Sonen brottar ner hunden och lillasyster!

puffar lite...

I 2-årsåldernär det visst meningen att barn ska testa gränsen till bristningsgränsen. Det är en utvecklingsfas och det är jobbigt.
Även om din son har ett välutvecklat språk så tror jag ändå att du inte ska prata och förklara för mycket i dessa situationer eftersom man ofta tror att barnet rent språkligt begriper mer än vad det faktiskt gör. Om du tjatar "för mycket" så kommer han att sluta lyssna.
Vad skulle du ha gjort om problemet hade varit att springa ut i gatan, till exempel?
Det handlar om att testa gränser. Din son vet att han inte får men gör det ändå!
Du får fortsätta att lyfta honom från situationerna, säga nej, visa  hur man gör istället och aldrig lämna honom utan uppsikt med lillasyster eller hunden.... Han utmanar er, kanske till och med uppmanar er att sätta gränsen, att ni visa vad han får och inte och du måste helt enlkelt vara envisare än han!
En dag kommer att han att sluta, jag lovar!
Är ledsen att jag inte har en bättre lösning åt dig, någon annan kanske har... 

ta en leksak från honom varje gång han gör så. Visst han e bara 2, men han e inte dum! han fattar att han inte får, men vad blir konsekvenserna? en tillsägelse!?!

Min tös är i exakt samma fas. Det är hopplöst.

Att ta saker för min tös fungerar inte. Hon är elak emot hundarna när hon är trött och inte vet hur hon ska bete sig för att få bort tröttheten.
Vår ena hund har en efterhängsen historia om att vara osäker bland barn så där måste vi vara extra noga att passa. Den hunden är dessutom 400 år och döv, halvblind och lätt dement. Gissa hur kul vi har det när man ska försöka köra ut ena hunden i tösens vansinnesskrik... *suck*
Tack o lov för bra grannar!

Jag tror inte det finns så mycket att göra förutom att vänta ut det hela och andas emellanåt...

Har ni provat att ge honom ett alternativ? Dvs, säga till honom att han får brottas med dom som är med i leken och han måste fråga om lov först. Alltså kan inte hunden vara med eftersom den inte kan svara och lillasyster är för liten för att svara . Då återstår du och din man.

Ja, han testar gränser, men han har ju också energi som behöver komma ut mer fysiskt.
Ta en stund varje dag där du eller din man busar mer fysiskt med honom så han får utlopp för det under kontrollerade former.

Tack för mestadels kloka svar! Att ta saker tror jag inte på. Bättre med positiv förstärkning, vilket vi försöker med. Vi berömmer honom mycket genom ord och handling när han klappar hunden fint eller leker snällt med lillasyster.

Logg81: Ja, det är värst när han är trött och/eller hungrig, så det är uppenbart att det beror på frustration hos honom också.

Rosa napp: Kan kanske funka! Värt att försöka i alla fall. Vi har märkt att det blivit värre nu under julledigheten, han har inte varit på förskolan sedan före jul och börjar väl bli lite rastlös nu.

Pixolina: Tack för bra pepp!

Dessutom är han just i gränslandet mellan sovvila och vakenvila på dagen, så det är klart att det är extra jobbigt för honom nu... Nu när jag sätter ord på det så här så ser jag det mycket tydligare.

Jag var uppe hos mamma förut (där hundarna bor) och Lina var redan trött och smågrinig när vi kom dit. Hon satte igång direkt... Slog den stackars gamla hunden och slet henne i pälsen.
Jag tog med henne in i mammas säng och läste en saga för henne istället för att krångla med hundarna hit och dit o Linas tjut och böl. Det funkade rätt bra. Hon fick något att koncentrera sig på undertiden hon laddade lite batterier.
När sagan var slut stod maten på bordet så hungern stillades ganska snart oxå.

Testa att ta liten vilostund på 5-10 minuter nästa gång om du har möjlighet. Ja förutsatt att han inte är hungrig förstås
Det fungerade för mej idag... får se om jag har hittat rätt taktik nu bara... hoppas det

Idag har vi visserligen inte varit hemma så mycket, men vi provade i morse att tala om för honom att han måste fråga först och få ett "ja" innan han brottas. Då testade han på mig. Jag sa "ja" ett par gånger och sa sedan "nej" för att se hur han gjorde. Då försökte han ändå, men när jag förklarade att han inte fick brottas då sprang han till sin pappa istället och frågade honom. Så det kanske funkar om ett tag i alla fall!

Jag brottades också med honom en stund och det är så mysigt att skratta ihop med ett litet barn! Det är ju verkligen ett tillfälle att få skratta och busa jättemycket, så det ska vi göra mera!

Idag "tvingade" vi honom att gå på promenaden som vi var ute på också, istället för att han åkte pulka hela vägen (vilket han helst vill). Och så åkte vi lite pulka och han fick gå mer än han brukar uppför backen och så.

Nästa vecka börjar också de vanliga rutinerna med förskolan igen, så då blir han mer fysiskt aktiverad. Jag hoppas att den här fasen snart går över..!