Min erfarenhet av asperger-personer, är att de behöver spikrak kommunikation. Ironi och lögner är svåra bitar för aspergare att läsa av. Klandra inte honom för det.
Mitt råd är att istället vara brutalt ärlig med varför ni är på honom om hans kompis. För han förstår inte annars. Risken finns annars att han i ren trots umgås ännu mer med kompisen och gör saker ni är rädda för att han ska göra.
Sen tycker jag att ni ska visa den där kompisen att ni minsann håller ögonen på honom. Det kan få kompisen att fatta att det inte är någon bra idé att lura med er son på saker..för då får han med er att göra..!
När ni förklarade för er son att kompisen bara hade vanlig förkylning och han blev arg, var inte så konstigt. För han har inte tränat på att genomskåda ironi ordentligt ännu. Vuxna aspergare har flera års träning att förstå sådant, då de har hunnit med många missförstånd..
Nästa gång kompisen/ eller ngn annan gör något liknande, så gå tillbaka till denna händelse och förklara då att "Nä nu överdriver Kalle, precis som Pelle gjorde när han blev förkyld-minns du?"
Abstrakta förklaringar som att ta en person med "en nypa salt", "krydda historier" eller att någon är ironisk, säger aspergerpersoner inte mycket. Det finns ingen logik bakom det brukar de flesta tycka.
"Varför säger man en sak- men menar något annat?" har jag hört aspergare säga.
Enklaste förklaringen jag kan komma med är;
Ironi- är ett speciellt samspel som vi andra läser av på kroppsspråk, mimik och tonläge på rösten. Vi använder ironi för att vi kan tycka det är kul eller när vi vill lägga in en giftig kommentar med sting, för att verkligen visa vårt missnöje med något.
Berätta också hur konsekvenserna kan se ut om man gör si eller så. Uppmuntra honom att skylla på en ursäkt ifall han har svårt att säga ifrån till kompisar som vill få med honom på någon dumhet.
Här då kan han börja förstå varför människor säger en sak men menar något annat.
Det är inte så lätt som tonåring att bara ställa sig upp och säga till de andra" nu ska jag hem, för mamma vill att jag gör läxorna, ni får ha så skoj själva nu" nono...för killar kan pika varandra över sådant länge..trots att de vet att detsamma gäller för dem själva hemma med sina föräldrar.
Oj, vad långt detta inlägg blev nu. Ville bara dela med mig av mina erfarenheter av asperger. (jag har det inte själv, men umgicks med kompis för flera år sedan som har det. Nu känner jag en aspergare i min sambos familj, så jag har genom åren fått lära mig en del hur dessa personer tänker och prioriterar)
