• leia83

    skræckslagen infør ivf

    Nu har vi æntligen kommit igång med vår ivf behandling. Jag har gått på hormoner sedan 20/8 och det blir førmodligen æggplock på torsdag. Vi har førsøkt bli gravida sedan 3 år tillbaka och har ett ma bakom oss 2007. Sedan dess har ingenting hænt och nu ær både jag och min man livrædda att vi inte ska lyckas med hjælp heller. Tanken på att inte få barn ær lamslagande. Vi gråter ofta tilsammans nær vi tænker på vårt ængla barn som dog i min mage. Varfør ær livet så orættvist? hur ska vi orka ta oss igenom allt detta? hur skall vi øverleva om vi inte får några barn?

  • Svar på tråden skræckslagen infør ivf
  • Kusin Knase

    Leia, jag känner igen mig så i dina känslor (det gör nog alla som är eller har varit inne i ivf-karusellen). Man är så arg och ledsen, förtvivlad och uppgiven, tycker att livet är orättvist...

    När en kollega blev gravid med sitt fjärde barn så lätt som ingenting så råkade jag lite bitskt kalla henne "frögurka". Inte så snällt, men det bara flög ur mig.

    Inte minst är man ju livrädd inför alla behandlingar!!! Jag är inte spruträdd alls men tyckte ändå att bara tanken på att ge sig själv sprutor var absurd och jätteläskig, och äggplocket var jag livrädd för, total ångest. Smärträdd är jag och sjukhusfobi har jag, så det var ju ingen kul grej precis. (På vår klinik blev man sövd under ÄP, så det var en baggis och bara kul för vad mycket knas jag pratade när jag vaknade ur narkosen!! )

    Dock tog jag mig igenom det, sprutorna var lugnt men lite jobbigt med alla blåmärken på magen. Det hände en del konstigheter på vägen som ingen kunde förklara, så jag fick genomgå 5 ivf:er innan det tog sig, och det var inte kul (även om det finns de som gör många fler) -- men jag mådde urkasst av alla hormoner och gick ju på dem så länge.

    Vår diagnos var löd typ "något få och något slöa spermier, iallafall just nu" men vi var inte utdömda på något sätt till at få barn på egen hand, men år ut och år in gick så till slut sökte vi hjälp.

    Mig hjälpte det att fokusera på att överleva en sak i taget, även om det verkligen har känts som jordens undergång ibland (som när jag först plussade en av gångerna och sen förlorade båda mina embryon i ett tidigt missfall).

    Min ivf-resa:
    1. Testade begativt. I efterhand har jag förtått att första gången ofta bara är en testgång, då läkaren för att lära sig patientens kropp kan mixtra lite med doserna.
    2. Försöket fick avbrytas pga underlig jätteblödning, som inte kunde förklara, mitt i sprutningen.
    3. På det igen, men efter att jag sprayat i knappt en vecka upptäcktes att jag hade två enorma äggblåsor, antagligen kvar från förra gången. Avbryta igen.
    4. Mycket, mycket smidigt med sprutningarna (magen blev ingen ballong!), mycket mycket smidigt också med både äggplock och återinföring. Allt kändes exceptionellt bra, och jag testade plus ...men fick sen tidigt missfall (hade fått två embryon pga min ålder och allt krångel).
    5. Femte försöket tog sig äntligen, två embryon sattes in och jag testade plus. Dock vimsade det ena embroyt iväg bakåt till ena ägledaren och satte sig, så det blev ett utomkveds... som kroppen själv tog hand om och bröt ner! Det andra embryot växte till sig och blev till min ljuvliga dotter som idag är drygt två år gammal.

    Nu vore det ju perfekt med syskonförsök, men vi fick aldrig några extra att lägga i frysen, så i så fall skulle vi få börja om, och det orkar jag inte igen (min graviditet var extremt jobbig så min kropp är lite sliten!), så nu går vi in för adoption istället.

    Lång historia, sorry! Skulle säga att min (galg)humor har räddat mig också, och jag har nog fått fram den rätt bra i min dagbok här på FL, så välkommen in och läs! Där beskriver jag alla behandlingar och känslor upp och ner. Många har tackat mig för mina ord, och en dag kommer de att bli en bok ("jag ska bara...").

    Lycka till med äggplocket på torsdag!

  • leia83

    Denita: Jag plockade ägg 3/9 och fick ut tre st. I eftermiddag ska dom återföra ett av dom till mig. Dom har inte hört av sig till mig vilket innebär att äggen blivit befruktade som dom ska. Är dunder nervös. När ska du göra ET?

  • leia83

    Kusin Knase: Tack för din berättelse. Idag får jag tillbaka ett av mina ägg. Nu är jag livrädd för att inte bli gravid. Läkaren sa att min slemmhinna i livmodern ser super fin ut och att allt ser optimalt ut. Jag blev arg på honom att han sa så, då blir jag bara ännu mer besviken om det inte funkar. Min man har sagt att han tänker prata med min mage nu varje kväll from idag....ha ha ha tankens kraft kanske hjälper vem vet??

  • denita

    Jag ska sätta tillbaka i morgon eftm om de inte ringer o säger ngt annat. Vad spännande, ett stort lycka till idag!!!

  • leia83

    tack. Det samma till dig. Skriv gärna och berätta hur det har gått.
    Vilken klinik går du på???

  • denita

    Tack, det ska jag göra. Jag går på Akademiska i Uppsala, var går du?

  • leia83

    öresundskliniken i malmö. OOOH nu håller vi tummarna för oss.

  • denita

    Det gick inte så bra för oss, inget ägg blev befruktat. Jag blev så himla ledsen när läkaren ringde.
    Jag håller fortfarande tummarna för dig leia83.

  • leia83

    denita: åååh jag beklagar vännen. Hur många ägg fick dom ut? Sa han vad det kan ha berott på? Ush jag förstår att det måste ha varit skit jobbigt. Men det är inte kört, ni har väl fler försök? nästa gång kanske dom kan göra en mickroinjektion??

    Bara ett av mina tre ägg var av bra kvallite. De andra två fick kasseras, men ett simmar nu i min livmoder hoppas nu bara att det fäster.

  • denita

    Vi hade fyra ägg, endast ett blev befruktat, men det delade sig inte som det skulle eller vad han sa. Jag blev så ledsen att så här efteråt kom jag knappt ihåg vad han sa...vi har bett honom ringa upp igen och prata med min man...han har inte lika lätt för att bryta ihop som jag...tur det ;)
    Vi har ju fler försök så det är bara att ta nya tag nästa gång det är dags.
    Spännande för er...berätta gärna sen hur det gick.

  • leia83

    denita: Försök att hålla hoppet uppe, jag vet att det är svårt. Sörj det ni behöver nu och sedan är det nya friska tag. Det kommer gå bra ska ni se...

Svar på tråden skræckslagen infør ivf