Jag vänder mig till er som har fått kejsarsnitt beviljat pga förlossningsrädsla men ändå valt att föda vaginalt i slutändan, hur har ni upplevt er förlossning? Har ni ångrat er efteråt för att det inte blev som ni tänkt er med vaginal förlossning trots allt eller har ni varit glada för det beslut ni tog? Jag står och velar, så SVÅRT att välja... Är så rädd att vilket beslut jag än tar så kommer det att kännas som fel beslut.
Jag var livrädd inför förlossningen och gick och pratade med KLARA, vilket inte hjälpte så himla mycket. Ett studiebesök på förlossningen gjorde mig ännu räddare, men jag fick träffa en läkare. Hon frågade mig om jag kände mig lugn om jag fick kejsarsnitt, men då jag är livrädd för operationer så insåg jag att det inte gjorde mig lugnare. Jag bestämde mig då för att föda vaginalt, men läkaren skrev in i min journal att jag skulle få kejsarsnitt om jag blev för rädd och inte orkade (denna anteckning lugnade mig en hel del). Jag blev igångsatt 42+0 och jag blev inte så rädd som jag trodde. När det väl satte igång så ville man ju bara ha sin bebis! Jag födde vaginalt och jag har inte ångrat det beslutet. Lustgas och epidural gör susen! Så här i efterhand kommer jag knappt ihåg hur värkarna kändes då lustgasen fungerade så bra :)