• kiddelidoh

    Gift med en mytoman?

    Jag vet inte hur vi skall kunna komma vidare, min man och jag. Han har problem med att han ljuger och har med det beteendet förstört allt förtroende hos mig och skapat så mycket ilska och irritation. Han har behandlat mig så otroligt illa genom åren både med lögner och med sitt nonchalanta sätt. Han fått mig att känna mig helt överflödig och mindre värd. Vi har haft bra tider in i mellan, men så dyker det upp något nytt som han ljugit om. Men nu den senaste tiden känns det som om det bara finna ilska hos mig och situationen här hemma känns ohållbar. Jag vill att det skall fungera, men hade vi inte haft barnen, så hade jag varit långt borta vid det här laget. Jag vill inte att de skall genomgå en skilsmässa. Men samtidigt vill jag inget hellre, jag vill komma ifrån honom och han opålitliga sätt. Jag vill ha en man som får mig att känna mig säker och trygg, ingen som jag hela tiden måste vänta på nästa "upptäckt".
    Han påstår sig ha förstått allvaret, han har sökt hjälp hos en psykolog. Han har gått där ett halvår, men jag tycker inte att jag ser någon förändring. Han kan ljuga om allt, vad han åt till lunch, vad en arbetskompis heter, om vädret, eller vad fan som helst. Känns som om inget han säger är pålitligt och jag måste hela tiden dubbelkolla.
    Kan man komma förbi sånt här? Finns det en chans att det kan fungera?
    Jag har föreslagit separation ett antal gånger, men han vägrar, säger att allt skall bli bra. Vill gärna tro honom, men har hört det lite väl många gånger bara.

  • Svar på tråden Gift med en mytoman?
  • Gerd parterapeuten

    Hej!
    Det stora problemet är brist på förtroende och trygghet, två mycket viktiga byggstenar i ett förhållande. Det är bra att din man går till en psykolog men det kan ta lång tid att komma tillrätta med sådana problem. Kanske är allt kapital förbrukat mellan er, det kan bara du själv veta. Eftersom du inte kan lita på honom måste du dubbelkolla det han säger vilket i sin tur gör att han uppfattas som ännu mer opålitlig. Detta blir ett mycket negativt samspel som ni båda är indragna i. Det krävs mycket arbete för att förändra sådana här mönster. När han blivit medveten om orsakerna till sitt eget beteende skulle ni behöva gemensamma samtal för att komma vidare. Som sagt, en lång resa och bara du vet om du har den motivationen. Om det skulle bli aktuellt med en separation behöver ni prata om det så att det kan ske på bästa sätt för barnen. Det finns hjälp att få på Familjerätten i hemkommunen om ni inte skulle komma överens.
    Hälsningar
    Gerd

Svar på tråden Gift med en mytoman?