Någon som fött vaginalt trots fl-rädsla?

Jag var fruktansvärt rädd när jag väntade mitt första barn o funderade på kejsarsnitt. Men efter att ha sett ett program om förlossningar, för och nackdelar med kejsarsnitt så rann det bara av mig för i programmet så förklarade dom att det blir som en chock för barnet att komma ut med kejsarsnitt o då kände jag mig självisk att vela göra ett kejsarsnitt när det inte är nödvändigt. Rädslan kom tillbaka i slutet av graviditeten men när vattnet gick så blev jag helt coollugn och jag skulle inte byta mina vaginala förlossningar för allt i världen det är verkligen ett minne för livet!!!

Jag var livrädd,och gick på samtal mm.
Blev iaf övertalad att föda vanligt,men på mitt villkor att få föda i 3 veckor tidigare.
Allt gick bra,men jag kan säga att jag hade panik vid krystningen.
Vägrade helt enkelt.Hur knäpp får man bli .

Be att få gå på aurora samtal,om du känner dig orolig.

Jag var jätterädd att bebis skulle fastna,därför.
Plus att jag hade så många jobbiga veckor med illamående,uvi,sd,lågt bltr.

Jag hade hört både bra och dåliga storys om förlossningar så jag ställde in mig på värsta tänkbara smärta men vill ändå prova vaginalt pga riskerna med kejsarsnitt. Jag hade värkar i 37h, men från första krystvärken till allt var klart tog det 30min. Jag litade helt och fullt på personalen som var ett otroligt stöd och som visar att det här fixar man. Jag tyckte också att se programet barnmorskorna var lugnade för man fick se vilka resuser som finns och hur det faktiskt går till.

Det gick jättebra !!

Hehe.. Jo, jag var livrädd!!! Ville bli snittad. Men när det var dags så var det som om "urdjuret" inom mig tog över. Barnafödandet är en sådan stark instinkt att kroppen VET och KAN föda. Lita på din kropp. Det är fantastiskt egentligen.
Det gick jättebra den förlossningen. Nu efterhand så är jag jätteglad över att jag valde att föda naturligt.

Nu inför tredje barnet är jag mest rädd för att de inte ska ta hand om mig på BB. Jag hade lite dåliga upplevelser då jag födde mitt andra barn. De ville skicka hem, jag vägrade så jag blev hänvisad att vanka runt i sjukhusentrén under hela öppningskedet (ca 40 minuter) Hade jag gjort som de sa... åkt hem, så hade jag fött i bilen.

Men jag har pratat med min BM om detta.

Oh ja, jag var jätterädd. Men det gjorde inte alls så ont som jag trott och förlossningen var över på 2,5 timme.

Japp.. Jag hade ångest hela graviditeten men jag födde vaginalt och det gick ju kanon.. Nu är jag gravid igen trots att det var mindre än ett år sen min dotter föddes..

Japp. Var livrädd vid första graviditeten som givetvis slutade med (akut) snitt. Detta gjorde mig än mer rädd vid andra graviditeten då jag då "hade bevis på att jag inte kunde föda".

Denna gången startade det däremot som det skulle och var en fantastisk upplevelse. Jag ville ha all bedövning, vilket jag också fick, vilket gjorde att smärtskräcken inte satte klorna i mig utan jag istället kunde tänka och känna att "oj, det kunde vara värre". Helt otroligt att få vara med om en sådan upplevelse.

Önskar dig all lycka till!

Ps, hade både samtal med AuroraBM och MVCpsykolog inför förlossning nr två.