Blivande mamma!
Dagens stora insikt är att jag har totalt identifierat mig med titeln "ofrivilligt barnlös", det har blivit jag. Men i den titeln ligger för mig oxå "det är synd om mig!", "jag är ett offer för något jättehemskt som jag inte kan påverka". Det är inte roligt att inte kunna få det barn som vi så starkt längtar efter, men ska jag gå omkring och tycka jättesynd om mig själv?? Jag har gjort det i snart 3 år nu! Vad blir bättre? Blir jag mer gravid? Svar: inget och nej. Så idag när jag satt på toaletten (tänk vad bra saker man kommer på där! 
) så slog det mig att fr.o.m nu är jag inte "Pico: ofrivilligt barnlös" utan "Pico: blivande mamma!". Jag kommer ju att bli mamma, jag vet bara inte när och på vilket sätt! Vilken otroligt befriande tanke!! 
