Rimliga krav ang ojämn arbetsfördelning
Hej!
Detta kan upplevas som ett långt inlägg. Men jag ska försöka fatta mig kort. Jag hoppas att mitt inlägg kanske även kan få andra par till en lösning.
Nåväl, min fråga handlar om att jag skulle vilja få några objektiva svar/ideér att "bolla med hemma" när vi tjafsar om vad som är rimligt och inte. Det handlar om den välkända arbetsfördelningen i hemmet. Städa, tvätta, handla, laga mat mm. Något som berör oss alla som lever i en familj.
Vår situation är kanske lite annorlunda pga av våra arbeten därav kan jag tycka att det är svårt att veta vad som är en rättvis fördelning av hemmet. Då vi båda är väldigt trötta MEN oftast på olika tid på dygnet.
Efter att tjafsat vid senaste städningen vill jag bara få lite stöd, råd, en andra åsikt eller hur jag nu ska uttrycka det.
Sist vi städade hemma blev min sambo lite förolämpad och jag frågade varför och han mednar att han inte tycker det är rimligt att vi båda ska städa när han jobbar 100% och jag har betydligt mycket mer hemmatid än vad han har. Han tycker att jag ska sköta marktjänst (tråkigt uttryck, men ni vet vad jag menar) medan han arbetar 100% och inte är hemma lika mycket därav hans inkomst är högre en min.
Är detta rimligt att jag ska ha dessa uppgifter eller är jag kanske bara rädd att hamna i "kvinnofällan"?
Här kommer lite bakgrund om oss:
*Jag jobbar inom akutvården som sköterska dessutom NATT. Detta innebär ca 2 dagar som jag måste ställa om mig innan och efter i dygnet. En deltidstjänst räknas som heltid nattetid. Mitt jobb är både fysiskt och psykiskt tungt. Han jobbar inom byggnads 100% vilket är lika tungt som mitt jobb, fast fysiskt och har långt att köra. Ingen av oss tänker minsa eller öka arbetstiden.
* Jag har ingen direkt fritidssysselsättning. Han tränar 3 dagar i veckan.
* Vårt gemensamma barn är 7 år. Vi funderar på tillökning.
* Han kör. Jag har inget körkort. (Ibland kommer detta upp som ett argument som ettansvar/börda att skjutsa.)
*Hunden är min och alltså mitt ansvar, (och kanske intresse).
*Vi har tidigare gått i parrådgivning med positiv erfarenhet.
* Tyvärr har dessa jämställdhetsdiskussioner betrakts som ?tjafs? men förhoppningsvis ska det inte behöva bli en säker väg till separation. Det tar bara mycket energi när vi tjafsar och jag märker att han blir upprörd och jag känner mig en smula överkörd. Personligen vill jag att diskussionerna ska leda till något som vi båda tycker är rimligt, inte för att "slippa undan ansvar".
*Hemma är det mest jag som sköter allt som ingår i "marktjänsten". Han lagar mat när jag inte kan/hinner.
*Vi har gemensam ekonomi.
*Vi båda har närat till ett "hetsigt" temprament. Vilket ofta rinner över.
* Jag vill påpeka att städning o tvättning inte sköts särskillt bra då hemmet ofta ser ut som en byggnadsplats. Vi BÅDA är inte särskilt petiga eller maniska när det gäller dammtussar.
*Jag ber som sagt om några tips eller ideér som kan hjälpa mig/vi att komma fram till en bra lösning. Eller är det så att det är rimligt så som vi har det så köper jag det. Jag vill bara höra det från någon som är objektiv. Det där med kvinnofälla o jämställdhet kan verka för mycket ibland. Jag/vi vill bara att det ska funka med rutinerna hemma och att det känns överkommligt. Det är mycket att "rodda med" när man har en familj.
*Svar som går ut på att jag skulle vara i nån form av kvinnofälla och att min sambo skulle vara nån mansgris ser jag inte som seriösa.
MYCKET tacksam för svar.