Vad ska man tro???

Är du säker på att du inte är gravid?

Tanken har naturligtvis slagit mig.

Men jag vet inte vad jag ska vänta mig för något om jag är gravid.
Jag har köpt test och planerar att testa imorgon, så får vi väl se.
Men sen får jag för mig att jag inbillar mig symtomen, för det kan man väl göra?
Dessutom mår jag illa även nu ikväll... Och vet inte riktigt hur jag ska tolka allt detta?
Jag kunde inte äta något idag innan 15.30 ungefär, inte ens dricka vatten pga illamåendet. Är det vanligt vid graviditet?
Och eftersom jag har PCO och helt utebliven mens, hur ska jag veta om testet är tillförlitligt imorgon? Jag menar, det står på att man kan testa 4 dagar innan beräknad mens, jag har ju ingen beräknad mens, eftersom jag inte brukar ha någon.
Men jag antar att jag får testa och se vad det står... Men kan jag lita på svaret? Kan ju faktiskt vara så att det är för tidigt för att testet ska ge "rätt" svar. Fast det vet man ju inte.
Tycker bara att det är så konstigt, illamående, även om det avtog nästan helt efter 16.00, för att sen återkomma vid 20-tiden...
Och så det här med kaffet, som jag normalt dricker (och älskar!), smakar hemskt! Det är som om det vore diskmedel i kaffet, det har jag aldrig upplevt förut.
Och så dessa äggstockar som liksom "rör sig", är det normalt?
Oj, vad frågor, känner mig helt förvirrad, samtidigt som jag inte vågar hoppas på för mycket i nuläget.
Men måste ju säga att det värsta är illamåendet, och det är ju förstås en vanlig åkomma vid grav, så man vet ju aldrig.
Lovar att återkomma när jag vet mer :)

Läste här igår och har varit nyfiken hela dagen på jobbet!! :)
hoppas hoppas :)

Hihi, vad söt du är!
Jag kan tyvärr inte lämna något besked dock.
Testade i morse, men strecket i rutan som ska visa att testen har fungerat, kom aldrig? Så får helt enkelt ta ett nytt test imorgon.
Har iofs mått illa idag också och haft svårt för att äta... Men jag vågar inte hoppas på något.
Illamåendet kan ju bero på något helt annat?
Jag går på zonterapi, och jag var där idag, hon kände inga blockeringar eller spänningar, så enligt henne kunde det bli när som helst, så jag får väl hoppas på det :)
Usch, nu blir jag sådär nervös som jag inte vill bli. Är så rädd för att det ska vara negativt... Och om det är det, vad kommer illamåendet ifrån?

Oj, vad jag tjatar.
Men du, jag har helt utebliven mens (det är därför jag går på zonterapi för att återställa balansen i kroppen), hur ska jag då kunna veta om det är "rätt" tid att testa? Jag blir snurrig av sånt här!
Förhoppningsvis har zonterapin hjälpt mig att få igång ägglossningen...
Ledsen att det blev lite luddigt, men just nu sprutar det mesta bara ur mig.
Ta hand om dig!

Aha, snopet att kontrollstrecket aldrig kom!
Ja, det vet du ju inte, när det är rätt tid. På ett sätt är det bra,
då kan du leva på hoppet ett tag även om du testar negativt nu.
Men samtidigt jobbigt med ovisshet!
Har en vän som blev gravid innan hon fått någon mens alls efter p-pillerstopp, hon fick plus istället!
Ska i alla fall hålla tummarna för dig. :) skriv när du vet :)

Idag testade jag igen. Och nej, det var ingenting. Ett klart och tydligt minus.
Samtidigt som mitt illamående kvarstår, tillsammans med "spänningar" i magen och äggstockarna... Jag vet inte vad jag ska tro om detta?
Men tydligen så finns det ingen liten knodd i mig ännu?
Men som du säger, det kan ju vara bra att inte riktigt veta när det är rätt tid, men samtidigt svårt när man inte har någon koll alls!
Då skulle jag ju behöva testa mig en gång i veckan, och det kan man ju inte hålla på med.
Jag får helt enkelt vänta ut detta, kan ju hända att illamåendet avtar snart, och kanske kan jag börja dricka kaffe igen då. Och allt blir som vanligt?

Åh, vilken överraskning för din vän! Och jättekul! Där ser man att kroppen kan spela en ett spratt! ;)
Hur går det för dig?

Va synd. Jag trodde verkligen du skulle få ett plus! för jag tycker det verkar som att för oss som har det svårare, kommer plusset när man minst anar det! Hade ju blivit ert livs bästa tidiga julklapp
Men Om du nu inte är gravid, för du kan ju fortfarande vara det, så kanske det är en riktig monsterägglossning på gång?
Annars hoppas vi att illamåendet går över så du kan få sörpla kaffe igen!
För oss går det sådär, var hos gyn 27/10, till vår förvåning upptäcktes en äggblåsa som mognat och troligtvis skulle släppa inom ett dygn (min första "registrerade" spontantillväxt på äggblåsa!)
Men nu har jag börjat misstänka att det bara var en tom äggblåsa, en follikelcysta, som jag i så fall hoppas försvunnit vid min nästa undersökning. Vilken djungel!!

Ja, så känner jag också. Hemligheten är nog att "sluta längta så fruktansvärt", så kanske kroppen slappnar av och sköter resten själv?
Det är detta som är så förvirrande, att jag inte kan lita på testet 100%, eftersom jag inte har någon mens att utgå ifrån... Komplicerat!
Ja, illamåendet har avtagit lite, lite idag, men är långt ifrån helt borta. Undrar var det kommer ifrån?
Ja, det kan vara så att kroppen håller på med nåt skumt nu och försöker få fram en ägglossning! Kan alltid hoppas! :)

Jaha, vad kul att du fått en äggblåsa ialla fall! Men varför tror du att det är en tom?
När är din nästa undersökning? Jag ska hålla tummarna för dig/er!

Ja, eller i alla fall att man får ett plus när man minsta anar det kanske. Varför jag tror äggblåsan är tom är egentligen mest ett hjärnspöke, dels för att jag vet att det är ett alternativ om än ett litet, min doktor råkade i förbifarten nämna att "om du inte fått mens eller är gravid inom 2-3 veckor så får vi undersöka, och är blåsan kvar då så får vi se vad vi gör", du förstår, en liten sak att säga men en stor sak att analysera för en som grubblar. Har liksom inte känt något heller men det vet jag att man oftast inte gör oavsett så det är väl mest pessimisten som talar ut.

Nu på måndag ska jag ringa och boka tid, såvida jag inte fått mens, men än så länge lyser den med sin frånvaro och gravid är jag inte. Men mina senaste menscykler har varit allt från 17-42 dagar så jag har ju inget att räkna efter egentligen.
Tack för du håller tummarna Hoppas så att blåsan är borta och vi kan få börja med puregon så man har något att hoppas på.

Ja, jag vet precis hur du menar, man är expert på att gräva fram det negativa och bara se motgångar.
Det är lite synd, för det borde vara tvärtom, att man ser framåt och tänker på positivt. Men på något konstigt vis så vill man väl inte hoppas på för mycket, eller ialla fall så är jag sån, att jag liksom tänker "äh, det är säkert inget..." bara för att jag inte vill bli besviken när det visar sig att det är så. Hade jag tänkt "Åh, jaa, nu känns det som att det är på gång!" Så blir man ju så besviken. Oj, vad luddigt det blev.

Åh, jag ska verkligen hoppas för er skull!!! Hoppas att det går vägen!
Kramar

Ja precis så, det är nog därför jag analyserar så mycket, för att vara beredd OM beskeden är dåliga. Men det blir ju alltid lika hemskt oavsett. Man borde verkligen ta vara på när man är här, och inte fått något negativt besked än. Precis som Calle Schulman skrev om missfall i expressen, har du läst den? tänkvärt även för en sån här sits, i väntan på liksom!

tack, detsamma! kramar

Ja, från och med nu får vi tänka positvit! Och stötta varandra!
Nej, jag har tyvärr inte läst vad han skrivit.
Men visst är det så, man ska ta vara på det man har just nu, man lever bara en gång och borde vara glad för sitt liv. Och så gäller det att aldrig ge upp! Vårt mål är ju ändå att få bli mammor, och det ska vi bli!!
Kram