40+ eller - som plussat för första gången i Stockholm??

Har ni några bra tips på vad man ska läsa kring graviditet?

Jag har köpt två böcker som jag kan rekommendera:

På smällen: Från A till Bebis av Ann Söderlund; Hannah Widell

Mammapraktika Leni Söderberg

Tack för tipsen om bra böcker! Tyvärr har jag inga att rekommendera. Har inte kommit så långt mentalt än...

Jag går mest omkring och tänker på att pyret inte lever längre. Hemskt men sant. Har så gott som inga graviditets symptom. Jag har varit väääldigt trött men numera är jag inte lika trött. Jag längtar till 26 augusti då vi ska göra ultraljud för nupp/kubb.

Jag önskar att jag kunde glädja mig åt att vara gravid men mina försvarsmekanismer verkar vara otroligt starka och glädjen vill inte riktigt infinna sig.

Tyvärr är det nog så actionvera när man kämpat så här länge att man inte riktigt kan tro att lyckan kan vända... jag vågar inte heller ge mig hän till lyckan förrän efter nästa kontroll.... man är ju så van att mattan rycks undan under fötterna...

Jag känner inte ett endaste symptom... däremot har magen börjat puta ut så att jag måste ha bulsiga kläder, men det är oxå det ända? Fast jag kan tillägga att väldigt många i min närhet har aldrig haft några speciella grav symptom utan har mått jättebra, man har nog snöat in lite väl mkt på det där att man skall ligga över toalettstolen och spy titt som tätt....

Jag försöker att glädja mig då jag känner att jag inte vill missa vad som händer just nu då det kanske är den ända gången man får uppleva det här? Vill oxå att min man skall få vara glad och njuta så jag försöker trycka undan min oro och tänka om ngt går fel tar jag tag i det då.....

Jag är i vecka 11+4 så nu har jag snart passerat den fruktade vecka 12... håller på att trappa ned medicinerna och tänkte sluta med dom helt efter helgen! Hur gör du em medicinerna, progesteron och östrogen? Trombyl fortsätter jag med till v.38 det skall tydligen även kunna hjälpa mot havandskapsförgiftning enligt BM och det är ju vanligare när man är lite äldre....

Jag hoppas så att det fortsätter gå bra för oss båda, vi får försöka hålla ut till våra kontroll datum

Jag har bara fått besked från kliniken att jag ska trappa ned på progynon i vecka 11 men jag vet inte hur. Progesteron ska jag fortsätta med till vecka 14. Så när jag är i vecka 11 tänkte jag minska dosen succesivt (det är ju nästa vecka!!!) och ta 2 mg 2 gånger om dagen. Sen veckan efter tar jag 2 mg en gång om dagen och sen slutar jag.

Min mage putar också! och jag har gått upp 5 kg! Jag kommer att bli stor som ett hus om det fortsätter så här! Fast jag äter nyttigt och inte massa godis och fet mat men har varit så trött så jag knappt orkat gå promenader. Har sovit middag typ 4 timmar om dagen! Men den här veckan är jag inte lika trött och det är ju i och för sig skönt.

En fin bok är Lennart Nilssons bok om hur ett barn blir till. Jättefina foton! Det är väl inte direkt om bok om graviditeten men det är fantastiskt att se foton på små embryon och hur fostret utvecklas.

Skönt att höra att det finns fler som inte har några symptom! Hoppas du fortsätter må bra och att det går bra på nästa UL.

kramar

Hej!

Jag är 40- (fyller 40 nästa år), är gravid för första gången och bor i Stockholm. Vi har provat inseminationer och IVF:er och har nu lyckats på vårt första ÄD-försök.

Jag är i vecka 17 nu och ska på rutinultraljud i nästa vecka. Jag är lite trött men i övrigt mår jag så bra att jag undrar om det finns någon där inne. Visst, magen är väl lite större men jag kan fortfarande ha mina vanliga byxor och om jag inte har något väldigt tajt så syns det ingenting. Det känns väldigt pirrigt och spännande och läskigt med ultaljudet.

På tal om mediciner så har jag hållit på med sånt så länge så trots att jag slutade med progesteron och progynon för mer än en månad så får jag fortfarande en sån där känsla ibland av att jag har glömt att ta något, men vad? Borde jag ha tagit nässprej, ett piller, stoppat upp något eller vad? Sen kommer jag ju på att nej, jag måste faktiskt inte hålla koll på klockan och på vilken medicin det är som ska tas nästa gång.

Hej Coulis välkommen till tråden

Vad skönt att höra från en till som mår oförskämt bra jag undrar ju oxå dagligen om någon finns därinne

Jag är i vecka 13 nu och tänker sluta med all medicin denna vecka, tänkte ta sista progesteronet på onsdag enligt läkaren skulle jag slutat tidigare men jag har inte vågat..

Jag har inte gått upp ngt i vikt än men magen putar faktiskt en hel del, har lite problem med att klä mig så ingen ser magen

Vad spännande med rutinultraljudet nästa vecka förstår att det känns pirrigt vecka 18 då kan man ju verkligen se bebis ordentligt man kan ju även se vilket kön det är, ska ni ta reda på könet eller vänta och se?

Har det sjunkit in ordenligt hos Er att ni är gravida? Ibland känner jag det som om jag drömmer... har kämpat så länge att det känns overkligt att ha kommit så här långt?

.

Coulis: välkommen till den här tråden! Och grattis till graviditeten!

Percis som dig och Caribe mår jag också bra. Är bara lite trött och har blivit hård i magen. Inte så kul...

I morgon ska jag på inskrivning på MVC och jag har svårt att tro/hoppas att det verkligen finns ett liv i min mage. Skönt att höra om fler som inte har några direkta graviditetssymptom. Innan jag blev gravid trodde jag att alla spydde och mådde dåligt då de var gravida...

Caribe: Lyllos dig som inte gått upp i vikt!

Tack!

Ja, jag är så tacksam över att jag inte mår illa, jag kan ta många andra symptom men just illamående har jag svårt för.

Det känns helt overkligt att vi lyckats och att det kanske, kanske kommer en liten kotte nästa år. Vi pratar ju om namn, barnvagnar, hur det ska bli med sömnlösa nätter och föräldraledighet osv men samtidigt känns det som om vi pratar om några andra människor.

Jag vill jättegärna veta vad det är för sort, jag hoppas att dom berättar det om dom ser det. Enligt min kusin i Göteborg så berättar dom inte där längre efter att det hänt att kvinnor gjort abort pga att det har varit fel kön. Jag bryr mig inte alls om det blir en kille eller tjej men det vore kul att kunna tänka på barnet som "honom" eller "henne". Och så vill jag ju veta om jag har rätt eller inte - jag tror nämligen att det är en kille. Har ingen aning om varför jag tror det dock.

Actionvera lycka till med inskrivningen hos Mvc, ska du till ultragyn? Jag tyckte min inskrivning kändes fantastisk, att sitta och prata om vår graviditet i 1,5 timmar och när BM frågade oss vart vi ville föda började både jag och min man skratta, vem pratar hon om?? oss?? vi föda??? sakta börjar poletten sjunka in

På min Mvc (Ultrgyn) berättar dom könet, jag frågade sist vi bryr oss inte heller vad det blir men tycker oxå att det skulle vara trevligt att kunna tänka på honom eller henne och det underlättar vid vissa inköp även om jag inte tänker blått och rosa så är man ju litegrann färginspirerad beroende på kön så vi tänker ta reda på det. Om det går dvs, BM sa att ibland kniper bebis och då kan man inte se ngt

Vi pratar oxå namn och diskuterar barnvagn och det är så enormt härligt och overkligt, så lycklig som jag varit den här sommaren har jag aldrig varit....

Actionvera, jag har inte gått upp ngt än men jag hade lite extrakilon att dras med efter alla år med ivf behandlingar så det är bara bra om jag inte lägger på mig för mkt är väldigt duktig med att äta nyttigt

Coulis vad spännande att du tror att det är en kille själv försöker jag tro ngt men jag kan inte känna på mig ngt om vad det kan vara? Men d finns ju en skröna som säger att man mår prima när man väntar pojkar och väldigt illa med tjejer så i såfall väntar vi alla pojkar

Ska vi göra en liten BF lista?

Coulis
Caribe BF 2010-02-23
Kasand
Actionvera

Sen hoppas jag fler sluter sig till vår tråd

Idag har jag varit hos Mvc. Jättegullig barnmorska men när hon skulle ta blodprov fick hon problem... Jag är väääldigt svårstucken och efter att hon försökt på höger arm, höger hand och pressat ut lite blod ur vänster hand gav hon upp. Men jag är rätt van, hon är inte den enda som haft problem med att ta blodprov på mig. De som brukar lyckas bäst är faktiskt personalen på labb som tar tusentals blodprov om dan.

Caribe: Jag går på Mvc på Ekerö som tillhör BB Stockholm. Ultraljuden gör jag hos Ultragyn.

Åh vad mysigt att prata namn och barnvagn. Jag tror att det kommer att ske här så snart vi varit på ultraljudet. Jag försöker tänka posivt och få in i min skalle att jag är gravid! Helt galet! Så många år som man försökt bli gravid och när det händer så känns det så overkligt!

Jag tänker också ta reda på kön. Inte för att det spelar någon roll om det blir en tjej eller kille men jag är så nyfiken. Om min man skulle lägga ett paket på bordet och säga att "här har du en present, du få öppna den om 9 månader. Men om du vill får du tjuvkika lite...." Jag skulle garanterat tjuvkika!

Actionvera skönt att det gick bra hos BM ja förutom att det blev kamp om ditt blod förstås

Vilken bra liknelse med tjuvkikningen på presenten ha ha ja lite så känner jag oxå, kan inte tåla mig hela vägen

Så då bor du på Ekerö actionvera? Där letade vi hus från början och var faktiskt i budgivning på 2 hus som vi dock inte vann.. sen hamnade vi plötsligt söder om stan i Örby istället då det var där mitt drömhus låg (har bilder i mitt galleri )

Jag går oxå dagligen och intalar mig att tänka positivt att allt ska gå bra, men oron finns ju alltid där...

Ja när ni börjar prata barnvagn så måste du dela med dig hur ni tänker vi har klämt och vänt på en "Brio Go" och blivit förtjusta men såklart inte bestämt ngt ännu men det är roligt att drömma

Kram Kram

Tjejer varmt lycka till!!!!!!

För oss tog drömmen slut idag.... bebisen klarade bara 10 veckor..... nu måste vi sätta igång missfall och försöka överleva det här.....

Kram

Caribe: Det värsta tänkbara har hänt dig. Jag hittar inga ord för att trösta dig. Jag är så otroligt ledsen för din skull. Livet är så jävla orättvist. Fy faaaaan! Helvetes jävla skit!

Tänker på dig!

Åh, Caribe, så otroligt sorgligt! Varför, varför ska sånt här behöva hända? Jag är så ledsen för er skull, stora stora kramar!

Caribe, det finns inget man kan säga för att lindra smärtan! Jag lider verkligen med er! Fy fasen va hårt livet kan vara!!
Tänker på dig!
Stor kram!

Caribe, tänker så mycket på er. Har varit livrädd själv sen jag läste dina hemska nyheter. Hoppas att du kan gå vidare och hoppas på dina kommande frysförsök. Stor kram!

Själv har jag varit på KUB- ultraljud idag. Jag grät stort när jag såg det pickande hjärtat. Forrtfarande gravid! Jag har varit så rädd! Iallafall så såg allt bra ut än så länge. Hon kunde se armar, ben och fingrar och tår. Även näsben, ögonhålor och mun. Låg sannolikhet för Downs 1/733 så vi kommer inte att göra fostervattensprov. Från och med nu ska jag försöka sluta oroa mig och bara glädjas

Kasand grattis till fint kub/nupp förstår att det måste kännas som en enorm lättnad efter att ha läst om mitt hemska öde.... Hoppas allt fortsätter fint för både dig, coulis och actionvera!

Jag försöker hämta mig och hoppas få en ny chans med våra frysisar!

Kram Kram

Hej Caribe, jag har också tänkt så mycket på dig! Jag hoppas att du håller näsan över vatten ytan och jag ska hålla alla tummar och tår för era frysisar!

Grattis kasand till fina KUB-siffror!

Imorgon är det rutin-UL för mig (läskigt!) och sen efter det börjar äntligen min semester i fyra veckor. Som jag har längtat.

Kram på er och ett stort lycka till till Caribe!!