig och fattade att jag var på väg till operation. Väl där släpade jag mig över till operationsbritsen och sen sövdes jag, vaknade drygt 2 timmar senare och fattade knappt vad som hänt. Sonen föddes 20.36 och mådde hur bra som helst när han kom ut. Anledningen till snittet var att han inte roterat som han skulle i förlossningskanalen och satt fast fick jag veta senare. Tillbringade 4 dygn på BB...
Jag blev igångsatt bf+15. Överburenhetskontrollen genomförs, iaf här i Eskilstuna, bf+14 och så såg det att det var lite fortservatten kvar, som en femkrona ungefär, och jag fick tid dagen efter för igångsättning.
Från att de startade igångsättningen tills dottern kom ut tog det ca 11 timmar, 10 timmar med värkar. Men då får man ju räknade med att jag skötte alla förvärkar på förlossningen, som man ju annars sköter hemma. Så jag skulle väl ha varit 5-6 timmar på förlossningen om det hade varit en vanlig förlossning och jag skulle åkt in när värkarna var tätare.
Det enda som skiljde sig lite från "vanliga" förlossningar, alltså inte igångsatta, var att jag hade två toppar på varke värk och att de kom lite mer "plötsligt". Annars gick allt jätte smidigt och jag har enbart positiva minnen från min förlossning. Jag väntar nu barn nr två och skulle det bli igångsättning igen så är jag inte ett dugg orolig för det.
Fröken Juni skrev 2009-06-13 14:37:11 följande:
Jag blev igångsatt på bf+8 kl 8..10... (minns inte exakt) denna onsdagmorgon. Min dotter föddes med katastrofsnitt kl 17:25 på fredagen 2 dgr senare. Har inte bra erfarenhet utav igångsättning.. Men det var ju min kropp som inte rktigt ville komma igång heller. (Förl.berättelse finns på min sida)
jag blev igångsatt bf +12 och det tog 20h för mig..värsta jag varit med om då jag inte var öppen alls och saken dom satte bakom tappen för att mjuka upp gav mig falska värkar varannan minut i 9 timmar som inte hade nytta för själva förlossningen( dom försökte hejda värkarna med kortoison men det funkade inte)...när jag väl var öppen för att spränga hinnorna efter 9h sattes förlossningen igång och det tog ytterligare 11 timmar med 2 mins värkar! EDA fick jag när jag var öppen 3 cm för jag stod inte ut längre..krystvärkar hade jag sen i över 2 timmar innan hon flög ut :)
Mitt nästa barn ska jag ABSOLUT INTE bli igångsatt har jag bestämt mig!..så bebisen får minsan poppa ut innan bf ;p
Fröken Juni skrev 2009-06-13 14:37:11 följande:
Jag blev igångsatt i vecka 42+3 därför att just inget hände...Jag fick min drömförlossning!
10.00 Sätter de en bardkateter för att jag ska öppna mig till 3 cm (var då öppen 1 cm).
Vi går omkring på sjukhuset, äter lunch och kollar på TV. Inga värkar.
14.45 Lossnar katetern och jag är öppen 3 cm! Men har inga värkar, det känns alltså inte som om förlossningen startat.
Jag får ligga med ctg, men inga värkar.
16.00 Jag är öppen 4 cm och de tar hål på hinnorna. Har fortfarande inga värkar.
16.30 Får egna värkar och inget värkstimulerande behövs!
18.00 Det gör skapligt ont, jag är öppen 5 cm och börjar andas lustgas (50/50).
19.30 Jag är öppen 10 cm och får svagare krystvärkar.
20.30 Krystvärkarna blir kraftigare!
21.52 Föds Melvin i stålmannenposition med ena handen ovanför huvudet, 55 cm lång och 5320 gram tung!!!
Jag är riktigt nöjd med förlossningen. Det tog lite tid att krysta ut honom, men tack vare det sprack jag bara lite grann trots att han var så stor. Ingen sugklocka behövdes och jag klarade mig bra på lustgas. Under utdrivningen använde jag ingen smärtlindring alls.