• The garden of Eden

    2 år och otroligt påfrestande..

    Nu vill jag ha handfasta tips, för jag och min man håller på att bli tokiga!

    Vi har från början kört med konsekvent uppfostran, alltså inte varit "slapphänta" utan nej är ett nej och har vi bestämt oss för att hon tex inte får klicka på lampan, då är det så. Punkt slut. Vi har inte varit extremt stränga, men försökt att ha fasta regler.

    Det har funkat kanonbra. Nu är hon helt upp och ner. Trotsåldern har börjat!

    Det spelar ingen roll vad vi säger eller gör så skrattar hon åt oss.
    Om vi diskuterar pedagogiskt, säger till bestämt, blir arga, blir tokiga (har hänt 2 ggr bara). Inget hjälper.

    Tex hoppa i sängen. Det får hon inte. Vi har direkt tagit ner henne från sängen och förklarat varför hon inte får det.
    Hon hoppar igen, vi har återigen tagit ner henne och förklarat.
    Tredje gången har vi sagt att hon inte får vara i sovrummet mer utan tex sitta i soffan om hon inte slutar.
    Hon hoppar givetvis i sängen.

    Sen börjar en timmar lång kamp med att få henne att sitta kvar i soffan, om det nu är där vi bestämt att hon ska sitta... Inte som straff eller skamvrå eller nått. Men för att hon ska förstå att man inte får.

    Nå, den strategin funkar inte, har vi insett.

    Fick idag tips på att hålla i henne, försöka distrahera henne.

    Distraktion funkar absolut inte, om hon har bsetämt sig för att hoppa i sängen då gör hon det. Hålla fast i famnen har vi inte testat än. Men nån gång när vi gjort det för att förhindra henne från att göra något farligt så ålar hon HUR länge som helst.

    Hon är extremt envis, det är helt otroligt...

    HJÄÄÄÄLP!!!

  • Svar på tråden 2 år och otroligt påfrestande..
  • The garden of Eden

    Det måste ju vara någon mer än jag som får bryt på sina 2-åringar? Eller är jag ensam dålig morsa?? .-(

  • Pixolina

    ;) Haha, det blir värre sen när hon blir 3!
    Ge henne en plats där hon får hoppa, t ex en liten madrass på golvet i vardagsrummet! Uppenbarligen gillar hon det och då måste hon ju få hoppa!!
    Sluta tjata och förklara så mycket, hon är för liten att förstå, din förklaringar blir bara trist tjat i hennes öron att så hon till slut inte lyssnar.
    Välj dina strider. Ta kommandot, var konsekvent. Det du beskriver i soffan, en timslång kamp... skit i det. Det blir ju bara en konstig lek för henne.
    Bråka inte om småsaker. Du känner ditt barn och ser ju när grejer är på gång Distrahera med en kul lek INNAN hon gör det du inte vill!

  • Bonanza

    Alltså, ger man sig på något så dumt som att sätta en tvååring i en soffa för att straffa henne - då förtjänar man att ha det jobbigt.

    Skämt åsido, ni har bestämt att hon inte får göra vissa saker. Fine. Då får ni vara konsekventa med att förklara, prata och lyfta bort. Erbjuda andra saker. Erbjuda lösningar. Lyft bort, lyft bort och lyft bort igen från sängen när hon vill hoppa. Låt henne få bli arg, låt henne få utbrott. Det är inget fel på den ilskan, på hennes känslor. Hon vill hoppa, ni säger nej, hon blir arg. Det är det naturliga, det sunda.

    Blanda inte in märkliga lösningar som soffsittande etc.

    Men jag upplever att ni låter onödigt stränga. Ni är medvetna om att barn förstår sig på, lär sig av lek?

  • Haverist

    Barn vill oftast samarbeta (även om de är i trotsåldern ) Tala om för din dotter vad du vill att hon ska göra ISTÄLLET för att hoppa i sängen. Hon är ju så inne i hoppandet att det är det enda som finns i hennes lilla värld just då och tar du bort det så finns inget alls - bättre då att fortsätta att hoppa.
    T.ex. "Jag vill inte att du hoppar i sängen, jag vill att du hoppar på golvet/mattan istället". Du kan ju föregå med gott exempel och visa att du tycker att det är jätteroligt! Eller säga att det bara är dockor/mjukisdjur som får hoppa i sängen och hämta en.

    Jag var länge en tre-barnsmor som ofta använde ordet inte. Det var inte roligt för varken mig eller mina stackars barn. När jag lärde mig vända på språket och istället sa vad jag ville att de skulle göra istället för att fokusera på det de inte fick göra, så fick jag genast mer "lydiga" barn och blev samtidigt mycket trevligare själv

    Lycka till!

  • stormfågel

    Vi har en liknande, envis, upptäckande, uppfiningsrik, charmig och totalt odräglig tvååring .

    För oss blir det "sådana där situationer" mest när sonen är trött eller hungrig eller i och för dig bara har fastnat för någon idé.

    För oss fungerar det hyffsat dåligt att försöka vara konsekventa och få sonen att "göra rätt" just i situationen som uppstått. Om sonen t.ex. fått för sig att han vill hälla musli på golvet/banka med gaffeln i bordet/ eller sitta på TV-bänken så är det oftast omöjligt att få honom att äta snyggt/inte banka/ sitta prydligt i soffan just då. Det bästa är bara att bryta och inte hamna i någon maktkamp (från förälderns sida) utan helt enkelt göra något annat.

    -Du får inte hälla musli på golvet så därför får du sluta äta nu och gå och leka med lego.
    -Vi vill inte att du bankar sönder bordet med en gaffel så då tar vi bort besticken och måltiden är över (oftast börjar han joxa med sånt när han är mätt).
    -Du får inte sitta på bordet (lyfta ner), kom så går vi och badar iställeet.

    Alltså lite mindre tjat och att man som förälder ska behöva "vinna" och lite mer bryta situationen och bära bort. Jag tycker att det är för mycket begärt att sitta snyggt på sängen just då hon vill hoppa (blir bara maktkamp) utan bättre då att ¨gå ut ur rummet (kanske med gråt och skrik), stänga dörren och gå och leka med trolldeg.

  • The garden of Eden

    kanonbra tips, ska testa alla!!!

    Vi testade det med att göra annat, och distrahera bort henne från sängen. Men hon springer tillbaka 50 gånger, hon är så envis!

    Vi försökte med allt som hon tycker är roligt, till och med att gå ut! även om klockan var sent, bara för distraktionen. Hjälpte inte. NEJ hon skulle hoppa.

    Men jag ska lätt testa med en madrass på golvet och säga att "där, får du hoppa", nästa gång.

    Tack alla!
    Jo, att hon är för liten för förklaringar kan jag förstå, men hon förstår ju allt annat??!!! det är bara när hon är fokuserad på DET (vad det nu är) som hon inte vill förstå.

    GAAHHH!! Hon är för härlig alltså, när vi inte kampar!

  • Pixolina

    Glöm inte att så små barn (och även större) vill göra det de har LUST att göra !
    Jag tror det är viktigt att hon får hoppa om det är det hon vill, hon är alldelses för liten för att förstå varför hon ska göra trista saker när man kan ha kul! Är övertygad om att om hon får en "hopplats" så kommer även andra saker att lösa sig!
    Rekommenderar Jesper Juuls "Ditt kompetenta barn"!

  • Höstbebis2007

    våran son älskar oxå o hoppa i sängen o soffan, så vi köpte en sån där hoppkossa, finns olika djur. en sådan som man blåser upp och så kan dom hoppa iväg på den.
    det brukar funka bra.
    att man kan säga att nej du får hoppa på kossan istället för i sängen.
    han tycker den är jätte skoj. dom är inte så fasligt dyra, köpe våran på netto för cirka 129 kr. visst brio är lite dyrare, man får kika runt lite

  • cirpen

    Skippa allt ordbajseri och alla konsekvenstal om att man kan ramla och slå sig osv.Var saklig, kort och tydlig.
    VISA barnet hur man gör. Säg: I sängen SITTER man.
    Säger du hoppa inte i sängen hör hon bara "hoppa i sängen".

    Alltså istället för att säga Gör INTE, säg gör såhär..och visa. Sätt dig själv i sängen.
    Barnet har kommit in i en period där det nu skall lära sig hur saker och ting fungerar. Bättre att VISA hur man gör än att ständigt förmana och tala om hur man inte gör, för att låta barnet som inte är kapabelt ännu till att begripa det motsatta.

  • Sweetangel78

    The garden of Eden skrev 2009-10-05 21:17:13 följande:


    Det måste ju vara någon mer än jag som får bryt på sina 2-åringar? Eller är jag ensam dålig morsa?? .-(
    Absolut inte ensam. Sitter i samma sitts med min 2-åriga kille.. hur lugn och go tills för några månader sedan..nu trottsig till tusen. Inte hela dagar har sina gosiga stunder med men han har sina "grejor" som han får för sig någon gång varje dag.. hoppa sängen eller veva ner soffkuddarna på golvet tex. Inget verkar funka heller här utan han är som om han var på just det uppdraget och INGET kan hindra honom..lyssnar inte utan bara kör sin grej som sagt. Något tips för att kunna avleda honom på ett bra sätt utan att han hamnar i toppläget innan man nått fram till honom?!
  • Pixolina

    Brukar om det går få barnet göra något helt annat, t ex om det blir "jobbigt" inne att vi går ut istället, eller om han är väldigt hoppig och det är för sent att gå ut att jag gör en typ hoppbana åt honom inne (tejpar start/mål på mattan, två kuddar och en back), eller att han får dansa till en kul musikcd.

  • Höstbebis2007
    Pixolina skrev 2009-10-13 21:20:08 följande:
    Brukar om det går få barnet göra något helt annat, t ex om det blir "jobbigt" inne att vi går ut istället, eller om han är väldigt hoppig och det är för sent att gå ut att jag gör en typ hoppbana åt honom inne (tejpar start/mål på mattan, två kuddar och en back), eller att han får dansa till en kul musikcd.
    o vilka bra tips. men kan verkligen en 2 åring klara av en hoppbana?! att han förstår vad han ska göra alltså...
  • Pixolina

    du får anpassa efter förmåga. gör en enkel som ni går tillsammans några gånger! enklast i början är om du lägger ut platta kuddar i rad som han ska hoppa på. du märker ganska snabbt sen hur du kan ändra efter vad som är kul.när min son var mellan 2 och 2,5 hade vi en madrass på golvet i vardagsrummet som han fick härja fritt på. kan också rekommenderas!

  • Höstbebis2007
    Pixolina skrev 2009-10-14 07:19:55 följande:
    du får anpassa efter förmåga. gör en enkel som ni går tillsammans några gånger! enklast i början är om du lägger ut platta kuddar i rad som han ska hoppa på. du märker ganska snabbt sen hur du kan ändra efter vad som är kul.när min son var mellan 2 och 2,5 hade vi en madrass på golvet i vardagsrummet som han fick härja fritt på. kan också rekommenderas!
    tänk om man bara hade lite mera fantasi ibland
    men får väll läsa någonstans på nätet om lite mera hemmalekar...
  • Sweetangel78
    Pixolina skrev 2009-10-13 21:20:08 följande:
    Brukar om det går få barnet göra något helt annat, t ex om det blir "jobbigt" inne att vi går ut istället, eller om han är väldigt hoppig och det är för sent att gå ut att jag gör en typ hoppbana åt honom inne (tejpar start/mål på mattan, två kuddar och en back), eller att han får dansa till en kul musikcd.
    Jag ska testa lite i kväll.. han kanske tyker det är riktigt kul.. fantasin är inte på topp alltid då är det tur att FL finns så man kan få lite idéer här. Tackar!!
  • Tilda78

    Men om ett barn hoppar i sängen, gör det eg så mkt? Vår son hoppar i både vår säng och i soffan. Tanken från början var ju att "sådär får man inte göra". Men när vi sedan tänkte efter, vad gör det eg? Ja, de kan trilla ner och slå sig, men det kan de var som där de befinner sig, trappa, utomhus....För många är det nog inpräntat att man inte får, för det fick man ju inte själv som liten. Men troligen slutar han snart hoppa, det är kul ett tag sen kommer de på annat.

  • Pixolina
    Tilda78 skrev 2009-10-16 15:14:22 följande:
    Men om ett barn hoppar i sängen, gör det eg så mkt? Vår son hoppar i både vår säng och i soffan. Tanken från början var ju att "sådär får man inte göra". Men när vi sedan tänkte efter, vad gör det eg? Ja, de kan trilla ner och slå sig, men det kan de var som där de befinner sig, trappa, utomhus....För många är det nog inpräntat att man inte får, för det fick man ju inte själv som liten. Men troligen slutar han snart hoppa, det är kul ett tag sen kommer de på annat.
    Min son fick hoppa i sängen i början, men sen när lillasyster kom var det inte så lyckat. Inte för oss ialla fall, då vi alla sover isamma säng... Hoppa eller inte hoppa i säng, soffa osv beror ju på hur man har det...eller vill ha det. Hoppa någonstans måste barnen ju få!
  • Menhir

    Var glad att din dotter protesterar och gör som hon själv vill!

    Än är hon för liten för att "uppfostras", era regler och argument biter inte på henne.

    Och trots allt är det väl att föredra att ha barn som går sin egen väg och inte bara lyder sina föräldrar som ett annat mähä??

    Vi har varit ganska tillåtande rent generellt, men när det har varit viktigt har vi sagt ifrån och då har barnen lyssnat eftersom de förstått att det varit vikitgt av olika skäl.

    Nu är barnen tonåringar och vår uppfostringsmetod fungerar rätt hyfsat än...

Svar på tråden 2 år och otroligt påfrestande..