MIn biologiska klocka tickar och jag vill ha ett helsyskon till min son, men,min sambo vill inte. Jag är så otroligt ledsen.
Hej!
Jag är så förtvivlat ledsen, jag har liksom blivit besatt av tanken på ett syskon till min son. Min man o jag har nyss flyttat till ett gemensamt hus,tidigare penlade vi mellan två städer,varannan vecka, pga. hans tigigare barn,som nu är i tonåren. Vi har båda passerat 40. Att få ett barn i min ålder var såklart som att vinna på lotto,jag är så glad och tacksam,men,naturligtvis vill jag honom allt gott i livet,och jag själv hade varken helsyskon el.kusiner under min uppväxt och har saknat det enormt. Min sambo hade två helsyskon o massor med syskon. Vårt barn kommer inte få kusiner i sin ålder och har halvsyskon som är betydligt äldre än honom, jag tycker det lkänns orättvist mot honom att han ska få växa upp så ensam,dessutom tänker jg på att hans mor-farföräldrar kanske inte lever så mkt. längre till, de är redan så pass gamla att de inte hjälper oss med sonen, halvsyskonen kommer bara bo hemma v.v. i ngr. år till,se´n sticker de iväg ut i sina egna liv o har då i den åldern inte mkt tid ö ver till en liten halvbror, dessutom har de fler på mammans sida,som, naturligtvis står närmare dem. Jag tänker också på att det känns fel att lämna sonen den dag jag dör att ensam behöva ta den sorgen. Ja,jag har hur många argument som helst,men,min sambo förstår inte. Jag vet inte om han verkligen int orkar föra tt han är äldre, el.om han inte älskar oss lika mkt. som sitt ex o hans tidigare barn el. om han är trött pga. flytt två husförsäljningar o renoveringar på nya huset o sömnlösa nätter pga vår son...
Jag blir snart tokig,alal möjliga tankar o desperat förslag dyker upp*S*