Är i början av v 23 och har inte känt bebisen på hela dagen 
Har försökt väcka den med sötsaker och sånt, men inget händer. Jag har moderkakan i framvägg så förhoppningsvis ligger den och bökar där, men jag börjar bli rejält orolig Hur har ni andra känt fosterrörelser? Ni som är kring v 23. Jag har känt bebis sen v 17 på ena sidan, men nu känner jag inget alls. Borde inte aktiviteten öka istället för att minska?
Testa att dricka något kallt och lägga dig ner i soffan ett tag, det brukar göra susen 
Det är säkert ingen fara ska du se, brukar du känna den mkt annars?
I v 23 har de fortfarande hyfsat med plats kvar at tröra sig och bebisen kanske ligger inåt och sparkar mot ryggen och då känns det inte. Även små i magen har ju vilodagar också 
.
Jag hade också perioder runt v 21-23 då jag inte kände bebisen vissa dagar. Trots att jag hade känt rörelser sedan v 18. Jag har också moderkakan i framvägg. Efter v 24 började jag att känna "riktiga" sparkar.
Så det är säkert ingen fara TS!
Men om du är väldigt orolig så kontakta din BM eller förlossningen så får du lyssna på hjärtat.
När jag väntade mitt första barn så hade jag en period på 4 dagar i v 25 där jag inte kände bebisen alls, blev orolig och åkte in för att kolla men allt var bara bra. Det kan vara ganska vanligt så det är säkert inget att oroa sig för.....
Ok, men det skadar ju inte att åka in och kolla heller? =)
Tack för alla svar Skönt att höra att det är fler som har har haft likadant. Min realistiska sida säger att det är ganska normalt, men just nu skulle jag betala bra för ett angelsound som jag tidigare har tyckt varit helt onödigt. Jag avvaktar nog till imorgon. Om det har hänt något är det ju ändå för tidigt att göra något åt.
Hittade den här gamla tråden i mina favoriter. Min oro visade sig vara befogad. Bebisen hade dött i min mage. Dock blev jag gravid igen bara tre månader efter hans död. Nu åtta år senare har jag två små mirakel. En flicka på sex år och en flicka som är ett år. Jag kommer dock alltid att minnas våran förstfödde. Det var då jag kände att jag blev mamma. När flickorna kom blev jag mamma praktiskt också, inte bara känslomässigt.
Hittade den här gamla tråden i mina favoriter. Min oro visade sig vara befogad. Bebisen hade dött i min mage. Dock blev jag gravid igen bara tre månader efter hans död. Nu åtta år senare har jag två små mirakel. En flicka på sex år och en flicka som är ett år. Jag kommer dock alltid att minnas våran förstfödde. Det var då jag kände att jag blev mamma. När flickorna kom blev jag mamma praktiskt också, inte bara känslomässigt.
Tack! Jo det var ett kromosomfel på barnet. Jag är bärare av en balanserad translokation som endast visar sig när det är dags att bli gravid. Svaret kom efter att både jag och min man hade tagit blodprov. Moderkakan på barnet hade markerat på en kromosom vid analys.
Vad tråkigt att läsa. Men kul att läsa att du nu har 2 pigga flickor! Var der en storebror eller syster ni miste? Beklagar sorgen:(