Vi från "Första barnet i november 2007" - del 8

*kramar om Zandra* Ojda, ja, det lät ju inte sa roligt direkt. Det är ju kanske ocksa sättet de sa det. Om det liksom later anklagande eller sa. Jag kommer ihag en gang när jag hämtade Miriam och det första jag fick höra var "idag har det gatt jättedaligt" "vi kunde inte ha kvar henne med de andra barnen". Det kanske var sant, men man kan ju lägga fram det pa olika sätt liksom.

Och det där med vattenrädslan lät ju lite som att de kanske sa pa ett sadant sätt? Men det tycker jag inte att du ska ta at dig, DU vet ju att ni gjort allt ni kunnat och att ni inte tvingat honom, eller nagot hänt som skrämt honom och att ni berömer honom. Det tycker jag allt att du kan svara tillbaka lite bitskt till och med om de fortsätter antyda att det är ert fel.

De känner ju inte er, sa naturligtvis maste de kolla upp föräldrarna. Vi vet ju alla att det finns barn som rakar illa ut, som kanske har föräldrar som inte riktigt vet hur de ska ta hand om sitt barn och dagispersonalen ska naturligtvis alltid sta pa barnets sida. Samtidigt maste de ju vara lite lyhörda och se pa föräldrarnas reaktion och inte anklaga nagon för nagot de faktiskt inte vet är sant. Sa där tycker jag ni ska uttrycka er klart och tydligt att ni är medvetna om problemet och arbetat pedagogiskt för att lösa det.

Men det visar ju ocksa pa mognad fran er sida om ni skulle ga och fa hjälp med att lösa vattenrädslan. Jag tänker, om det verkligen är ett stort problem, kanske det är bra att fa professionell hjälp sa snabbt som möjligt.

Men det later ju lite bekymmersfullt om det är sa att ni som föräldrar tycker att han är annorlunda - och att personalen nu ocksa reagerat. Det kanske innebär att det verkligen är nagot som stör hans utveckling. Han kanske tex verkligen skulle behöva glasögon eller nagot. Det är ju jättebra om ni kunde fa det kollat ocksa.

MEN, jag maste säga att även där har du ju hanterat det riktigt. Du HAR ju faktiskt fragat efter flera ganger, och det är inte förrän nu som personalen reagerar. Det tycker jag ocksa att du ska ha i huvudet om de skulle antyda nagot. De är de som tagit tid pa sig att reagera, inte du.

Dessutom, helt normala fina barn, med helt normala föräldrar kan ha problem som inte beror pa familjen. Tänk bara hur manga med dyslexi där föräldrarna blivit anklagade för att ha ett barn som är lat och störigt, eller barn med DAMP eller vad som helst. Sa anklaga inte dig själv.

Dessutom vet vi ju inte om det är nagot problem heller. Att han är med och intresserad när han är hemma later ju jättebra! Du ska se att allt kommer att lösa sig!

Hos oss var det ialla fall en lyckad dag pa dagis. Miriams favoritfröken när hon var liten har kommit tillbaka till dagiset efter att ha varit hemma 10 manader med bebis. Det verkar nästan som att Miriam kände igen henne för hon var med henne som att hon kännt henne hela tiden och pussade henne hejda och allt. Eller sa har den fröken helt enkelt ett sätt som Miriam älskar spontant.
Jag tycker ocksa att det är en jättegullig fröken sa det är kul att hon är tillbaka. Fast pinsamt nog sa reagerade jag inte ens när jag sag henne vid hämtningen, det var inte förrän hon sa att Miriam utvecklats sa mycket sedan hon sag henne sist, som jag insag att det ju var hon! Eftersom jag kände igen henne sa reagerade jag inte pa att hon varit borta Hehe. Men jag ursäktade mig ju och förklarade

Annars hade Miriam var Miriam pa ett sadant stralande humör att det var jätteroligt. Hon verkade ha haft jättekul pa dagis. Sedan akte vi till en lekplats. Det älskar Miriam. Men hon var ganska rolig, lekplatsen ser ut som en riddarborg och en vippleksak ser ut som en riddare med sköld. Miriam pekade pa den och ropade "KROKODIL". Eh? Hur fick hon riddaren till krokodil? Tilläggas bör att hon mycket väl vet hur en krokodil ser ut, för det är hennes favoritdjur

Zandra: *kramar massor* Jag håller med allt som Ain har skrivit!
Lova att du inboxar om du vill ventilera lite privat också!
*kramar igen*

Emil säger också gärna vems saker är. Har koll på vilken tröja som är pappas osv. Däremot har han fått för sig att fjärrkontrollen till TV:n är mammas och fjärrkontrollen till DVD:n är pappas, likaså att cykeln är mammas och bilen pappas. Hrmpf.
Det är inte lätt att få låna DVD:kontrollen kan jag säga...."PAPPAS!"

tack för stödet. saken är väl den att jag tror varken han hör eller ser dåligt baserat på olika erfarenheter, men andra tankar snurrar ju såklart runt i huvudet på mig om dyslexi och ADD. Dan visade ju tecken på det sistnämnda, men har fortfarande inte fått någon riktig utredning och då undrar man ju lite på om det kan vara ärftligt och hur ett barn i så fall beter sig?? men samtidigt när vi har haft barn här hemma har han ju lekt på och varit närvarande, det är ju bara ibland han är inne i sin lilla värld...det var sättet de pratade till en som kändes mest sårande, precis som att man inte duger och jag blir stum som vanligt när jag känner mig sårad. bara så skumt att de hela tiden sagt att allt är bra och sen är det inte det. Dan träffar de två gånger varje dag och jag tycker man snabbt ska ta upp det här om man misstänker att något är fel.

Kul med språkutvecklingen: Elias snappar upp jättemycket ord. Precis som Virres Elias så blir de inte riktigt rätt alltid. Flygplan blir Tlitlå och lampa blir pampa. Han säger ord både på spanska och på svenska. Han tar det som är lättast, haha... Men vissa saker (typ fordon, bil och tåg) kan han säga på båda språken. Han har också börjat förstå att jag och emil talar olika språk. Så när han är med mig säger han mest "auto" och med Emil och på dagis mest "bil".

amzandra: Förstår att det känns jobbigt, ingen vill höra att ens barn inte är som andra barn. Hoppas att ni snart kan få svar på detta. *Kramar*

Grattis Sierra!!

zandra: Nej, det är naturligtvis inte lätt när man blir sadär ställd att komma med nagot smart svar. Istället verkar man nästan skyldig... jag vet hur det kan bli. Men som sagt var, eftersom du fragat tidigare är det ju väldigt konstigt att de inte märkt nagot da. OCh att de nu säger att de tänkt pa det hela tiden... nej, jag tycker att du ska tänka pa att det är DU som faktiskt kommenterat det tidigare och att de da inte märkt nagot.

Ja, Miriam kan fa till vissa ord ur roligt som helst ibland. "Komma" (alltsa som i kom hit) blir "Bonga" pa hennes sprak

Zandra: Men oj vad jobbigt!! Men vi kan nog fastställa att NI inte har gjort nåt fel, du säger ju själv att du frågat flera gånger. Kanske ville de inte oroa er innan han var lite större och de visste mer säkert, men det är ju ändå fel att ljuga när du själv frågar om det! Men bra om ni kan ta upp det med BVC då, det är ju sådant här de är till för och de har resurser. Kram!

Grattis Elias! och visst sa jag grattis till Sierra igar ocksa?

CA: Grattis till Elias!!
Sierra är likadan, orden är mer egna ord som liknar det ordet hon försöker säja. Hon har precis lärt sig att säja hoppa ner, Uppa nee. Först trodde vi hon sa upp och ner men sen fattade vi eftersom hon sa det när hon satt i sin stol vid matbordet

Ain: Det gjorde du säkert

Jag är så genomförkyld idag Caspian sov bara en gång och Sierra ville inte sova heller *suck* Bara precis för att jag ville får en paus...

Zandra: Hoppas att det känns bättre idag! Du vet var jag finns om du har mer på hjärtat!

Malia: Polisar han så med Schysst med bilen och cykeln

CA: Ett stort grattis till Elias!! så roligt att han ändå förstår att ni kan olika språk

Malia: var glad ändå att han säger att saker är era, tänk när han börjar trotsa o säga att alla saker är hans .

Reyngirl: usch va jobbigt med förkylning och att du inte fick vila idag heller!! tack, jag vet.

vad roligt att höra vad era barn säger . Noah har börjat säga mer tydliga saker, men det är fortfarande lite för obegripligt för att förstå. kanske att det börjar släppa nu, hoppas ju .

det känns lite bättre idag. har pratat en del med lärarna på praktiken och de blev chockade över hur vi hade blivit behandlade och att de sett massvis av barn som varit rädda för olika saker, bla vatten och att det bara är så för vissa barn. och öht om hans utveckling tyckte de väl att det var för tidigt att kunna se på en så liten som en 2-åring. Dan har försökt att få tag i bvc hela dagen, men man kom bara fram till telefonsvarare så man får väl se när de ringer upp helt enkelt så vi får en tid inbokat. idag var Noah så gosig när jag kom hem och jag fick två slemmiga pussar .

Elias tackar för alla grattis!

Vi var hos doktorn tidigt imorse för Elias har fått en massa utslag i ansiktet främst under ögonen. Det var vanliga eksem, men vi fick en specialsalva på recept som är till för huden kring ögonen. Så han ser ut som en liten tvättbjörn med de eksemen, stackarn, till råga på allt så klippte jag hans lugg alldelles för kort senast så han var inte den vackraste 2-åringen idag Men han är söt ändå...

Vi ska fira honom nu till helgen, på lördagen med familjen och på söndagen med kompisarna.

Förresten, på tal om att Elias var så himla bra på att gå och lägga sig. I helgen fick vi känna lite av att trotsåldern är på ingång. Dels på lördagen. Vi var på en fest hos en kompis, och tänkte lägga Elias i sin resesäng i ett av rummen där. Vanligtivs har han aldrig problem med att sova borta om han ligger i sin resesäng. Men han tvärvägrade gå och lägga sig. Och vi kunde inte gå ut ur rummet och ramsa honom för han klättrar ur sängen och kan slå sig rejält på väg ner. Han var så arg och det blev så jobbigt att jag var tvungen att lämna festen kl 21.00 och åka hem så att jag kunde lägga honom hemma. Han somnade såklart i bilen
Sen så upprepar sig samma situation på söndagkvällen då vi hade några kompisar på besök som skulle fira Elias lite och sen skulle vi titta på film. Det tog en timme att få honom att lägga sig och somna. Han har tydligen förstått att det är mycket roligare att vara uppe när han får uppmärksamhet och så. Har inte alls varit så förut, det är ett helt nytt beteende från hans sida. Hmmm, vet inte riktigt hur jag ska tackla det....

Som tur var, blev han sitt gamla jag igår och idag var det heller inga problem. Men jag tror vi kommer ha besvär med honom så fort vi har folk hemma på kvällarna.

Förresten, hur gör ni när det är fest, eller ni har folk hemma? Låter ni era barn vara uppe längre då, eller lägger ni de som vanligt?

CA: vi later henne vara med. Mindre jobb för oss, och dessutom tänker jag att det gör henne social Nagon gang har vi haft henne med pa middag och da har hon somnat i min famn, men andra ganger har hon inte alls somnat och da har vi akt hem da vi sett att hon börjat bli trött och grinig - dvs det inte varit roligt för henne längre. Pa fester brukar hon vara i sitt esse och vara värsta party animalet.

Vi brukar ju prova att lägga henne i typ vagn och det fungerar ibland om det finns ett tyst rum eller tex är hos nagon Miriam känner väl. Oftast funkar det bra om vi är hemma ocksa. Men är vi hemma och hon har jätteroligt med gästerna brukar hon fa vara uppe längre.
Fast a andra sidan händer det att vi försöker ha henne klar när gästerna kommer, och ibland redan lagd (här är det ju normalt att middagen börjar runt halv atta) och da är det ju jätteskönt för oss att kunna äta middag i fred. Sa det beror lite pa.

Fram till tiotiden brukar det funka för henne. är det nagot viktigare för oss som ocksa är barnvänligt kan vi ocksa göra sa att vi anpassar sovtiden sa att hon vaknar senare fran middagssömnen. Da är hon ju pigg längre.