Är det ok med egen tid med sitt barn i en styvfamilj?

Klart man kan. Jag hänger inte alltid med när min man gör saker med sina barn, så då får jag "gratis" tid med bara vår son...
Och ibland är jag själv med hans barn... ibland är jag bara själv (gudomligt) och ibland är vi hela gänget.

Jag tror inte att det blir några problem om man inte gör det till det. Jag och syrran hade "ensamtid" med våra föräldrar... bara det att inte kallades det på ett hysteriskt forum på den tiden...

Klart man kan. Kan man ha egentid med ett av barnen när det är en kärnfamilj så kan man det i styvfamiljer också.

Självklart ska man inte känna något hinder att vara med de barn man fött/adopterat, det är dumheter att påstå annat anser jag

Jag kommer inte ha andras barn som hinder för mitt umgänge med mitt/mina barn, ser ingen anledning.

Tycker det e viktigt att ge ALLA barn den tiden ensam med en förälder. Känns lite övertydligt att din dotter är "din" och de andra inte om du bara gör egna saker med din biologiska, tycker jag ....

Ja jag tycker absolut att du ska få egen tid med dottern. Det måste väl din man också vilja ha med sina barn? Inget konstigt tycker jag. Jag har också två bonusbarn och ett eget barn (plus en tillsammans också) och jag tar med min son på bio själv även fast min mans pojkar är här. Då visste jag iofs att bonusarna  skulle se samma film på bio med sin mamma till helgen. Men annars brukar jag ta min son och åka till hans mormor som bor i en annan stad el dyl. Vi brukar passa på min man och jag om t ex han vill göra något med bara sin pojkar så gör min son och jag något själva. Det är självklart att det behovet också finns, man saknar egentid med varandra helt enkelt.

Jag känner lite lika som dig.
Min bonus bor här 2v i taget och när hon är borta hinner jag ju göra mkt med min bio ensam men två v med henne är ganska långa om jag inte känner att jag kan/får göra nåt med bara min bio. Men jag har börjat göra det lite smått. Pappan gör ju saker med bonus bara. Oftast gör jasg och bio saker som inte bonus skulle ha lika stor glädje av som biobarnet. Då det skiljer nio år mellan dem gillar de ju ganska ofta olika saker.

Men jag förstår dig och det tog 3½ år innan jag började och än idag gör jag ju det inte helt problemfritt i samvetet så att säga. Men jag TYCKER att man ska kunna göra det om man vill.

Det är ju så att alla barn behöver ensamtid men sina föräldrar.

Här har vart o ett av barnen egentid. Spelar ingen roll vem det är. Jag kan ta med av barnen på bio tex. Vid nåt tillfäller har vi vart på Liseberg o ytterligare nån gång har vi gjort nåt annat. Önskemålen varierar med barnen.

Men så länge man är rättvis o förklarar varför så har det inte blivit nåt gruff här.

Men det ÄR ju så också. Man behöver väl inte dra igång värsta dramat för att man har olika föräldrar och därmed lite olika förutsättningar inom samma familj? Barnen vet väl att de inte har samma föräldrar så man behöver inte göra det till en större grej än vad det är tycker jag.
Klart du ska göra saker med bara ditt barn, särskilt om hon nu känner att hon aldrig får ha dig för sig själv. Du kommer ångra dig massor när tiden då hon inte längre vill göra saker med dig kommer om du inte "vågar" göra saker som du egentligen vill för att du är rädd vad någon annan ska säga

har inte läst alla trådsvar
men jag tycker såhär

vi har känt varandra sedan ett år tillbaka
och precis flyttat ihop

självklart ska mina barn få egen tid med mig och hans barn få egen tid med honom
men senare ska vi också se till att vi gör saker med varandras barn också
och självklart gör vi också saker tillsammans

jag bodde ju ensam med mina barn innan så dom måste få vara ensamma med mig

igår var sambon inne i stan med sina barn hela dagen, handlade färg till alla rum för alla ska få ommålat, storhandlade med ungarna och jag var hemma med mina barn, vi kokade saft, bakade kola kakor, badade i poolen, badade badkar såg på film och bara hade en mysdag tillsammans

Det är självklart att du ska skaffa "egentid" med din biologiska dotter. Ett argument är att det ju inte är hon som valt att leva i den här familjekonstellationen och hon har rätt till "egentid" med sin mamma. Förhoppningsvis inser din make/sambo att även hans biologiska barn behöver honom "för sig själv" ibland också.

Jag är biologisk mamma till två döttrar samt även bonusmamma och mycket glad för att vara det. Det är nu 18 år sedan det senare blev ett faktum, så jag har haft en del tid på mig att fundera över styvfamiljfrågorna.

Att odla alla relationerna är viktigt, så tid enskilt med de andra barnen är också att rekommendera då du ju benämner er som just en familj. Jag och bonusdottern shoppar ihop, letar musik på nätet ihop och det är mig hon kommer och pratar med när hon inbillar sig att hon nog är gravid eller när hon piercat tungan... Bonussonen och jag är de enda som gillar Harry Potter och det är därför vi som ser de filmerna ihop...

Mina bonusbarn har dock mig som just "bonus". För mina två tjejer är jag något annat, något mer "ursprungligt" och direkt nära. Det är klart vi behöver tid med bara varandra ibland..!

Självklart ska du kunna det!