• Helmiina

    Äntligen

    Äntligen gravid efter 5 år och en månad!

    Jag ville inte skriva detta under tråden "äntligen" för där finns också dem som skriker äntligen efter 3 månader. Kul för dem, men det känns inte så kul när man själv pratar om år och inte månader.

    Det har varit en riktig kamp sedan 2006, med hemska hormonbehandlingar och allt annat skit. Efter 2 inseminationer, en misslyckad IVF och frysinföring eller vad det nu än kallas är jag äntligen gravid, med hjälp av IVF, sista försöket som vi fick via landstinget.

    Jag vill bara säga till er alla som känner att det är hopplost- ge inte upp! Jag var så nära att göra det, men bestämde mig att ge allt den här gången och jag menar verkligen det. Efter det första misslyckade IVF kände jag mig ändå glad efersom vi fick ett kvitto på att det inte är något fel med mina ägg och att vi kan bli gravida. I samband med behandlingen fick jag fylla ett formulär angående magbesvär. De har upptäckt att väldigt många oförklarligt barnlösa kvinnor lider av diverse magproblem. Teorin är att om kroppen har en pågående infektion så kan den inte bli gravid. Bingo! Jag som har lidit av magproblem under 10 års tid. I höstas gjorde jag omfattande allergitester som visade att jag inte tål vete och många andra saker. Efter julen sanerade jag alla dessa ämnen bort från min kost- vilket inte var lätt men det var definitivt värt ett försök. Efter bara några veckor mådde jag mycket bättre och mina ständiga magproblem (läs tarmproblem) var borta. Det kändes helt fantastiskt samtidigt som det inte var helt lätt att besöka kompisar för man blev den däör konstiga som inte tål dittan och dattan.

    Utöver det så började jag träffa en psykolog och hos henne kunde jag vädra mina mörkaste tankar kring barnlöshet, vilket var väldigt skönt eller rättare sgt befriande.

    Det var små saker som jag kunde göra själv, men det är trots allt den medicinska behandlingen som hjälper. Tyvärr hade det inte så värst bra kontroll med min journal på vår klinik. Det kunde ställa frågor som "vilken dos hade du förra gången?" Tack och lov kom jag ihåg och tjatade till en högre dos i sprutan vilken gav effekt. Förra gången blev det två ägg, den här gången 10!

    Än så länge har det bara gått 8 veckor, men jag glädjer mig för vår lilla mirakel och hoppas att allt går bra.

  • Svar på tråden Äntligen
  • gullunge80

    Ett stort GRATTIS!!!! Önska er all lycka!!!

  • annika11

    grattis vad kul alltid lika kul att läsa att det kan gå efter mycket kämpade ska påbörja vårt 4e ivf efter sommaren hoppas att jag får skriva äntligen då.
    grattis än en gång och lycka till.

  • Stenroos1

    Grattis,måste kännas helt underbart

  • pelin

    Grattis :) hoppas allt går bra nu då :)

  • Mårran

    Grattis och vilken positiv historia du förmedlar till oss andra som kämpar på med barnlöshet. Lycka till på den fortsatta baby-resan och kram.

  • robbansälskling

    Grattis!!!

    Blir så glad av att höra när det går bra för någon. Har själv försökt i 5 år och haft tre missfall så jag vet hur ont det gör och vilken pina det är varje månad mensen kommer.

    Håller alla tummar för att det ska gå bra för dig.

    Kram/Jessica

  • Helmiina

    Tack för gratulationerna!

    robbansälskling- när fick du missfallen? Jag är så himla rädd för det. Innan jag blev gravid sa jag alltid att jag önskar att jag "åtinstone" fick ett missfall. Så tycker jag givetvis inte nu, samtidigt som det är skönt att veta att jag KAN bli gravis även om det inte skulle gå vägen den här gången. men eftersom jag är så rädd för missafall så har jag knappt berätta för någon trots att jag är i nionde veckan.

  • tigger69

    Grattis grattis

    håller alla tummar för att ni får en liten underbar krabat om några månader.

    kram

  • robbansälskling

    Hej Krista

    Precis så sa jag också faktiskt, men nu när jag gått igenom det så önskar jag inte min värsta fiende det. Jag fick mina i V 8, 9 och 9 , så jag har inte gått långt nån gång men det gör lika ont ändå tyvärr :(

    Jag kände redan från början att det inte skulle gå vägen för jag hade ont i magen nästa hela tiden. Visst är jag glad att jag vet att jag kan bli med barn men nu har jag inte varit det på tre år så man börjar ju undra.

    Oroa dig inte i onödan utan ta den smällen när den kommer och njut så länge du kan är mitt råd. Det är bara jobbigt att gå och vara rädd hela tiden, men jag förstår dig till 100% ska du veta.

    Lycka till och det är bara att skriva om du vill ha stöd eller är rädd.

    Kram

  • robbansälskling

    Hej Krista

    Hur går det för dig och det lilla livet du har i magen. Hoppas ni mår jätte bra och växer tillsammans :)

Svar på tråden Äntligen