• falken

    Ni som fött efter Aurorasamtal

    Har 3 veckor kvar till min andra förlossning. Första gången avslutades det med snabb hög sugklocka, efter att jag blivit överstimulerad av värkförstärkande dropp, fått panik och dottern mådde dåligt. Smärtan jag upplevde då de slet ner henne med klockan var obeskrivlig, de kunde lika gärna ha slitit av mig armen.

    Jag har bearbetat mycket efteråt, men behövde nu på slutet ändå träffa en Aurorabm för ett enstaka samtal. Är rädd inför tanken på att brista, jag vet att jag kommer att brista då jag fortfarande har problem i underlivet efter förra förlossningen. Men jag vill inte vara med om själva utdrivningen, är rädd att få panik och låsa mig igen.

    Hos aurorabm lovade hon mig att jag skulle få bäckenbottenbedövning, pudendusblockad, och kanske en spinal om bm tyckte det kändes lämpligt. Jag skulle också få en något äldre och erfaren bm som är självsäker nog att stödja mig till det bästa alternativet under min förlossning, vad gäller smärtlindring och skydd av bäckenbotten, och även ha kunskapen att lägga en bäckebottenblockad.
    Efter besöket har jag känns mig lugn och trygg.

    Igår träffade jag en gammal kompis, som jobbat som bm ett par år. Hon ifrågasatte Aurorasamtal, tyckte jag lika gärna kunde pratat med henne... men det tyckte verkligen inte jag vore samma sak. Jag berättade om vad vi kommit fram till hos aurora, och hon dissade det helt. De ger minsann ingen speciall bm till aurorafödeskor, det får bli den som är ledig. Och pudendus var ju inge bra, då brast man bara mer. "Utdrivningen går ju över så fort, över på ett ögonblick".
    Ja hon var öht så gräsligt oförstående så jag blev alldeles upprörd.

    Blir jätteledsen över att behöva försvara min rädsla inför andra. Varför kan andra kvinnor inte bara låta en vara, utan att berätta att "andra förlossningen kan minsann bli värre än den första!". Inte första gången jag stöter på det, trots att man berättat att man är förlossningsrädd.
    Iom att hon dissade Aororabm:s löften så känns det som att jag blivit av med mina livlinor som gjorde mig trygg inför förlossningen. Är alldeles rädd och tvivlar idag, litar inte på nåt längre.
    Hur kan man/varför säger man så till en kompis som är rädd för att föda? Jag behöver upprätthålla min bild av en positiv förlossning, som jag kämpat mig till, för att våga och vara lugn.

    Och har hon rätt? Ni som haft aurorasamtal, har de hörsammat era önskemål då ni skulle föda, och sett till så ni fått en erfaren bm mm?

  • Svar på tråden Ni som fött efter Aurorasamtal
  • falken
    Gravid2010 skrev 2009-09-07 09:23:06 följande:
    Med tanke på hur du resonerar ang hennes jobb och erfarenheter och dina erfarenheter från Aurora samtalet mm så förstår jag liksom inte ursprungsinlägget.? Du låter rätt så säker på att det kommer att gå så som du vill.. ?Självklart ska man vara lyhörd och så när man pratar om viktiga saker. men jag skulle ändå vilja höra åsikter som kanske inte alltid är såna som jag önskat mig.. just för att kunna göra en korrekt bedömning. "Hon sa att det blir avvikelserapport om önskningarna från aurora inte uppfylls. "Vad hjälper det med avvikelserapport om man som i mitt fall, fått långvariga problem såsom 2 år efteråt? Personligen så betyder inte det ett dugg för mig. Jag skiter väl fullständigt i om någon får en prick lr nåt om jag har ont i 2 år?
    Du jag försöker övertyga mig själv om att det kommer gå bra, för att våga över huvud taget! Det betyder inte att man mår kanonbra av att andra barnmorskor som inte jobbar med mig, undergräver vad hennes duktigare och mer erfarna kollegor har sagt, och skapar tvivel. Hade jag varit Aurorabm hade jag blivit rätt besviken på min yngre kollega för att bete sig så.
    Du är inte gravid just nu säger du, och verkar ha rätt svårt att förstå vilka känslor som kan komma upp när man står där och den väl ska ut! Det är fortfarande ett jäkligt skört ämne, jag hade kommit en bra bit och är nu på noll, har 3 veckor på mig att komma tillbaka till ett bättre läge.
    Snitt känns inte som nåt bra alternativ heller, mitt underliv är redan förstört, men magen är ganska platt och jag vill inte genomgå en bukoperation om jag kan slippa.

    Enligt våra samtal finns det en del man kan göra för att försöka komma till rätta med sina underlivsproblem. Genom god guidning av en duktig bm kan man undvika forcerade krystning, och hon kan hålla emot i mellangården och skydda så gott det går. Beroende på bemanning, belastning och kompetens kan de kanske sy ihop mig ordentligare på operation direkt efter förlossningen. Blir det inte bra så är jag lovad en operation efteråt, hos den bäste underlivskirurgen i stan.

    Avvikelserapport innebär inga "prickar", det innebär att det blir en diskussion på kliniken vad som gått fel och hur man kan göra det bättre nästa gång. Jag är inte ute efter att sätta dit nån, men det talar om vilken tygd Auroras verksamhet har på den kliniken. För att nån ska få en varning eller erinran krävs bra mycket mer, och en HSAN-anmälning av mig själv, vilket jag inte är ett dugg intresserad av. Men det vet du kanske redan som går termin 9, läkarprogrammet kanske?

    Jag förstår om du är bitter efter att ha haft problem i 2 år med din viktigaste kroppsdel - jag har haft problem i 3 år och ska dessutom operera bort bröst och alla inre könsdelar inom ett par år, pga cancergen.
    Fattar du då att när jag nu ska genomgå det här, så kanske jag behöver lite hopp, inte att folk trycker ner? Och du är inte särskilt upplyftande du heller, då behöver du inte skriva här.
  • Gravid2010
    Du jag försöker övertyga mig själv om att det kommer gå bra, för att våga över huvud taget! Det betyder inte att man mår kanonbra av att andra barnmorskor som inte jobbar med mig, undergräver vad hennes duktigare och mer erfarna kollegor har sagt, och skapar tvivel. Hade jag varit Aurorabm hade jag blivit rätt besviken på min yngre kollega för att bete sig så. Du är inte gravid just nu säger du, och verkar ha rätt svårt att förstå vilka känslor som kan komma upp när man står där och den väl ska ut! Det är fortfarande ett jäkligt skört ämne, jag hade kommit en bra bit och är nu på noll, har 3 veckor på mig att komma tillbaka till ett bättre läge.Snitt känns inte som nåt bra alternativ heller, mitt underliv är redan förstört, men magen är ganska platt och jag vill inte genomgå en bukoperation om jag kan slippa.Enligt våra samtal finns det en del man kan göra för att försöka komma till rätta med sina underlivsproblem. Genom god guidning av en duktig bm kan man undvika forcerade krystning, och hon kan hålla emot i mellangården och skydda så gott det går. Beroende på bemanning, belastning och kompetens kan de kanske sy ihop mig ordentligare på operation direkt efter förlossningen. Blir det inte bra så är jag lovad en operation efteråt, hos den bäste underlivskirurgen i stan.Avvikelserapport innebär inga "prickar", det innebär att det blir en diskussion på kliniken vad som gått fel och hur man kan göra det bättre nästa gång. Jag är inte ute efter att sätta dit nån, men det talar om vilken tygd Auroras verksamhet har på den kliniken. För att nån ska få en varning eller erinran krävs bra mycket mer, och en HSAN-anmälning av mig själv, vilket jag inte är ett dugg intresserad av. Men det vet du kanske redan som går termin 9, läkarprogrammet kanske?Jag förstår om du är bitter efter att ha haft problem i 2 år med din viktigaste kroppsdel - jag har haft problem i 3 år och ska dessutom operera bort bröst och alla inre könsdelar inom ett par år, pga cancergen.Fattar du då att när jag nu ska genomgå det här, så kanske jag behöver lite hopp, inte att folk trycker ner? Och du är inte särskilt upplyftande du heller, då behöver du inte skriva här.
    Det är ju verkligen kanonbra om man med hjälp av en bra BM (förresten ska inte alla BM på förlossningen vara bra?!) kan få hjälp att inte forcera fram i krystningarna. Men om det blir klocka då? Hur blir det då? Jag bara undrar.. För risken är väl trots allt sån att har man haft klocka med första så är % större att man måste ta till det med andra. (det var iaf vad de sa till mig.) Men , lycka till och hoppas att allt går bättre denna gång!

    Hoppas att fler skriver om sina positiva erfarenheter ang andra födseln.
  • Vi 2 blir 3

    Jag måste lägga in en flik här, även om jag och min sambo bara är i stadiet för att försöka bli gravida så tycker jag mig ha något att säga jag är ju trots allt arbetande inom vården om än inte förlossning MEN ÄNDÅ!

    Jag blir rent utsagt upprörd när jag läser detta, oavsett om man är rädd eller inte är en förlossning faktiskt traumatisk även om den går bra. De gör ont, de vet alla oavsett om man fött barn eller inte. Har man dessutom haft en komplicerad förlossning och söker hjälp för att ta mod till sig att våga skaffa barn igen och fått gå på aurorasamtal och pratat med en BM som ger sin patient en trygghet ska inte en kompis oavsett om hon är utbildad eller inte komma och vända på pannkakan för att då stressa upp dig. Och allra minst som BM ska hon göra detta. Vad vinner hon på de? En stressad kompis som ska föda - de måste vara som gjort för komplikationer? Har jag rätt eller fel, men de känns som att denna moralnisse bara blev svartsjuk för att du inte gick till henne för att få en proffesionell åsikt angående förlossningen.

    Jag hade också valt att gå till en utomstående som inte kände mig för att ingen skulle vara partisk i bedömningen eller i mina önskemål. Sedan skulle jag också lita mer på en BM som arbetat längre inom vården och då dessutom är utbildad inom psykoterapi.

    Nää där tycker jag du ska bräda henne med en moralkaka för detta gjorde mig upprörd!

  • Majsan71

    Vilken tråkig attityd din kompis har Hon borde väl förstå att det hon sa var väldigt onödigt. Och det hela visar ju med all tydlighet att hon inte var lämpad för att ta hand och prata med förlossningrädda blivande mammor.

    Jag gick på Aurorasamtal när jag väntade mitt femte (!) barn. Jag hade en tuff förlossning med fyran och var väldigt rädd. Vi pratade om mina rädslor och gjorde upp en plan för förlossningen. BM var väldigt noga med att förklara att det ju inte alltid går att följa planen till 100% för saker och ting kan ju hända på vägen.

    Så gick vattnet några veckor för tidigt och jag fick komma till förlossningen och hann träffa ett antal bm under de två dagar jag fick vänta innan det ville starta igång på riktigt. Alla hade läst min journal och kom och pratade med mig om planen som stod i min journal och när förlossningen väl kom igång följdes planen faktiskt helt och jag fick en riktig drömförlossning

  • falken
    theship skrev 2009-09-10 18:47:18 följande:
    Jag måste lägga in en flik här, även om jag och min sambo bara är i stadiet för att försöka bli gravida så tycker jag mig ha något att säga jag är ju trots allt arbetande inom vården om än inte förlossning MEN ÄNDÅ!Jag blir rent utsagt upprörd när jag läser detta, oavsett om man är rädd eller inte är en förlossning faktiskt traumatisk även om den går bra. De gör ont, de vet alla oavsett om man fött barn eller inte. Har man dessutom haft en komplicerad förlossning och söker hjälp för att ta mod till sig att våga skaffa barn igen och fått gå på aurorasamtal och pratat med en BM som ger sin patient en trygghet ska inte en kompis oavsett om hon är utbildad eller inte komma och vända på pannkakan för att då stressa upp dig. Och allra minst som BM ska hon göra detta. Vad vinner hon på de? En stressad kompis som ska föda - de måste vara som gjort för komplikationer? Har jag rätt eller fel, men de känns som att denna moralnisse bara blev svartsjuk för att du inte gick till henne för att få en proffesionell åsikt angående förlossningen. Jag hade också valt att gå till en utomstående som inte kände mig för att ingen skulle vara partisk i bedömningen eller i mina önskemål. Sedan skulle jag också lita mer på en BM som arbetat längre inom vården och då dessutom är utbildad inom psykoterapi. Nää där tycker jag du ska bräda henne med en moralkaka för detta gjorde mig upprörd!
    Ja, min MVC-bm, doktor och magplask-bm är också upprörda över detta jäkla övertramp. Denna "kompis" har ett rätt stort hävdelsebehov, vill vara Barnmorskan med stort B och tänkte nog framför allt på sig själv innan hon ens reflekterade över att om man går på Aurora kanske man har rätt stora problem... Jag tycker det är så jäkla oproffsigt av henne. Trots det är det sista jag orkar med just nu att tjafsa med henne om vad hon sagt, blir säkert ännu mera diskussioner, och så stolt som hon är så kommer hon aldrig att förlåta mig.

    Försöker verkligen att inte lyssna, men det var precis punkter som jag innerst inne känner stort tvivel om - kommer de att kunna hörsamma mina önskemål, kommer det att jobba någon erfaren äldre bm just den natten som kan lägga pudendus? Är pudendus bra eller kommer jag att få en utdragen förlossning med värkförstärkande dropp igen och brista ännu mer?
    Jag har lipat varenda dag nu hela veckan, med kanske någon ljusning sista dagarna. Försöker hänga upp livet o hoppet på något annat, kanske dykmetoden, total avslappning. Men då duger det inte att ha panik. blir det inte bättre efter helgen så får jag kontakta Auroramottagningen igen.

    Har funderat på om planerad igångsättning kunde va nåt för mig? Isf bara om man är ordentligt mogen i livmodertappen, då blir det väl minst problem. Men det vore skönt då att ha skapa kontakt med en bra bm och känna att jag litade på henne, innan man gick in i dimman.
  • falken
    Majsan71 skrev 2009-09-10 18:59:20 följande:
    Vilken tråkig attityd din kompis har Hon borde väl förstå att det hon sa var väldigt onödigt. Och det hela visar ju med all tydlighet att hon inte var lämpad för att ta hand och prata med förlossningrädda blivande mammor.Jag gick på Aurorasamtal när jag väntade mitt femte (!) barn. Jag hade en tuff förlossning med fyran och var väldigt rädd. Vi pratade om mina rädslor och gjorde upp en plan för förlossningen. BM var väldigt noga med att förklara att det ju inte alltid går att följa planen till 100% för saker och ting kan ju hända på vägen. Så gick vattnet några veckor för tidigt och jag fick komma till förlossningen och hann träffa ett antal bm under de två dagar jag fick vänta innan det ville starta igång på riktigt. Alla hade läst min journal och kom och pratade med mig om planen som stod i min journal och när förlossningen väl kom igång följdes planen faktiskt helt och jag fick en riktig drömförlossning
    Vill bara säga tack för att du delar med dig av dina positiva erfarenheter. Vad hade du för plan?
  • gellis

    jag gick på aurora samtal förra gången i borås, även fast förlossningen inte blev som vi hade planerat så kände jag att jag fick ett bra stöd. alla bm och sköterskor som hade hand om mig var bra på lästa om mina rädslor som jag hade tagit upp under dessa samtal och hjälpte mig utifrån den informationen som stod i aurora journalen. jag ska ta hjälp av aurora även denna gång och har blivit lovad att behålla samma bm som sist.

  • mojmojmoj

    Hej falken (!)...och myran.... Länge sen.

    Väntar på att tvåan ska dyka upp i mitten av oktober, och har även jag varit hos aurora nu. Allt känns så mkt bättre nu än innan samtalen. Fortfarande läskigt som tusan, men inte på samma sätt. Och jag hoppas så innerligt att man ska kunna eftersträva det som står i journalen så gott det går när den dagen kommer.

    Jag tycker verkligen att din vännnina gjort en rejäl groda, tabbe...eller typ en hel padda.
    Förstår så väl att hela din värld plötsligt vändes upp och ner. Tycker absolut att du ska kontakta aurora igen- eller har du redan hunnit göra det?? Du har ju inte så många veckor kvar att landa på.
    Åh, vad jag hoppas att du hittar ett sätt för att det ska kännas tryggt igen.

    ..förstår verkligen inte folks behov av att kläcka ur sig "osmidiga" kommentarer till sina vänner strax innan en förlossning. Om vännerna då dessutom är bm och vet att man gått till en auroramottagning så är det helt oförståeligt.

  • falken

    Hallå mojmoj - vilken tajming vi har med våra barn! Trist att du också blivit förlossningsrädd, vad var det eg som hände i Göteborg sommaren -06?

    Jag håller så sakteliga på att plocka samman bitarna av min gamla trygghet. Eller, jag kan inte riktigt plocka upp samma saker som det jag hade innan, men jag ska verkligen vara noga med att få en barnmorska jag trivs och litar på, vi ska ringa in tidigt så fort vi känner något på gång, och be dem "hålla undan" en PUD-kunnig bm till mig på Östra. Klamrar mig fast mentalt vid avslappning och dyk-metoden. Gråter inte riktigt varje dag längre... Var på magplasket utan att stortjuta i veckan.

    Jag har ju möjlighetetn att kontakta Aurora-bm igen, men just nu känns det inte riktigt som att det behövs. Men det som känns jobbigt är att jag troligtvis kommer att gå över tiden, och tampas med pyrande förlossningsrädslan natt o dag i 2-3 veckor extra. Har funderat på planerad igångsättning, om jag tex har mogen tapp och gått över en vecka. För att slippa bryta ihop helt psykiskt. Och man skulle då veta vilken bm man iaf börjar med, och de kan lämna äver till varandra bra. Man är ju ändå omfödeska, och det borde ju inte va några problem. Min MVC-doktor sa tvär-nej på det, men med stöd från Aorura kanske man ändå kan få igenom det om det behövs? Vi får se.

    Önskar dig all lycka på din förlossning mojmojmoj - vi kanske ses på bb rent av?

  • Flapper

    Heja dig Falken!! Kram från en av dina oktobermammor...

  • Skogsbloss

    Hej!
    Jag har bara skummat igenom svaren, men vill berätta att jag har fått väldigt mycket "extra" efter mina Aurorasamtal. Jag blev förlossningsrädd efter min första förlossning och gick på Aurorasamtal inför barn nummer två och nummer tre. (Båda de två sista förlossningarna gick jättebra.)

    Som omföderska med Aurora i bagaget har jag fått allt jag har behövt på förlossningskliniken. Jag har fått erfarna barnmorskor. De har tagit emot mig fast det har varit fullt (vi fick det rum de egentligen bara använder för mammor som är sjuka). När vi var inne på falsklarm skrev BM i journalen att de inte på några villkor får avvisa mig när jag kommer tillbaka. Jag har fått egna önskemål om att vänta med CTG m.m. respekterade.

    Så, ja, mina önskemål har blivit hörsammade i allra högsta grad.

    Jag önskar dig stort lycka till!

  • falken
    Skogsbloss skrev 2009-09-17 20:43:51 följande:
    Hej!Jag har bara skummat igenom svaren, men vill berätta att jag har fått väldigt mycket "extra" efter mina Aurorasamtal. Jag blev förlossningsrädd efter min första förlossning och gick på Aurorasamtal inför barn nummer två och nummer tre. (Båda de två sista förlossningarna gick jättebra.)Som omföderska med Aurora i bagaget har jag fått allt jag har behövt på förlossningskliniken. Jag har fått erfarna barnmorskor. De har tagit emot mig fast det har varit fullt (vi fick det rum de egentligen bara använder för mammor som är sjuka). När vi var inne på falsklarm skrev BM i journalen att de inte på några villkor får avvisa mig när jag kommer tillbaka. Jag har fått egna önskemål om att vänta med CTG m.m. respekterade. Så, ja, mina önskemål har blivit hörsammade i allra högsta grad. Jag önskar dig stort lycka till!
    Grymt bra, tack för det
  • Helstsyskonnu

    Jag gick på Aurorasamtal inför min första förlossning och jag är jättenöjd med bemötandet och personalen! Kanske inte att jag fick någon särskild personal, men det märktes väldigt tydligt att de läst både Aurorajournalen och mitt förlossningsbrev och de tog verkligen hänsyn till mina önskemål. Någon gång hade bm ett förslag som jag hade skrivit att jag inte ville, men hon tog upp det mycket försiktigt och som en fråga - jag fick bestämma själv - och då kändes det OK att göra som hon ville.

    Självklart ska man gå och prata med en utomstående, jag tycker att din väninna betedde sig mycket oproffesionellt! Jag har lärt mig att det man inte vill ha åsikter om när det gäller graviditet och småbarn, det får man helt låta bli att prata om verkar det som - tyvärr! Folk verkar tycka att de får pracka på en vilka åsikter som helst, oavsett om man ber om det eller inte. Den enda som varit lite taktfull var en av min sambos tjejkompisar som fick sitt andra barn strax innan vi fick vårt första. Hon berättade om sin förlossning och var så himla noga med att hela tiden säga saker som: "Jag tyckte det var bra med den bedövningen, men det var ju var jag tyckte - alla är ju olika" osv. Försökte inte alls säga att "Så här är det!" som många av mina kompisar.

    Jag går på Aurora den här graviditeten också, trots att vi har en bekant som är erfaren bm - tror inte hon skulle komma på tanken att be mig prata med henne istället - även om jag använder henne också som min "privata rådgivare" om jag funderar över något på kvällar och helger...

  • mojmojmoj

    Falken: vill ju veta om du fått nån bebis än.

    Måste bara berätta också att nu, en månad för tidigt
    har vi fått en liten Konrad!!
    Och det kan jag lova, att den repons och hjälp och stöd
    jag fick på mölndals sj. är något jag aldrig fått utan mina
    auroratimmar. Helt underbart.
    Sen slutade det hela dessvärre som min förra förlossning,
    - med snitt. Men vägen dit var underbar.

  • falken

    Gud vad roligt att höra mojmoj! Grattis till Konrad, vilket fint namn!
    Det var väldans vad bråttom han hade också, tur att du hann gå dit. Blir så glad att höra om sådant bemötande. Har tänkt på att många kvinnor berättar att de fått beröm och stöd på olika sätt - något sådant upplevde aldrig jag sist. Det var bara mickel med det tekniska, och sen var det ju dåligt för att värkarna var svaga. Sen blev det ju sugklockan då, och då var jag ju mest till besvär... Tänk att få några värmande ord under förlossningen, det vore nåt det.

    Jag har 6 dagar till BF nu. Igår kväll fick jag för mig att nåt var på gång, tryckte på så mycket nedåt. Då kände jag mig heelt oförberedd och blev skitskraj! Och inte kan jag fatta att jag ska få en bebis snart heller. Hur ska detta gå....

  • Blå Flygare

    Grattis mojmoj!

    Falken: ja uppmuntran gör mycket! Sommaren -06 var jag mest till besvär, de ville ju inte att jag skulle komma in än o smärtlindring var ju besvärligt att behöva ge... Konstigt det blev en utdragen fl Känt mig kass som inte orkade mer, kämpade mer under den fl, fick ju aldrig höra att jag gjorde något bra. Bara gnäll på mig Så jag blev så förvånad när aurora gick igenom min journal o sa det ena o andra. Hon tyckte jag var riktigt stark som gick igenom det utan att typ vråla snitt 5 timmar tidigare. Att det faktiskt blev vaginalt. (Om det nu var så smart vet jag inte än, men det gick ju.) Denna ggn blev jag berömd, och det var ändå snitt Men öht tyckte de jag kämpade bra efteråt o så. Jag har fått en helt annan bild av mig själv o min smärthantering eftersom de tog mig på allvar.
    Riktigt redo är man nog aldrig, men det kommer gå bra och du kommer känna dig trygg när du väl är på plats med underbar personal Lycka till!

Svar på tråden Ni som fött efter Aurorasamtal