komplicerad kärlek på distans

Hej!
Ni står inför en del utmaningar. Avståndet mellan er, hans skilsmässa, omställningen för hans barn, att du skall flytta och anpassa dig på en ny ort samt att du och din partner skall bygga upp er relation och ett gemensamt liv. Allt det här kommer att ta tid och ni kommer säkert att stöta på en del svårigheter längs vägen. Det krävs att er kärlek är stark, att ni kan kommunicera och lösa problem tillsammans, att ni har tålamod och att ni kan ge varandra stöd och visa förståelse.
Ni kanske kommer att ha helt olika behov och helt olika sätt att se på situationen så det är oerhört viktigt att ni är ödmjuka och empatiska mot varandra.
Hälsningar
Gerd

Det blev för jobbigt för oss båda med avstånd och det faktum att skilsmässan inte gick framåt alls - frun kämpar emot och vill inte skiljas och det är dessutom hon som måste flytta då hon inte har råd att bo kvar (mycket praktiska och ekonomiska problem att lösa). Jag har inte förstått det som att han tvekar utan att han vill att de ska vara vänner och vill ge frun tid att förstå. Vi beslöt att han fick ägna sig åt skilsmässan att orka med det och efter tredje gången vi sågs (i jan) har vi alltså inte haft någon kontakt bortsett från att jag tror att han gett mig tecken via facebook (jag tog bort honom som vän där men kan se hans logg ändå). Detta var nu 4 månader sedan. Jag känner likadant fortfarande men vet inte vad jag ska göra???

Hej!
Den situation som ni hade är alltid väldigt svår. Det har gått fyra månader sedan ni sågs och bestämde att han skulle ägna sig åt sin skilsmässa. För att vara realistisk har jag svårt att se att du skall vänta och hoppas på en gemensam framtid. Ingen vet ju någonting om framtiden men jag tycker att du skall gå vidare med ditt liv och försöka komma över honom. Det finns ju inte några andra tecken. Annars är det risk att du väntar och väntar och binder upp dig på något som är ytterst ovisst. Ställ in dig mentalt på att det är slut så att du kan börja orientera dig åt ett annat håll i ditt liv. Lycka till!
Hälsningar
Gerd

Tack för ditt svar!

Han ville höra av sig till mig och ge besked när det blev framsteg i skilsmässan och när han mådde bättre men eftersom det skulle innebära en kontakt på olika villkor, där jag inte kunde kontakta honom utan skulle vänta på små signaler då och då på obestämd tid dessutom så sade jag ifrån. Jag sade att jag tyckte det var för mycket begärt och bad honom att höra av sig först när han hade nåt definitivt att komma med - antingen som singel eller också om de (han och frun) skulle ge det en ny chans - då ville jag veta det. Vi har alltså inte hörts men tecken jag fått är låtar han lagt upp på facebook som jag är övertygad om att han vet att jag kan se och som jag tror är till mig. Jag förstår att dessa ger mig hopp och dessvärre kanske falska förhoppningar. Jag gjorde det tydligt för honom att jag ville leva mitt liv fullt ut och inte kan vänta under sådana omständigheter han ger mig. Problemet är att jag ju väntar ändå för jag vill inte ha någon annan och jag har också lagt upp låtar till honom på facebook.

Jag behöver besked från honom snart precis som jag bad honom men inser samtidigt att skilsmässan kan ta tid eller velande hur de ska ha det, kan ju pågå i åratal. Fast det verkar olikt honom då det var snabba bud från det att vi konstaterade vad vi känner för varandra och han sade att han vill skiljas, ett par veckor bara och innan bara mailkontakt så ingen fysisk otrohet och vi kände väl egentligen då bara på oss lite vad vi kände utan att veta. Han tog kontakt med mig och jag hade "sett" honom men ändå inte - varit avstängd för att han var gift. Plötsligt bröt han det iom att han tog kontakt.

Jag har gått på magkänsla och följt mitt hjärta men behållt självrespekten, jag känner inte att jag ångrar något. Ska jag gå vidare helt så vet jag inte vad jag ska gå på - ska jag välja en kille utifrån förnuft och ha mina känslor hos en annan.

Nu är jag helt enkelt så jävla orolig att vi aldrig kommer att ses mer och det är därför jag skriver. Jag tror ju att han kommer att höra av sig till mig men är rädd att jag är förblindad eller naiv. Kanske är jag både och.

Det är bra att du varit klar och tydlig mot honom och att du behållt självrespekten. Det är så smärtsamt när man måste bryta banden till någon man älskar. Han lägger upp låtar på face-book som du tror är till dig men i övrigt hör han inte av sig så då får du dubbla budskap och vet inte vad du skall tro på. Du får räkna med att det tar tid att komma över och du kommer att göra det. Tänk på att du vill ha (och är värd) en öppen relation som du kan leva i fullt ut. Du skall inte välja man efter förnuft men du kan ändå tänka igenom vilka egenskaper du uppskattar hos en man och vad du tycker är viktigt i en relation. Om han skulle kontakta dig utifrån att han är fri blir det naturligtvis helt andra förutsättningar för er. Vänta inte för länge för du binder dig till en relation som inte blir bra om det fortsätter så här.
Hälsningar
Gerd